söndag 31 juli 2011

Del 5. Shadowland - i skuggan av Afterlife

Omslaget. Snyggt, men inte lika snyggt som Afterlife



Jag tappade lite fart efter min text om skivan Afterlife (det fanns en äldre text även) av Nocturnal Rites. Det beror inte på att Shadowland är en dålig skiva - det hade mer att göra med att jag helt enkelt hade uppmärksamheten riktat åt ett annat håll.




Med det sagt, det finns ändå en skugga över den här skivan, och den stavas just Afterlife. Afterlife är en av det bästa skivorna som någonsin gjorts. Punkt. Att följa upp en sådan skiva är omöjligt. Shadowland är skitbra. Men den överaskar inte lika mycket som föregångaren, och den har inte lika höga toppar, även framförandet och ljudet har förbättrats, samt att Jonny blivit varm i skorna. Sången är strålande!

Det kan vara så att skivan lider av att vara en smula enformig. De tunga låtarna har fått stryka på till förmån för de snabbare. Jag älskar snabba låtar. Men det får gärna finnas lite tyngd även.

Nu känner jag att jag låter gnällig. Shadowland är en kanonskiva. Låtar som Vengeance, första spåret, Eyes of the damned. Det är bra. Det är till och med skitbra!




De kan inte hjälpa att de inte ser ut som mig.



Det förändrar inte det faktum att Shadowland, tack vare att den kom efter den monumentala Afterlife, känns lite fadd. Fantastisk, men ändå...

Om man ser till att inte upptäcka Shadowland just efter Afterlife tror jag dock att den känslan kommer att vara helt bortblåst.

Omslaget ser bra ut. Det har tagit sig på den fronten.

lördag 30 juli 2011

Där högern börjar, börjar också vansinnet.

Jag har funderat på om det finns något jag kan skriva om vansinnet i norge. Jag är lite leds. Men samtidigt kommer det hela tiden upp nya anledningar till att bekymra sig, eller saker som bekräftar redan fastslagna sanningar.

Som att Reinfeldt gömmer sig så snart det händer någonting. Det spelar ingen roll om det är en självmordsklåpare, finanskris eller Saab, eller vad fan som helst; börjar värmer att stiga så gömmer han sig - sen i valtider står han som om han vore jesus själv och kallar sig för ansvarstagande och statsmannamässig.

Det märkliga är ju att folk går på det.

ab. ab2. svd. dn.

**

sd har satt sin nya strategi i verket. De håller till på tidningars kommentatorfält och tycker synd om sig själva - plus att de försöker lägga skuld på... Japp. Vänsterpartiet. Om ordet idiot slutar ha betydelse, kommer det att bero på att dessa sdare gjort ordet för svagt. Det räcker liksom inte att kalla dem för idioter, det är för snällt.

ab.

**

Så vad är nytt under solen?

Av det jag skrev? Ingenting. Vi kommer att få höra renen stå och hylla sin inkompetens även i näst valrörelse. Han kommer att kalla sig för ansvarsfull, trots att han skänker skattepengar till riskkapitalister; han kommer att säga att han står upp för sjuksköterskan, trots att hans bidragsgivare skänker honom pengar för att motarbeta alla sociala reformer som gjorts; han kommer att tala om frihet, trots att hans politik har tagit friheten från de sjuka.

Och ni kommer att gå på det. Vad säger det om er, borgare?

a-fritt. ab.

fredag 29 juli 2011

Manifestationen idag. För allas lika värde - tänk att det finns de som motarbetar en sådan sak...

Manifestationen. Bra tal.

Ändå... Varför måste man försvara rasisterna. Det är oundvikligt att hamna där vi är, med den retorik som högern har. Minns Timbrodåren! Minns ni inte?

"För det fjärde, den generella välfärdsstaten är en dålig idé; jämlikhet är ett dåligt politiskt mål; den progressiva staten är i grunden antidemokratisk; föräldrar har rätt till sina barns uppfostran; tradition, religion och en borgerlig livsstil garanterar en dynamisk kapitalism och ekonomisk tillväxt."

Det känns bekant.

**

Lena Melin på aftonbladet, en kvinna som verkligen inte kan sin politik - jag kommer aldrig att glömma då hon gick ut och sa att Reinfeldt aldrig skulle privatisera vård. Tjena mittbena. Koppling mellan sossarna och Baader Meinhof är bara giltiga i fantasin på dårarna. Slutsatsen att Åkesson inte vågar göra politik av vansinnet är ju... Symptomatiskt för högern. Så fort det blir politik, på riktigt, då vill de inte vara med. Varför? Vad är de rädda för?

Frågan är retorisk. Vi VET vad de fruktar. Hellre Idol än tanke.

Ska man läsa politik på aftonbladet är det Wolfgang eller Linderborg som gäller.

Kulturmarxister. Jag är en kulturmarxist. Dårar. Jag ska införa sharialagarna. NU! Idioter.

Nå. Upp till kamp emot vansinnet! Krossa rasismen, sexismen och förtryckande högerpolitik.

**

Just ja. Timbrokillen som jag citerar, Roland satan dumjävul, har en idol. Rupert Murdoch. Han blev just tårtad. Allt som sker är inte dåligt. Även om det mesta just känns futtigt.

Ni som ser Idol. Vet ni om att ni ser på ett program vars vinst går till lögner? Ja. Murdoch har fingrar även i vårat lands media. Fy fan för det.

dn.

**

tillägg: Helle Klein briljerar i en analys
. Typisk kulturmarxist.

dn.

Infinite beauty - Auberon

Ja.



Stoppa pressarna! Jag hittade en till Auberonlåt på youtube.



Infinite beauty, från debutskivan The tale of black.

Kul!

Auberonbloggen.

Myspace.

texten

Syntpopen är kärlek.

I brist på ork att ta världen på allvar - där bak - hyllar jag kärleken, och då också givetvis fantastisk syntpop från 80-talet.



Jag tror det här var på den tiden då musiken faktiskt hade betydelse - inte bara utseendet. Det är inte det att jag ogillar idolkonceptet. Jag föraktar det.

Tills världen har blivit bättre ska jag njuta av gitarrsolot i den här låten.



Med tanke på hur det här låter... Är det konstigt att jag gillar tysk musik?

Tysk metal, som vi över 25 säger. Powermetal, som nazisterna säger...

torsdag 28 juli 2011

Machine head - Unto the Locust - det är nära nu!




Information om skivan och en intervju av något slag finns på blabbermouth. Kik!

Det kommer att bli fett! Jag är övertygad.

Borgarnas iver att krossa alla sociala reformer - och min sambos kross av deras argument

Sambon. Just innan hon äger.



Ibland är det kul.

Idag är sambon med på expressens debattsidor. Hon äger en borgerlig skribent vid namn Niklas Ekdal. Hon krossar honom.

Vad han sa? Givetvis var det något dumt om att semestern är förlegad. Det är sådana utspel borgarna gör nuförtiden. Skär ner, dra in - släng ut, borgerliga ledord.

Niklas text.

Sambons text.

Konklusion - borgare suger, eftersom att de verkar tycka att allt som gör många människor lyckligare är dåligt. Min sambo, ja henne älskar jag. Hennes åsikter är en av anledningarna.

Metal on metal!

onsdag 27 juli 2011

Att högern äger verklighetsbeskrivningen visste vi redan. Men att det fanns ett ljus i tunneln, det hade jag ingen aning om.

Jag har gapat och skrikit om Bonnierkartellens overkliga dominans inom det svenska medieklimatet. Jag har spytt galla över den äckliga Rupert Murdoch av anledningar som bland annat kan beskådas i filmen Out-foxed - eller varför inte ett exempel från england: kommer ni ihåg då tortyrskandalen i Irak avslöjades? Visste ni att journalisten som stod för avslöjandet fick sparken av det Murdochägda medieimperiet?

Nu, efter att han låtit sina underhuggare bryta mot lagen som de vill, kan det vara så att imperiet börjar lösas upp.

Vi får se. Finanskrisen borde ha lett till att nyliberalismen gått i graven med buller och bång - med de står fortfarande starka på förtryckarnas sida. Frihet att förtrycka is the shit, går resonemanget.

På tal om förtryck så ledde min förra post till att många förtryckta borgare och rasister kände sig förnärmade.

Visst är det speciellt då rasister och människor som klickar gilla på reformer som den om sjukförsäkringen, försöker verka fördärmad. Jag klickar: vansinne!

Hold your fire - hår-metal. Firehouse.

Skivan. Hold your fire



När jag var lite yngre, och jag rockade fett som fan, hade jag många favoritband.

Jag spelade in samlingskassetter med favoritlåtarna. Det är kanske nåt att fördjupa sig någon gång.

Många av de band jag lyssnade på hade dock splittrats eller bytt någon bärande medlem, vilket ledde till att jag helt enkelt fick nöja mig med de lite nyare grupperna.

Ett par av grupperna var stenhårda och fantastiska. Ett par av grupperna var softa och helt makalösa.

Men det fanns ett band, de påminde mig om både Skid Row och Mötley Crüe. Skid Row hann jag se innan de fuckade upp sin karriär. Jag han dock inte se Mötlley, vilket jag ska försöka åtgärda någon gång.

Det här bandet, Firehouse, var ett amerikansk band av typen hår-metal, skulle jag tro. Men musiken var skitbra! Band som Danger Danger, Tuff, Giant, och Winger hade alla framgångar, mest tack vare svulstiga ballader - något som gett mig både glädje och spontana kräkningar.



Hår-metal



Den skiva jag gillade mest av Firehouse var den andra skivan, Hold your fire.

Jag vet inte hur många gånger jag har lyssnat på den. Men det är jävligt många.

Inledande låten, Reach for the sky är nog favoritspåret, men egentligen finns där inget utfyllnadsspår. Plattans fem första låtar är egentligen allt en hårdrockare kan önska i form av klass.





Det kommer en ballad som låt fem. Och visst är den lika svulstig som allt annat. I och med att jag älskar den här skivan, ligger nog balladen lite högre i min bok än i alla andras.





Hur som helst. Idag Firehouse, Hold your fire. En skiva med 12 bra låtar. Hur ofta händer det? Gillar man Skid Row eller Mötley Crüe ska man kolla upp detta.



Titelspåret:

tisdag 26 juli 2011

Kommer högern att förstå deras skamliga flört med hatet?

Om man ska dra någon slutsatts från det som hände i Norge får man nog se till att hålla upp sina fördömda ögon.

Denna högerextremist, som med iskall kyla mejade mer än tre fulla fotbollslag, har ju faktiskt en "agenda" och han "vet" att sverige, och europa deltar i en sammansvärjning som går ut på att införa islamska lagar i vårat land.

Det är så dumt att det måste kommenteras: det är hjärndöda människor som håller sig i närheten av dylika hjärnframfall. Det är människor som anser att alla som förnekar deras sanning är en del av sammansvärjningen.

Tänk så mycket logik som går åt till att förneka verkligheten på det sätt som dylika dårar gör. Det betyder att de antingen ÄR galna, eller bara rent jävla ondskefulla.

Världen har inga gråskalor. Det finns aldrig anledning till att stanna och göra en djupare analys. Om ett gäng kamelryttare flaxade in i några byggnader i USA för 10 år sedan är det beviset på att de - kamelryttarna - är onda. Det kan inte vara en hämnd; det kan inte vara svaret på ett fruktansvärt förtryck, utan det måste vara beviset. BEVISET!

I en diskussion jag hade med en mental våldtagen människa, fick jag höra att det inte gick att påpeka att det snarare är ekonomiska förhållanden som gör folk till brottslingar, snarare än religion. Äcklet sa: Nej. Det finns de som har bott i fattiga områden, som inte bryter mot lagen.

Ridå.

Det var beviset. Det finns de som inte följer strömmen. Då kan man ignorera all vetenskap och all forskning - man har ju beviset.

Nej. Det enda beviset som kommit fram är beviset att rasism inte kräver en enda hjärncell. Det kräver ingenting utom en stor käft och förmågan att sprida skräck.

Den som bestämmer vad som är terrorism och vad som är frihetskamp, är den som skriver samtidshistorien.

Nu kanske världen förstår att högern står för ondska. För den retoriken som flödar ur palestinahatande människor som Demirbag-Steen och andra vidriga Israelkramare som vägrar se det lidande de subventionerar, den är väldigt nära besläktad med massmördarens.

De människor (sd-are och uppenbarligen även en och annan allianskramare) som på allvar försöker skylla det här på vänstern: visst är det ni som "vet" att det är tjejens fel om hon blir våldtagen? Frågan är retorisk. Ni är hjärndöda. Ni skulle ha svarat FEL.

Men vansinnet tar aldrig slut. Vem låter sig värvas till en naziorganisation NU?

dn. SvD.

söndag 24 juli 2011

Veckan är slut. Blir nästa vecka värre kommer jag att hålla DIG ansvarig för skiten.

Dåren i Norge torde platsa som en av Ayn Rands favoriter. Han tog saken i sina egna händer, han stod emot samhällets förväntade normer. Han var förvisso ingen våldtäktsman eller kannibal. Men va fan, massaker måste väga ganska tungt. På ungdomar dessutom. Jag undrar om hon som kanske ska bli ny centerledare, Anni nånting, håller med om det, då hon nämner den sinnessjuke författaren Ayn Rand som en favorit...

En av anledningarna till att jag inte klarar av att se på Mad Men, förutom att det är en kass tv-serie, hyllas Ayn på flera ställer i serien. Nej. har serien inte lyft efter den här säsongen som jag kollar på nu (andra), då skiter jag i vad min sambo säger. Den visas inte i mitt hem. Jag kan se om Firefly en femte gång.

*

Ge mig en tydlig gräns. Rita upp den. Peka på den.

Vad kan man säga? Ska JAG ta ansvar för DINA handlingar? Kan man inte ha åsikter som är starkare än sibyllas potatismos?

Är det förresten en stark åsikt att vara för jämlikhet?

Det kan vara så att det är de andra det är fel på.

Det är de andra det är fel på.

Den starkaste åsikten måste ju vara den som är FÖR förtrycket. Det är starkt. Jävligt starkt. Att vara galen, trots att man inte behöver det. Men det är starkt på ett dåligt sätt.

Day of the dead the beguining... Contagium... 2... Eller vad fan det nu är. En jävla massa lik är det i alla fall. Men det är inte på riktigt.

Inte det omslag som jag hade...



Jag sitter och funderar på världen. Jag sitter och glor på levande döda på tv. Jag fattar ingenting. Jag har alltså... två stycken Day of the dead här. Jag har kikat på dem. Den första jag såg, Day of the dead, the beguining (fast den heter egentligen: 2, Contagium i efternamn - flummigt), var ganska bra - men flummig. Det ska vara berättelsen om var allt startade, hur zombierna kom till. Det är en bra intention, men jag tycker tyvärr att de bara lyckas halvvägs.

Vi får se en armébas som blir överrumplad av våra favoritmonster, och sen sprängd bortom det heliga riket, eller något. En del ledtrådar läggs ut, och vi får sen följa med in i en framtid som skall vara nära våran egen. Nu är armébasen ett sjukhus. Av någon anledning tycks alla smarta människor anse att det är en bra idé att bygga hus där det har varit någon katastrof. Man kan ha åsikter om det trovärdiga i det. Jag har det.

En termos innehållande en märklig liten grej hittas, och sen är vi igång.

Jag tror att det är aliens som skapat det virus som gör folk till köttätande lik.

Intentionen må vara stor, men då man har så pass stora glapp i den filmiska logiken snubblar Day of the dead, the beguining på mållinjen. Filmen är underhållande, men den är lite för dum för att vara så bra som zombiefilmer faktiskt kan vara.

28 dagar senare är en modern klassiker. Den är snyggt gjord, den är spännande och den är sjukt stämningsfull.

Den här filmen är bara rolgi, men på ett simpel sätt. Gillar man zombies måste man se den. Vill man prova genren för första gången ska man se 28 dagar senare, originalversionerna av Day, Dawn och Night of the dead. Nyinspelningarna tillför bara något om man verkligen älskar skiten. Sen ser man den underhållande parodin Shawn of the dead.

Den bästa filmen torde dock fortfarande vara den som Europebasserade Seven doors hotel på. The beyond. Men den klarar inte alla av att se.

Min fråga är varför de inte kan bestämma en titel. Jag menar: heter filmen Day of the dead the beguining, som det står på omslaget. Eller heter den Day of the dead 2, Contagium, som det står på sjävla dvdn? Jag har ofta stört mig på de dumskallar som byter en engelsk titel mot en annan, då filmen ska släppas i vårat avlånga land. Men det här tar fan priset.

lördag 23 juli 2011

Flytta fokus... Nu!

Jag måste flytta fokus.

Har jag något trevligt att berätta?

Jo. Snart är första nya Auberonlåten To hell, inspelad. Inte en riktig version, så att säga. Men det kommer! Nu är det bara det att texten är på den andra datorn, den datorn som är död.

Var det bara kul för mig? Förmodligen.

Min dotter är källan till skratt och lycka idag. Man inser, dagar som denna, att kärlek inte kan ges i för stora mängder.



Mitt liv! Min lycka!


Mer?

Polaren och hip-hoparen Hoova har skickat två nya låtar till sin kommande cd. Fett! Jag garvar, på ett bra sätt, åt wojo. Men det kommer ni att förstå sen.

Vad mer vet jag som ni vill veta? Nocturnal Rites nya skiva ska bli en "ny" Afterlife. Jag trodde att de redan hade gjort den skivan. Och att den heter "New world messiah". Den är fet! Jag måste kolla vad de håller på med.

Amy W död?

Nu får det vara någon måtta. Ska alla dö? den här helgen?

Amy levde som... Lemmy. Alla klarar inte av det. Klarar ens Lemmy av det? Är det hans tur nu? Fy fan.

AB.

Hon han göra ett par odödliga låtar dock.



Och en annan:



Nog med död nu på ett tag. Ok?

Det blir bara värre...

En bild som gör ont



Jag har gått från att vara svamlig, till att vara arg, för att sluta på _ledsen_. Det som har hänt (i Norge) är äckligt.

Men. Vad händer om man för en debatt där man, utan bevis, skuldbelägger ett folk, en religion? Till slut kommer dårarna att tro att de "gör rätt".

Debatten är, i vanlig ordning, våldtagen. Gudmundson, en raljerare och lögnare av rang, har redan hunnit med att påpeka att det minsann är muslimer vi ska vara rädda för. Att det ens ges så mycket plats åt islam, då det inte finns någon koppling i verkligheten säger väl en del?

Ska vi kolla hur mycket skada högerextrema grupper gjort de senaste tio åren i norden? Ska vi jämföra det med, säg, kommunisterna, eller muslimska fundamentalister? Aj, Gudmundsson, sved det med fakta?

Europol konstaterar att av 1770 terrordå i Europa mellan 2006-09, så har över 90% högerextrema kopplingar. Men, i högermedia lägger vi skulden på vänstern, eftersom att det är deras fel att Hamas vinner mark? Är ni hjärndöda?

Våldet mot vänstern är inte det minsta förlegat. Det finns än idag. Jag har själv råkat ut för det. För två veckor sedan kom 6 fega äckel och gav sig på ungvänster, då de ville ha fler hyresrätter. Jag får höra, från de flesta som står till vänster, att unga omogna pojkar hotat eller spöat dem. Det rimliga är givetvis att vi ger oss på... vänstern? Hjärndöd är en komplimang åt er som gör det, åt Gudmundson. Men vet ni vad de kommer att säga: ditt språk är fult. Väx upp. Jag är ju bara emot rasism... De försvarar de 90% jag nämde här ovan. Rimligt? Nej. Vansinne.

Nåja. Fakta bekommer inte de som redan "vet". Det är bara hinder som måste ignoreras, medan väderkvarn efter väderkvarn mosas.

Nej. Den skuld som skall delas ut, den skall delas ut till de om vägrar erkänna att deras egna blinda naivitet är en starkt bidragande faktor till våldet. Ni fattar ingenting. Är det frivilligt? Väljer ni själva vilken verklighet som ni ska klicka gilla på? Eller, det gör ni ju bevisligen. Jag förstår det bara inte.

För enligt dårar som Gunnar Hökmark (m) är det stora problemet de antiamerikanska stämningarna. Inte högerextremism... Ridå.

AB. AB2. AB3. AB4. AB5 SvD. SvD2. DN. DN2. DN3.

Jag såg en zombiefilm - det var lite surrealistiskt

Idag känns skräck inte lika angeläget. Jag har den på dataskärmen. Jag har den i skallen.

Jag kommer att plöja de filmerna sen, men idag råder verklighetens surrealism som bäddar in mig i en vansinnig, blodindränkt filt.

Jag såg i mitt förra inlägg att rasisterna skyller på muslimer.

Kunde beviset för idiotin vara tydligare? Det är som att jag skulle skylla på J Åkesson för att jag inte får upp den... Fast vidrigare en masse.

Nej. Anser ni att det är muslimernas fel: håll er långt ifrån mig. Jag hatar er.

DEN ENDE SOM FÖRSTÅR

fredag 22 juli 2011

Hur visar sig rasismen?

Nu är det inte klart vem som ligger bakom vansinnet - för det här är verkligen vansinne - i Norge. Men det mesta tycks peka på kopplingar till högerextremismen.

Nu kan man ju tänka att, ja. Dårar är de allihopa.

Men så enkelt är det inte. Dårar är de förvisso. Men om vi ska jämföra reaktionerna från självmordsbombaren i sverige, fick vi höra att jävlar i min låda, de är onda, de där terroristerna! Alla muslimer är terrorister, och fan är hans morsa. Typ.

Nu låter det: ensam galning. Inte terrorist.

Ska vi kolla vad som definierar en terrorist? Nej men håll käften då.

Rasistsvin. Ni göder strukturellt vansinne. Och NI VET OM DET.

Jag hoppas att dock att det bara är en dålig dröm som snart är slut. Jag hoppas att det bara är Lefsan som slagit stort, och lett till rubriker.

Men jag har fel. Tyvärr. De är sjuka allihopa. De är fundamentalister allihopa. Vård. De behöver vård.

SvD. DN. DN2.

Vampire girl vs Frankenstein girl





Vilken film. Jag blev så klart kåt av titeln. Vampire girl vs Frankenstein girl. Det kändes som att jag färdades femtio år tillbaka, till den tid då filmer kunde ha namn som Frankensteins barn mot varulven, eller nåt liknande fantastiskt.

Sen slog jag på filmen.

Efter tio minuter hade en zombiebrud fått ansiktet avbitet, blivit förvandlad till en vampyr, och sedan blivit sparkad (bara den ansiktslösa skallen alltså - kraniet således) mot en annan zombie, och dödat den.




Vampyrtjejen - och ett kranium



Alltså. Jag älskar det!

Handlingen var inte så mycket att hänga i julgranen, beroende på hur man ser det - den var lite som ett hopplock av skräckberättelser, bland annat var slutet en nick, kanske ofrivillig, åt vår svenska Låt den rätte komma in.

Det var som att se en Japansk anime, lite som den sinnesjuka Vulcano high, fast bättre. Jag säger bara: skolans lag i armskrärning... Obetalbart!

Jag är helt tagen. Se den! NU!

Norge?

Först en bomb. Nu skottlossning på AUF-läger. Ungdommar? Vem fan skjuter ungdomar på ett sommarläger?

Vad fan händer?

När ska världen bli lite mindre vansinnig?

onsdag 20 juli 2011

Joanna Russ - Utflyckt på Paradis

Deltaserien - om du vill läsa bra science fiction



Om en bok får mig att vilja återkomma till den är det godkänt. Om anledningen till att jag vill återkomma till boken är för att jag måste få veta hur det slutar, då är det ett bra betyg.

Med den här boken var det svårt. Jag gillar Joanna Russ. Jag har läst två böcker, denna inkluderad, av fröken Russ. Den första boken var en naken och tankeväckande berättelse om en strandsatt besättning från en kraschad rymdfärja. En gång skall vi alla..., heter den.

Jag hade således förväntningar på den här boken. Och de infrias delvis. Styrkan jag gillar hos Russ är hennes mänskliga beskrivningar av relationer i utsatta miljöer. Det finns här. Men här är det något annat som önskar sig vår uppmärksamhet.

Persongalleriet är litet men fantastiskt. I En gång skall vi alla..., har vi en annan liten grupp människor som tror att de ska kunna befolka en helt ny värld - det är under tio personer. Här är det annorlunda. En grupp människor ska göra en vandring på planeten Paradis. En planet täkt av is. En rekreationell planet, enligt "reklamen". Allt i syfte att forska om huvudpersonen och hennes drag - hon, Alyx, kommer från en annan tid än de andra i boken

Personen vi får följa denna gång är en tjej som inte är genmodifierad, vilket alla andra är. Den här boken har mycket gemensamt med tekniken som Isaac Asimovs och Robert Silverbergs "Den lilla fula pojken" beskriver. Man förstår efter man har läst det.

Jag hade dock problem med att komma in i boken. Jag läste den stötvis, och det kom ett par andra böcker i mellan. Det tar jag på mig. Jag ska läsa om den ordentligt snart.

Det hindrade mig inte från att köpa en ny bok av henne till sambon. Feministisk skit. Det måste vara bra. Få författare kan konsten att framställa det nakna lika stilfullt och ärligt som Joanna Russ.

Läs! Goddamnit

tisdag 19 juli 2011

Hela världen är galen

Det finns i alla fall bra musik att lyssna på medan förfallet pågår.

Just nu är jag jävligt inne på Aeons Bleeding the false. den har ett speciellt ljud som jag gillar. Det är plastigt, men rått på en och samma gång. Magiskt!

Det gör så att alla instrument får utrymme. Och att låtarna på skivan är svåra att inte gilla.

Om nu sångaren kunde sluta sjunga om satan bara...

sova

måndag 18 juli 2011

Kissie! Du fyller en - om än vansinnig, men ändå -funktion. Frågan är bara vilken.

En trafikolycka som berör?



Ja.

Kissie. Tjejen som hotar journalister till döden, stavar värre än mig och bjuder på plastikoperationer på sin blogg.

Jag förfasas inte. Jag äcklas av att hon har fans.

Men. En text idag i aftonbladet sattes allt på plats.

Kissie är inte bara en tjej som förmodligen skulle må mycket bättre av att ha en handledare, snarare än att bli matad med pengar från en sinnessjuk marknad. Hon är trafikolyckan man saktar in för få se lite närmare på, innan man generat ökas gasen och kör vidare.

Men det är mer än så. Hon behövs. Märkligt nog. Hon är en idiot, men just det att hon är en så infantil och vidrig varelse, gör också att hon är räddningsplankan som vi klöser, klöser, klöser oss fast vid, för att slippa inse vad vi själva är.

Det som i USA kallas för white trash, "billiga" outbildade människor, som inte sällan väger över 100 kilo, det är inget annat än det trasproletariat som Marx talar om, och som författaren Lars Ahlin gör en klockren analys av i sin debutroman Tåbb med manifest. Det är de som underklassen ser nedlåtande på; det är de som ger dem själva hopp, medan de sitter i sin bittra verklighet - de fattar inte att problemen kommer av att de själva inte förmår sig att tänka längre; de förstår inte, att så länge de dömer ut våra vrak, så länge kommer de att döma sig själva - vi är alla Kissie.

Detta är fan berättelsen om det sovande folket. På riktigt.

Och anledningen till att hon är så stor, tjejen på bilden.

Jag trodde aldrig att boken King Kong blues (Sam J. Lundwall) skulle bli på riktigt. Det har den. DET HAR DEN!

söndag 17 juli 2011

God... eh... Vansinnig morgon på er!

Vansinnet fortsätter att visa sitt ansikte där det inte hör hemma.

Jag menar, regeringen har ju kvaddat sjukförsäkringen. De har förstört livskvalitén för tiotusentals människor. De har blivit uppläxade officiellt av oppositionen, vilket var oansvarigt enligt den moderatledda alliansen. Att Reinfeldt måste förhandla om sin politik - eftersom att han leder en MINORITETSREGERINGEN, har inte med saken att göra. Jag ser framför mig hur moderaterna sitter med händer för öron, ögon och könsorgan, medan de rabblar sina mantra. Oansvarigt. Vi är statsmannamässiga. bla bla bla

Reglerna som ALLIANSEN har skapat, har fortfarande en förnedrande effekt för de drabbade. Det rasar ännu in "enskilda fall". Men för all del, fortsätt med det moderata mantrat, det kommer att leda er rakt ner i fördärvet. För min del hoppas jag att ni blir väckta av massornas skanderande hot. Ni, alliansmänniskor, är trots allt fascister. Att slå på svaga är nåt som bara er typ sysslar med.

Hade ni läst andra tidningar än de stora, hade ni kanske sett en rolig grej. Av 10 000 medlemmar i den svenska kyrkan tror endast 15 % på jesusjävel. Lika många procent är ateister. 25 % är agnostiker. Det måste vara därför vi har homosexuella biskopar och sånt. Jävligt kung, om jag får säga min mening.

Nåja. Det lilla hopp om mänkligheten som kanske hann tändas... Människan. Hon klöv atomen, reste till rymden - och satt sig på staket och härmade ugglor...

Alla som läst på den här bloggen tidigare vet att jag tycker att Rupert Murdoch är lite av satan själv. Nu håller mattan, nej inte bara mattan, utan hela jävla golvet på att rasa under hans fötter. Kommer Fox att följa med i fallet? Man kan bara hoppas. Han är för det fria ordet, vad alliansen är för dödssjuka - helt värdelös. (likheter med Murdoch och svenska Neo?. Läs här) Grotta ner er i vansinnet.

Jag brukar klara av att läsa två tidningar på morgonen innan jag är förbannad.

Allianskramarna älskar förmodligen att läsa om vansinnet. Det står ju på vansinnets sida i kampen. De hejar på mörkret. De klickar gilla på Carl Bildts inblandning i ett oljebolag som bedrivit grov kriminell verksamhet. Så länge ingen från Bonnierkartellen eller svd kommer med kritik mot mannen, så länge högermedia ägnar sin tid åt att förfasas över det oansvariga i att stå för sina åsikter, kommer vi aldrig att komma någon vart. Det fattas väl bara att SD ska tycka synd om sig själva för att folk kallar dem rasister.

Men vänta, det är ju redan så...

Vansinnet. God morgon?

lördag 16 juli 2011

Hej och välkomna till vansinnet.

Ni vet hur låten går, en människa kritiserar det faktum att folk dör på grund av girighet, religiöst vansinne eller varför inte både och. Högerns tjänstemän och deras hjärndöda bloggare, sablar ner människorna med föraktfulla kommentarer, trots att det som föraktas är protester mot mördandet.

Det är en jävligt dålig låt. Men den verkar ha många köpare. Frågan är: är det girighet eller bara ren jävla idioti som tillåts råda i dessa fall?

Exempel: sveriges utrikesminister ställer till med vansinne efter vansinne. Alla har väl glömt hans påhopp på Kuba för några år sedan. Inte jag. Det visade sig att han hade ljugit och använde sig av argumentet: Kuba = Stalin = massmord.

För så dum är han. Det handlade om han hade öppnat post som inte var adresserad till ministern.

Men då han själv blir tagen med handen i massmordsburken, då ignorerar han det _OCH FOLK GODTAR DET_... Vad säger det om er? Ni som kritiserade Mona Sahlin för att hon var en oansvarig politiker då det gällde hennes ekonomi för 20 år sedan, hur resonerar ni då ni anser att det är ok att fördriva och mörda folk i stället? Jag bara undrar?

Sen har vi världens största fängelse. Ett av de värsta koncentrationsläger i vår historia: Palestina. Folk börjar ruttna på det som sker i Israel, folk börjar protestera. Protesterna bemöts ännu med duma argument som Antisemit hit och Nazist dit. Det är så dumt att man baxnar. Vilka är egentligen nazisterna, eftersom att man lagt debattnivån under anklarna? Givetvis är det Israel som går Hitlers ärende, eftersom att man inte har någon gräns för osmakligheterna - ergo, jag gör likadant. De har bara bytt ut "judarna" mot en annan folkgrupp. Att lära sig av historien är aldrig något borgare sysslar med, och om de sysslar med det, då kan ni ger er fan på att de har friserat den historien till det oigenkännliga.

Så de som har ruttnat på vansinnet, de har kört med en båt mot det värst drabbade området. Skepp mot Gaza. Fast på engelska. Kritiken låter sig inte väntas: terroristkramare och andra rejält hjärntvättade argument serveras. Men vad är det de kritiserar? En båt som levererar gammal medicin, betong och andra livsnödvändigheter. Vansinnet leder över kärleken, med flera mil.

Ship to Gaza borde heta shit to Gaza, för det är skit de får. De behöver så mycket mer. Men, detta är politik. Högern rasar mot att det är politik, men bara för att det inte passa dem själva. Man ska inte göra politik av detta... bla bla bla. Men varför gör NI politik av det då? Varför vänder sig land efter land (i skuld, utpressning någon????) mot detta humanitära projekt? Det är politik. Läs om det. Läs om det.

Helvete, ALLT är politik. Vilken vara du handlar; vilken musik du lyssnar på; vilken mat du äter; var du köper det... Förstår ni inte det är det bara att trycka ctrl, alt, delete - på eran hjärna. Den behöver det.

Jag gillar inte den låten. Jag trycker ogilla på den.

fredag 15 juli 2011

Lemmy the movie

Chefen.



Jag såg filmen om Lemmy.

Jag fick känslan av att jag kollade på de där köpevideorna som släpptes på 80 och 90-talet. De brukade ha intervjuer, lite livebilder och kanske någon musikvideo. Det var för ett kort tag kutym på att ha med en sådan video till olika tidningar. Jag har i alla fall en av Metal Hammers släpp någonstans på vhs.

Vhs, Old school!

Hur som haver, det här är inte en film om Motörhead, det är en film om Lemmy. Det är som att läsa boken jag har läst av Lemmy, "White line fever", men med bilder till. Vilket är bra. Den boken var underhållande, på ett lättillgängligt och trivsamt vis. Här är det dock inga droger andra än tobak och sprit som förtärs. Typ.

Censur? Förmodligen, om man ska tro allt annat som sägs om myten Lemmy. Och just myten Lemmy är den vi matas av i filmen. Det är inte en kritisk granskning av fenomenet Lemmy, det är en kärleksakt.

Filmen var lite för lång, mycket av bilderna på Lemmy där han bara går och ser gammal ut, känns inte helt befogade. Men på det stora hela är det här väl investerad tid. Och man behöver inte gilla bandet som han spelar i.

Jag drar inga scener eller citat från filmen. Se den istället.

torsdag 14 juli 2011

Att ha åsikter om musik (recensera) - ok eller inte ok?

Jag har inte hört mer än tre av de skivor som släppts i år. Jag vet inte om det bara beror på mig och min ekonomi - eller att jag blivit gammal. Jag hör sällan bra ny musik numera. Oftast är det band jag redan lyssnar på vars skivor jag köper (Deicide tillexempel). Det händer givetvis att jag slår till efter att ha läst en recension som beskriver något som enligt mig låter kanon på papper, men jag är ändå 36. Jag har hunnit inse att recensenter oftast är människor som gillar sina egna ordformuleringar, än det jobb de faktiskt ska göra. De verkar se sig själva som något helt annat än vad de är. De som känner sig träffade, känner sig förmodligen träffade för att det beskriver dem själva.

Men... Det har inte med saken att göra.

Hur många gånger har jag inte läst: "jag har lyssnat på den här skivan ett par gånger nu"... Det vill alltså säga två gånger. Vem fan vet hur musik låter efter två lyssningar - eller fem för den delen? Vem har hunnit smälta intrycken? Vem har hunnit fördjupa sig i konsten?

En rättvis recension kräver enligt mig minst tio noggranna genomlyssningar. Då jag bestämde mig för att ge Opeth den chans jag inte hunnit med att ge dem tidigare, lyssnade jag på Ghost reveries ungefär 20 gånger - det var för att jag verkligen ville veta vad jag tyckte om det.

En skiva som förlorade på den tekniken var Gamma Rays To the metal. Den verkade skitbra från början. Jag klickade gilla på flera av låtarna och var på det hela jävligt nöjd. Men... Så lyssnade jag inte på den på en månad eller två, sen stoppade jag in cdn i spelaren för att njuta, och upptäckte mig undra vad det var jag hade gillat med skivan.

To the metal är inte en dålig skiva. Men jag har för mig att jag sa att det var en stark 4-a; det är den skivan verkligen inte värd. Den hamnar snarare i det virrvarr av skivor de gjort, som jag anser vara ganska mediokra. Däremot är skivan Land of the free pt 2 en skiva som växer för varje gång jag tar fram den - och jag gillade den asmycket då den kom.

Nej. Jag måste lyssna på musiken (skivan alltså), flera gånger.

Visst kan jag fastna för en låt efter en lyssning, som Light up the night, från senaste Symphony kryss. Jävlar i min låda vilken bit!



Men. Jag ändrar mina åsikter. Hela tiden. Det som folk hyllar som klassiker kan jag nicka lite gillande åt, men den hysteri som råder runt många av dessa verk...

Ju mer jag tänker på det, desto klarare framstår det att recensioner är av ondo.

Ändå tycker jag att det är skitkul att skriva recensioner här eller åt Werock...

Jag får väl säga ok, det är klart att man ska recensera musik, men med fet reservation på att de journalister som älskar sina egna ord mer än det de ska skriva om borde backa ett par steg. Ni förstör för de grupper ni njuter av att sabla ner, helt utan andra tankar än att ni vill bada i era egna formuleringar.

Jag kan i alla fall skryta med att jag har skrivit den mest felstavade tidningen ever (och förmodligen mest felstavade blogg även).

Så. Dö, alla recensenter som gett mig dessa tankar.

onsdag 13 juli 2011

Jo...

Hörde ni om allt fusk som byggherrarna håller på med? Så är det. Förmodligen värre. Mina erfarenheter säger att det nog snarare är mer än mindre. Och jag vet vilket företag som är värst. De heter inte svag, men kanske något annat...

Men det är fusk vi inte behöver bli av med. Låt oss sparka på sjuka istället.

Nej. Jag är smutsig. Måste tvaga mig.

måndag 11 juli 2011

Lite minnen från galna dagar...

Jag har varit i Umeå. Det innebär givetvis en tripp förbi Jonathan Joyboy. Gitarrist i Auberon. Jag lämnade en massa skit till honom då jag flyttade. Ändå jävligt kul.

Jag hade nästan glömt det förslag till omslag som vi lämnade till Black Mark inför debuten, The tale of black. Black Mark vägrade. Aldrig att de skulle använda ett omslag målat med vattenfärger.

De fick Kristian Wåhlin att måla om det. Jag antar att han fick se det här originalet, jag undrar vad han tänkte... Han som målade omslaget är samma snubbe som ändrade vår gamla Jens Rydénritade Oberonlogga till en Auberonlogga. Ludos till honom för det. Men bara för det. Punkt.



Jag gillar Helloween. No shit...


Jag såg även en gammal plansch som Black Mark gjorde då de verkligen älskade oss. Den var stor som satan!




Kärlek! Och vilka hyllningar... ehe ehh e hehehe



Ja. Det var mer även. Men jag kommer till det sen.

Vi (Auberon)fick i alla fall två låtgrunder inspelade. Nu hänger det en del på latjoy. Kom ingen latoxe! Do it fucker!

söndag 10 juli 2011

Nu så...

Ja. En härlig veckas ledighet. Jag hade inte haft något emot en hel månad. Men jag har inte råd. Jag har inte jobbat ihop en hel semester i år. Hur som haver, det var underbart. Dottern var lycklig. Bara det gjorde allt värt besväret.




Farväl Umeå



Hemma i vansinnet. Den nybyggda skolan i Upplands Väsby.


Sa jag att skolan på den där bilden var nybyggd? Spana in rosten... Klicka på bilden, beundra idiotin.

Så går det då man låter borgare bestämma. Jo, just ja... I den där skolan kommer givetvis inte alla elever att kunna gå. Det ska vara någon slags elitskola. Som vanligt i högervärlden. Aldrig bredd, bara topp. Det verkar ju bra för det samhälle som vill vara till för alla.

Det blåa samhället är föga förvånande aldrig bra för alla. Det samhället som straffar de svaga - alliansens sverige...

fredag 8 juli 2011

Semester pågår

...


Som om det vore en vecka sen jag avreagerade mig på nätet.

Det var det nästan.

Hur som haver är vreden mot den förgörande egoismen ihållande. Johan Norberg ville ta bort min rätt att ha semester. Den skall förhandlas fram med arbetsgivaren. Skitkul om det råder arbetslöshet, eftersom att arbetsgivare verkligen älskar att skänka bort pengar frivilligt...

Johan Norberg, cyanid är ett botemedel mot din idioti.


Aja.

Jag har det i alla fall hur bra som helst.






En begravning har jag hunnit med. Jag och dottern plus hennes kusin plockade blommor åt sambons första katt...






...Sara. Hon hade ett bra liv. Vi får fokusera på det, och hur vacker hon var - till och med i döden.



Norrmjöle in the night




Hunden Svea on the gräsmatta






Min bakskalle och dottern - sen är det två av mina syskon, min mor och hennes karl. Och Eld.


Semestern pågår ännu. En dag till. Jag njuter i fulla drag. Jag unnar alla det här.









söndag 3 juli 2011

Semester.

Jag har ingen aning om hur jag kommer att ha det med datortillgång, så jag antar att jag borde förvarna om att det kan bli glest med vansinne den kommande veckan. Jag ska hem. Till Umeå. För första gången på över två år.

Alla är härmed varnade.

Fantasier om en härlig sändag!

Jag orkar inte ens säga hur lång tid det tog innan vansinnet visade sitt äckliga ansikte.

Israel skryter om hur de tvingat Grekland att se till att den humanitära sändningen från landet hamnat i något slags undantagstillstånd. Ni tror mig inte? Jag avundas er naivitet. Kolla själv.

Jag skrattar åt de bevis som tornar upp sig mot den självutnämnde landsfadern Reinfeldt angående sjukförsäkringen. Inte för att det är kul - det är så långt från kul som man kan komma, utan snarare för att jag hade rätt, och det var så enkelt att endast en dåre skulle tro något annat.

Idioter är de människor vars vansinne låter dem skyla verkligheten, för att de ska få slippa ta ansvar för de som lider. Hör ni det alliansoch sd-anhängare? Ni har valt den vidriga utvägen. Och ni har valt att blunda för all information och fakta som finns.

Det är klart att ni är lyckliga. Saliga äro de hjärndöda.

Det jag VILLE fokusera på var givetvis hårdrocken som ska visas på tv i dag. De fyra stora. Som de så felaktigt heter. De skulle hete: de fyra första.

Annars skulle Testament och Exodus kasta ut överskattade artister som Anthrax/Megadeth och Slayer omgående.

Slayer, världens mest överskattade band. De är bra, men de är inte så bra som folk vill påskina.

lördag 2 juli 2011

Tron legacy

Filmen. Jeff. The dude...



Jag såg den första filmen då den var ganska ny. Jag var redan som 7-åring helt inne på det overkliga. Vid närmare eftertanke gillar nog alla barn det overkliga. Vad fan, det är det overkliga som rockar!

Nu har det ju som bekant kommit en uppföljare.

En uppföljare som faktiskt håller en ganska hög klass. Man får ha i åtanke att det är trots allt en disneyprodukt, och de bråkar aldrig med jobbiga frågor eller försöker fördjupa handlingarna bortom" kaffekoppsdjup".

Jeff Bridges är tillbaka i sin roll som han spelade i första filmen. Det är lite Matrix över början i av filmen, och givetvis lite snäll moralpredikning - det är disney, man får inte tro att de inte har ett finger med i det fördummande spelet...


Tron - i ny utstryrsel



Hur som helst börjar det vackert. Ett vision om ett gratisprogram som kan frälsa människan. Man får till och med smaka på den kapitalistiska ruttna kakan, men det blir som sagt aldrig mer än kaffekoppsdjupt i den här filmen.

Bortser man från det, och bara koncentrerar sig på filmen, får man ta del av en mix mellan Star Wars och Matrix, med ett par andra referenser. Jeff Bridges roll är lite av en blandning mellan hans paradroll The dude, från the big Lebowski och Obi Wan Kanobi - mäktigt.

Jag blev underhållen. Handlingen var trevlig. Och en av skådisarna från dr House spelade den kvinnliga huvudrollen. Olivia. 13.





Olivia Wilde



Nå. Se filmen. Jag gillade den. Men förvänta er inte Fight Club, för det är det inte.

fredag 1 juli 2011

Internet - a place of fools

Jag läste i en blogg, i ett inlägg, där en rasistisk dåre börjar skriva saker som får blommor att skämmas, vissna och självdö.

Jag läste, och vet ni vad... Efter ett tag så handlade allt om mig... Utan att jag så mycket som sagt vad jag tycker - annat än med den allt för passande kommentaren: ridå.

Vad ska man säga? Jag är älskad! Ni som inte älskar mig ska dö.

Det ska kanske alla göra. Men vi kan inte veta före alla är döda.

Ska ni bara se på en film i år är min fråga: varför bara en?