lördag 6 november 2010

Sälj din fitta, sälj din kuk, sälj ditt anus - allt för en fri makrnad. Liberalismen FUCK OFF

Jag flummade iväg i mitt inlägg som handlade om språket och hur det används som redskap för att styra folket. Jag kom in på ett ämne som egentligen förtjänar väldigt mycket mer utrymme än vad jag gav det - nämligen prostitution, samt några konkreta tankar runt det.




Äkta liberalism


Hanna Wagenius, författare till texten man kommer till om man klickar på namnet, är en riktig fårskalle (och givetvis centerpartist), ursäkta mitt språk. Jag frågade henne lite om synen på sex i hennes blogg en gång, och fick väl ungefär de svar som hon ger i texten, men med färre ord. Hon säger att hon skulle stötta sitt barn - hon har inga egna barn, föga förvånande – om de valde att bli prostituerad till vardags. Grattis Hanna. Det är starkt att stå upp så för sin dogmatiska ideologi, för vilket annat resonemang skulle kunna leda till önskan att stå bakom sin dotter/son horan, än dogmen om en helt avreglerad värld (läs marknad, hon är trots allt extremt nyliberal) där allt styr sig självt? Johan Norberg måtta jubla i sitt nyliberala palats (för närvarande omdöpt till idehistorikernas pallats, kanske). Vi ska leva efter mr Norbergs måtto: lär er att älska krisen!

Nå. Igen. flumma inte iväg…

Hannas tankar måste ju dock passa in i vårt samhälle, eller hur? Mina frågor, som jag inte fick ett tillfredsställande svar på, var: hur blir det med en kvinna som tackar nej till jobbet som hora, och hon går på a-kassan, blir hon av med ersättningen då? Får kvinnan själv välja vad hon ska utföra, eller kommer det att finnas en arbetsplan? Sätt priset av marknaden, eller skall det vara monopol (jag vet, hon får klåda av dylika ord, men det handlar om sex, jag vill fan veta vad man ska betala och för vad)? Det känns givet att fråga vilket fack de ska tillhöra…

Hanna påpekade att hon vore en dålig mor om hon inte tillät sitt barn att prostituera sig.




Boken. Knark, sex och svart arbetskraft. Som en personalfest på timbro


En diskussion om ämnet gav mig den snyggaste avsnoppningen. Bloggerskan från bloggen radiogirl sa något i stil med att den dåliga modern nog snarare var den som stöttade sin dotter i ett så pass självdestruktivt yrke som prostitution. Jag lägger in en brasklapp här med en pil mot Nina Hartley, en kvinna jag kom i kontakt med i boken Pengar som gräs (sex droger och svart arbetskraft), som jag skrev om nyss. Nina Hartley är en av de få kvinnor som gillar sitt jobb som sexförsäljare. Hon säljer sin sex i filmer - jag tror dock att fröken Hartley är ett unikum.

Man kan diskutera vad de är som gör sexualiteten så utsatt, eller man ska diskutera det. Men just nu finns ingen flykt från den kristna grund som våra värderingar trots allt vilar på – sex ska gömmas, sex är skamfyllt - då är det inte ok att sälja sex. Den syn vi har på sexuell intimitet gör att vi skuldbeläggs å det grövsta av oss själva och vår omvärld. Tills vi kommit till klarhet med det problemet bör vi trycka upp dårar som Johan Norberg samt Hanna Wagenius mot väggen och tvinga dem att öppna sin trångsynta ögon. Kanske kan vi få dem att älska varandra, gifta sig alltså, sen frågar vi om Johan tycker att det är en bra idé att Hanna börjar sälja sig på gatan. Sen frågar vi hur vi tror att en kvinna eller man som sålt sex tas emot av en förmodad partner. Kommer det att ligga någon hund där? Kommer Hanna att kunna ge gärnet i sängen eller kommer hon att vara hämmad?

Det bekväma med att vara liberal är att man inte behöver hålla sig till verkligheten, för ingen tror väl att Johan Norberg skulle älska finanskrisen om den kostade honom hans arbete, hem och familj (som ni vet kan dålig ekonomi ha inverkan på relationer), och inte tror någon väl på riktigt att Hanna skulle låta sitt framtida barn sälja sim kropp åt kåta svin som inte ids anstränga tillräckligt för att få en människa intresserad… Jag säger som bloggen Knapsu: då ljuger du, Hanna!

2 kommentarer:

jöjj sa...

there is no such thing as a free market.

Fredrik sa...

Exakt! Det är en chimär. DU är lurad, brukar jag säga till spegeln.