fredag 31 december 2010

Amatörernas afton

Var det här året bra? sd kom in i riksdagen. Moderater som hånar och förnedrar sjuka människor ses som hjältar.

Folk som ljuger hyllas, människor som lider, sparkar vi på. Borgerlig politik de-luxe. Fascismen ftw.

Seriöst.

Självmord kan vara en lösning.

Ikväll super amatörerna. Lyssna bara på fyllehistorierna, ni förstår va?

söndag 26 december 2010

Jonny Metal!

Jonny Nocturnal Lindquist

Min flickvän frågade mig hur det gick med den där listan över sångare, och man kan väl säga att jag velat lite runt toppen.

Dock inte om denna placering.



Snygg så det förslår!




Kalla mig hemkär, men Jonny Lindquist, sångare i Nocturnal Rites är så bra, i min bok. Jag skulle lika gärna kunna ha Dio på den här platsen, men faktum är att jag föredrar Jonny.

Jag har en fantastisk singel som han släppte med bandet Mogg 1987, In and out of love. Hittig light-metal – tänk Sweet, skitbra sång!



Den här killen är ju så vacker att linsen smälter, men han håller i Moggsingeln i alla fall. Det är den ni ska titta på!




Jag lånade även ut mina öron till bandet Jonnys Bomb, som släpptes på trummisen (i Nocturnal Rites) Oves etikett Sids records. Fenomenal hård, rock. Jag har för mig att det förekommer medlemmar från Facer och dylikt i bandet. Säkert är att Johannes spelade där.

Jonny sjöng ibland även i ett lokalt coverband, vars namn jag förträngt, det var två bra sångare och en till kille som sjöng. Jonny var bäst, och jag brukade alltid tänka att han skulle göra sig jävligt bra i ett riktigt band, istället för något lokalt sommarprojekt som skulle vara glömt i November. Jag sa det ofta till Fredrik M och Nils E i Nocturnal Rites.

Det måste ha fastnat någonstans, de frågade mig om vem de skulle välja av två alternativ, då de skulle byta sångare, inte för att jag skulle bestämma vem de skulle välja, utan bara som smakråd – typ. Mitt svar var, om det är rösten det handlar om är det inget att snacka om. Det blev, med eller utan min medverkan, Jonny till slut. Och hans prestationer från Afterlife och framåt, är helt jävla outstanding!


In action!



Mina åsikter om Afterlife är dokumenterade, jag ids inte upprepa det. Inside-infon sa att Jonny var förkyld då han la sången. Shit.

De efterföljande skivorna har en sak gemensamt, och det är att sången gör dem bättre! Shadowland är en bra skiva, men den är inte lika arg som Afterlife, lite snällare. Jonnys röst får det ändå att krypa i ådrorna då man avnjuter den. Men det är på skivorna efter som man börjar känna något mer, lite större trygghet kanske, i rösten och stilen. Han sjunger ut mer, han leker lite, men vad han än gör, gör han det bra.

Killen har en hes Dioaktig röst, man skulle kunna säga att de var kusiner på sångträdet - barbariskt och med en jävla passion och känsla i strupen sjunger de – Jonny har enligt mig lite snyggare röst än Ronnie, därför innehar han denna platts.

Det är ganska svårt att välja låtar eftersom att han sjunger i ett band som jag lyssnar på för låtarnas skull, snarare än vissa musikaliska insatser, även om de finns de en masse. Jag har helt enkelt inte lyssnat ut någon speciell prestation, utan bara njutit vidare. Nocturnal Rites bästa låt är Afterlife, men Against the world ligger på en stark andraplatts.





Vadå alltid ler...





Finns det någon sångare som jag verkligen skulle vilja ha ett soloalbum ifrån skulle det vara Jonny, för jag vet inte vad jag skulle kunna vänta mig. Den musik han älskar ligger kanske närmare AC/DC än Helloween, och jag skulle verkligen vilja höra den här rösten i liknande sammanhang igen.



Att killen dessutom är en av de mest sympatiska och trevliga människor i ett heavy metalband, gör det bara kul att kunna ge platsen åt den ständigt leende sångaren: Jonny Lindquist!



Applåder!

fredag 24 december 2010

Tänkte bara passa på att konstatera att Yngwie har släppt en skiva lagon till min julatfon

Julafton, en dag för lefsor!



Och den har jag nu lyssnat på.

Samtidigt läser jag en bok, Släktet, av Chuck Hogan (vilket jävla namn!) och Guillermo del Toro som kom lagon till denna dag. Jag har hunnit med halva, fan vad spännande den är! I like it!

Jag passar även på att säga tack till alla som visat vänlighet och värme på den här arga bloggen. Ni vet vilka ni är, men ändå... Även.

Joy! Stenen! Vårtan! Tankesmedjan! Charlotte! Fredrik marmelad! Simsala... Skogis... Va fan... Ni ser ju, med mitt närminne är det otroligt att jag ens kommit ihåg att skriva här över tygad.

God jävla jul! Ät och må, för kom ihåg, alla kan inte göra det!

Nästa år börjar ni med att färbättra världen och rösta högern rakt åt helvetet.

Min jultanke går till er som gör det som ingen betalar för, men som måste göras; jultanken går till de som säger det jobbiga, och tackas med fängelse och död; jultanken går till de som inte har något val.

Arundhati Roy, sitter du i fängelset nu? För att du talade om fred och jämliket? God jul i vilket fall!

onsdag 22 december 2010

Sista dagen för Anvilkuppen. Do it, you bastards!

Metal on metal!



Sista chansen att ladda ner Anvil, metal on metal. Do it. Imorgon kan det vara en idolartist där. Då är det för sent. Stoppa massproducerad skitkultur.

Bli mångkulturell!

...en danska skalle på valfri SDare kan man också nöja sig med.

Läsning: ex

np: Bad omen, Megadeth

tisdag 21 december 2010

På tal om illegala immigranter


...så är det verifierat att herr Giger skall medverka i vad som kan bli två filmer.

Jag har skrivit om denna preq. tidigare.

Det finns information om filmen/filmerna här. Och här.

Anvil! En dag kvar. Och så en riktig fråga: vad fan är mångkulturell?

Jag inser att Cthulhu är en bättre varelse än äckel-Åkesson. Cthulhu diskriminerar INGEN.



Anvil-aid, eller vad fan man ska kalla det, går vidare. Köp låten. 9.90 från iTunes. Bekämpa kommersialismen och kuk-kulturen som vi importerar från kapitalismens baksida.

Alltså, jag ber om ursäkt, men jag är lite störd. Då brukar mitt språk skruda sig i perversa, galna kläder. I mitt senaste inlägg skrev jag om hur kapitalismen och den fria marknaden endast är bra för de som redan har det bra. Med fler ord, och så dyker en hjärndöd fisk upp och säger att problemet är mångkulturellt.

Jag har läst lite av vad SD använder som argument för att sprida sin herpessmittade hatpolitik, men jag har inte brytt mig om att sätta mig in i det. Alla som kan tänka vet att man inte kan döma en människa efter dess färg. Alla som har minsta tillstymmelse till tankeverksamhet förstår att de som vill skylla på en "ras" eller något så obegripligt som kultur, är hjärnknullade.

Kultur är ett svårt ord redan som det är, att flumma till det med innehåll som är rasistiskt är bara äckligt.

Kultur i sverige är att kunna beställa en pizza, eller köpa med sig lite sushi hem. Idag. På 80-talet älskade vi det kinesiska köket. Musiken vi väljer är så kommersialiserad att den i princip saknar kultur. Och så får vi det i våra ansikten, mångkulturell. Och problemet med det.

Som ni ser finns inget problem, om man inte skapar det själv. Bara dårar skulle påstå att mord är en legitim del av en kultur - bara islamofober (finns det ordet?) skulle försöka skylla barbariskt beteende på en religion. Newsflash: alla religioner är barbariska (utom 2 jag känner till, de är bara korkade - man kan inte tro på tomten). De sekulariserade människorna som tror på judendom fattar det, samma med kristna och muslimer. Alla fattar det. Utom vissa borgare och SD. Lösning? Det finns ingen, man kan inte lära människor som är dumma att förstå, det är därför de inget lärt sig.

Det går att försöka förstå sig på människor, om man låter sig ta del av var de kommer ifrån - det är tillexempel inte konstigt att en Palestinier från Gaza ogillar den judiska staten. Det är inte heller konstigt att den personen spränger sig själv om den fått hela sin familj utplånad. Jag tror att alla förstår det. Jag tror också att alla förstår att det inte alla människor spränger sig själv. Jag är inte säker på att alla människor förstår att sverige ligger i krig. I ett land långt, långt här ifrån. Folk dör där. Kanske, kanske föder det en avision mot den politik vi för. Kanske, kanske har det lett till att en vilsen, sjuk människa har tagit sitt liv.

Jag vet, vi skyller på det något så korkat som mångkulturella samhällen och skiter i att det faktiskt pågår ett krig mot en viss religion. Ja. Vi är hjärndöda. Ja.

Gå och stöd Anvil. Jag är bara arg just nu.

måndag 20 december 2010

Vad är frihet? Kan det finns olika friheter?



Frihet? Eller bara vackert?


Då en av sveriges mest falska människor, Johan Norberg, uttalade sig om Haiti efter katastrofen tyckte jag att måttet var rågat bortom all vetig sans. Jag var förvisso inte förvånad. Den politik han älskar, bryr sig inte om människor, bara pengar. Det låter fint om han säger sig älska frihet, men vem är emot frihet? Frågan blir istället, vad är det för frihet han svamlar om? Vad är det för frihet som ger företag rätt att exploatera människor utan att behöva ta ansvar för deras handlingar?

Det är en högerfrihet. Den kan låta hur som helst, men resultatet är alltid att vi medborgare förlorar trygghet då de fått sin vilja igenom. Jag kommer inte ihåg allt han skrev (i metro), men kontentan var att vi – eller facket eller om det var landstinget, who knows? – hade dömt Haitis fantastiska människor till fattigdom.

Det är ett sätt att se på sanningen.

Jag väljer nog att se det från en mer humanitär vinkel: det Norberg anklagade dessa ”aktivister” för var: ett jobb skulle utföras, något skulle tillverkas. Det som skulle tillverkas är irrelevant, det var anledningen till att mina killar inte villa lägga jobbet i Haiti som mr evil Norberg vände sig emot. Kravet från de goda och tänkande människorna var att vissa förhållanden var tvungna att uppfyllas. Typ rättigheter för arbetarna, lön, arbetsförhållanden och så vidare. Det kunde inte fabriken – eller vad det nu var – garantera, alltså blev det ingen affär.

Jag inser att man kan välja att blunda för sitt vansinne, som Norberg väljer att göra; han skiter i att det finns barnarbete, det handlar om den presumtiva företagarens rätt att få göra exakt vad den vill. Frihet. Med det i åtanke är frihet inte längre särskilt fint, eller? Vem skryter om att kämpa för sämre rättigheter?

Som arbetstagare i västvärldens fattigaste land skall du helt enkelt vara glad och hålla käften då du blir utnyttjad. Eller? Var slutar människan att inse att han är del av ett problem? Hur kommer det sig att han och hans Timbrogelikar inte inser att den frihet de skriker efter faktiskt drabbar andra människor? Hans frihet är Haitis bojor. Hur kan man bara skita i att tänka så långt? Har han en av och på knapp?

Är det därför han alltid sitter och flinar så obehagligt på tv? För att han har förmågan att helt bortse från sitt eget ansvar?



Vem är det som sponsrar dig, Reinfeldt? Och varför vill du inte säga det? Finns det en hemlighet som är farlig för dig? För inte är det väl så att någon vill att du ska föra en viss politik? näääää



Den godhjärtade ondska som Norberg våldtar världen med, finns tyvärr i alliansregeringen. Det handlar om företag och deras rättigheter, det handlar om att vända fackföreningsaktivitet till något negativt. I deras värld är det dåligt att folk kan samlas, i deras värld vill man inte ha insikt i demokratin, i deras värld vill man kunna dölja vilka som köper politiska beslut.

Hur människor kan vara så enfaldiga att man tror att det blir bättre av att förhandla sin egen lön, samtidigt som människor som kanske inte har självförtroende eller kunskapen att förhandla, kastas till vargarna, är bortom vad jag kallar medmänsklighet, det är ta mig fan vidrigt.

Någonstans måste högern inse att egoismen inte endast är bra. Någon gång måste alliansvännerna förstå att människan är ett flockdjur, vi fungerar tillsammans. De dårar som stänger in sig i elfenbenstorn, frånvända verkligheten, kan man kanske inte nå, men de människor som inte vill att barn skall utnyttjas, de som anser att det inte är ok att exploatera människor, och lyckas dra parallellen mellan företaget som vill maximera sin vinst och orättvisor, de som inser att metoden för vinstmaximering alltid är sämre villkor och farligare arbetsmiljö – i fallet Haiti även för barn – varför håller ni käften? Hur kan ni välja att INTE se lidandet? Har ni samma knapp som Norberg? Saknar ni helt empati?

Det hela följer dock ett bekant mönster. Den svage skall utnyttjas. Den undre klassen, oavsett om de är barn, vilken etnicitet eller religion de har, skall betala överklassens lön. Hela västvärlden tror att de är medelklass, men i sverige inser ingen att medelklassen skapades av solidaritet och socialismen. Det gav oss frihet att välja. En frihet som totalitära länder och dess kapitalistiska dito delar.

En frihet, men för vem? Högern. Högerfrihet. Den kostar lidande.

söndag 19 december 2010

Att bli lurad, delux-utgåvan.

Kommer ni ihåg hur alla borgare talade sig varm för vårdreformen? De som kritiserade dem och den, fick sitt lystmäte i obefogad kritik - har det visat sig.

Alla förstår att vård kostar pengar. Alla förstår att om du ska driva ett vinstgivande företag måste du ha friska "kunder".

Nu har en vårdcentral valt att lägga ner, då underlaget har för lite spridning i åldern. Jag hoppas att ni som ljög om att alliansen skulle ta ansvar, eller ni som gick på lögnerna om den humanitära marknaden, vaknar. Det är snart för sent...

Alliansfritt sverige skriver närmare om det.

Lördag. Veckan som gick... Close-up... Desultor... Ohly... Och Defiance!

Om livet känns för hårt, ta en lefsa!




Vilken jävla vecka.

Den var förvisso inte dålig, men jävla vilken vecka.

Först hörde jag av en gammal kollega från murarjobbet jag hade fram till novemder i år, han såg texten jag skrivit om jobbet och sa att det var bra skrivet. Sen fick jag höra att chefen hade sagt upp sig. Tjena. Sagt upp sig. My ass. Han har fått sparken. Det fattar alla som har en hjärna.

Sen visar det sig att Desultormannen hittat hit. Han är tydligen rasande över det jag skrev. Det var väntat. Det var ju bara en hyllning samt lite fakta om medlemsturbulens… Fruktasvärt va? Vi får se vad det leder till. Jag kommer att skriva om det. Var så säker. Det är otroligt underhållande.

Politiken är galen. Ohly fattar inte att han MÅSTE kliva åt sidan. Sossarna fattar inte att de måste sluta låtsas vara något de inte är – ni är ett socialistiskt parti, inget annat. Är det bara jag som fattar? Det är inte ett sundhetstecken. Inte någonsin.

Janne mördar bonnierhögern verbalt. Med siktet inställt på Ulf "pursvensk" Mähä. Typ.

Jag har försökt läsa nya Close-up. Jag är tacksam att den prosapekoral som förra numret besvärade mig med, nu är borta. Jag vill läsa om musiken, jag är inte intresserad av journalistens författarambitioner – de kan de sköta på sin fritid. Jag gillar som fan att tidningen känns som en vänstertidning. Det är lite underklassvarning på den, vilket alltid _ALLTID_ är bra. Lyft fram våra nöjen. Håll vansinnet i styr! Typ.

Stöjvart. En katt med klös!



Med det sagt måste jag dock protestera mot ett fenomen som de här tidningarna börjat med… Alla dessa jävla båtar och festivaler. Jag går med på att swedenrock har sin festival. Jag har för mig att en av anledningarna till att de valde att samarbeta en gång var just för att festivalen behövde ett bredare forum. Close-up har också en festival. Fine! Men numera är innehållet i tidningarna nästan uteslutande: musikbåtarna på vintern, och sen texter om vad som skedde på de båtarna – tidningarna har förvandlats till en reklampelare för kryssningarna. De band som skall spela får extra utrymme, de band som spelat är recenserade eller intervjuade i tid och otid. Jag vet inte… Ska det vara så? Är det bara jag som är gnällig? Sen har jag ett par åsikter om längden på intervjuerna… Ett citat är inte, enligt mig, en intervju. Att sedan göra reklam för det citatet på omslaget, det är bara ondskefullt mot läsarna.

Och till sist: Anvilkuppen pågår fortfarande. Glöm den inte, köp Metal on metal från iTunes. Veckans inköp: Defiance, the prophecy. Thrash metal!

Heads up! Thrashmetal! The gatherings första skörd?

Thrash! Defiance! Inte punk. Kan vara ett ny(gammalt) Testament. Igen. Just do it!



Att skriva en lista med de tio bästa skivorna från ett år känns som ett omöjligt uppdrag. Eller snarare, det känns som ett omöjligt uppdrag, som bara jag själv vill läsa.

Jag är inte helt säker på att jag har hört 10 nya skivor i år. Jag spanar in det jag vill lyssna på, jag är lite feg, artister som bara landar på min stereo är numera obefintliga, så, what to do?

Det är väl bara att kladda ihop någonting.

I vilket fall som helst, jag beställde en skiva för några månader sen på lokala skivbutiken, SkivDraken, Upplands Väsbys stolthet i skivvärlden. Jag lovar, gillar ni metal, då är skivdraken ganska unik – på ett bra sätt.

Nå, även det var en lite utflykt från spåret…

Skivan, som jag helt hade glömt att jag beställt, heter The Phrophecy och bandet heter Defiance. Jag skrev om dem för några månader sen, jag hyllade den skivan som de gjorde innan, Beyond recognition, som jag inte vet om någon kommer ihåg idag.

Bandet låter som en massa andra band, och har väl egentligen alltid gjort det. De har liksom inte funnits utrymme för ett skapande av ett eget sound, då de aldrig låtit likadant. Beyond Recognition är väldigt nära släkt med sina samtida grupper, som Forbidden och Testament och de där grupperna.

Deras nya skiva, som jag hade koll på ett tag innan den släpptes, är också släkt med Testament och då speciellt mästervärket: The gathering. Det var något som jag trodde skulle komma tidigare, The gathering är en av världens bästa och hårdaste skivor, men få har skivorna varit som har hämtat idéer från den – av de skivor jag har hört. Det här är första gången. Och det var väl fan på tiden.

Nu har jag bara lyssnat på skivan 5 gånger typ, men om jag hinner sätta mig in i det här kan vi ha att göra med en jävligt otippad årsbästaskiva!

En tröstlåt. Resten letar ni upp själva!

fredag 17 december 2010

Anvil-aid; Anvillkuppen. Ge det sympatiska bandet deras första sverige-etta!



Till den 22 pågår Anvilkuppen. Köp låten metal on metal på iTune. Hindra idol, stoppa Carola, återför lite smuts till musiklistorna.


Anvil!

Förstår ni inte vad jag pratar om? Bläddra ner ett par fyra inlägg, så ser ni. Hur lat får man bli?

Anvil!

torsdag 16 december 2010

Crimson Glory; Beata...

Lite musik att avnjuta denna snöstormsmorgon.

Vi kör på bandet som hade sångren som jag inledde den listan med. Typ.



Medan ni lyssnar på den låten har jag ett förslag. Se till att så många människor som möjligt kan se dataskärmen, sen gör ni en google-bildsökning på namnet Beata.

Sen lyssnar ni på:




Jag är inte ansvarig för era handlingar!

onsdag 15 december 2010

Ett par tiotusen enskilda fall... Eller? Är det nog nu?


Är det såhär du ser världen, Maud?



En sak som jag frågat mig många gånger är: hur är det att vara en av de som mår psykiskt dåligt? Jag har sett lite, first hand, men jag får bara fler och fler frågor för varje svar.

Det första man måste inse är att det finns psykisk ohälsa. Maud Olofsson, den dåren, kom på hur alliansen skulle lösa problemet med de höga sjuktalen som gruppen med psykisk ohälsa utgjorde – ta bort möjligheten att vara sjukskriven för psykiska sjukdomar. Maud Olofsson är läkare alltså, som så många andra i alliansregeringen, som vet när en människa är arbetsför. Om du endast har ledsyn, sitter i rullstol och behöver dialys 20 timmar i veckan, så är det bara att pallra sig till arbetsförmedlingen, på tal om enskilda fall alltså.



Ja... En text med fler ord säger mer än en text med mindre ord.



Om en hjärndöd, herpessmittad hare hade sagt en sådan sak som det Maud spyr ur sig, hade jag förvånats över att haren kunde prata, inte över att det var så korkat att jag spontant – och hysterisk - sträcker mig efter cyanid. Men Maud Olofsson är en människa (kanske…), hon sitter i regeringen. Vad är det för människor, som anser att man ska tvinga sjuka att förnedras, och vad fan är deras försvar? Är de fascister? Själva handlingen ÄR fascistisk. Man behandlar inte människor på det sättet.

Med det fastlagt måste jag återvända till själva ohälsan. Alla människor har någon gång mått dåligt, men det som alliansen och de som håller med dem missuppfattar är att de tror att de förstår. Ångest är inte samma sak som sjuklig ångest. Att vara ledsen över ett brustet förhållande är inte depression, visst, det kan göra ont – jätteont till och med – med det är helt normalt. Sjukdomen är inte normal. Den som tror att lösningen är att göra sjukas liv svårare skulle jag vilja undersöka, för jag tror att det kan röra sig om en empatibrist av bibliska proportioner.

Om man sedan ser de behandlingar som finns, för det finns några, ser man en annan märklig sak: de som har det svårast att hantera andra människor (en del människor har problem att fungera socialt – de är sjuka _sjuka_), de tvingas anstränga sig hårdast för att ens få vård. Hur kan det komma sig? Vad är det för system som bajsar så i en trasig människas ansikte? Och vad fan är det för dårar som tycker det är bra?

Jag har fan nästan bara frågor, men jag känner att just den här frågan hör jag inte något om, någonstans.

Det som behövs är givetvis pengar, resurser. Så, Göran Hägglund, ta den tian som blev en eller två miljarder i reda skattepengar, som du skänker till riskkapitalister, och hjälp dina medmänniskor. Skenheliga jävla hycklare. Tycker du att det är att använda skattepengar ANSVARSFULLT?

Dags att ta ansvar? Eller ska jag få fortsätta tvingas lyssna på att allt, inklusive landhöjningen, är sossarnas fel i resten av mitt liv? Det var bättre innan vi blev egoister som slutade bry sig om andra.

Anvil. Metal on metal. Kuppa bort Idol! Killing in the name of... METAL ON METAL!





Idag börjar Anvilkuppen. DO IT!

Här har ni aftonbladets metalblogg. Om ni inte tror mig. Eller så går ni till en trevlig borgare och kikar. Jodå, de finns. Men de har inget förstått. Och de är sällsynta.

Här beställer man låten. Metal on metal. För fan, gör mig stolt! 9.90. Ni har råd! Har ni inte råd är ni ursäktade.

tisdag 14 december 2010

Marvel, bröst... Vilks, C, Anvil... Tarmtömning?


Ny bok ute. Köp!


Ellerströms Howard Phillips Lovecraftbok har kommit. En självbiografi med essäer, anteckningar och annat matnyttigt, det är bara att beställa! Vill ni inte ha den själv kan ni skicka den till mig i julklapp.

En blogg som jag gillar att läsa, Nymodernismen, har vaknat till liv, igen. Jag stjäl ett citat rakt av, för att jag gillar det. Det handlar givetvis om den självmordsbombare som nyss klivit av livet:

”Och medan Vilks & Co tjoar om sin yttrandefrihet, så kan man bara lugnt konstatera att de har hur mycket yttrandefrihet som helst, ty annars skulle de inte kunna tjoa som de gör, så att de hörs över hela världen dessutom. Däremot vill få av oss bo granne med en förvirrad akademiker och konstnär som svamlar om sin rätt till yttrandefrihet genom att provocera fram överfall och bomber i huset vi delar, och därmed sätter alla våra liv på spel. Det finns helt enkelt andra, mindre destruktiva sätt att kritisera religiös fundamentalism på. Huset i liknelsen är förstås Sverige.”


Radiotjejen, C, gläder mig med en text om pur förvirring. Skön läsning.

På tal om skön, imorgon startar Anvilkuppen! Vi ska stoppa idolfjanten från singellistan med Metal on metal. Läs mer här.

Jag har, på tal om ingenting speciellt, hittat en kul blogg om filmer. Den heter Toppraffel, och jag har egentligen bara ett klagomål, killen är lite väl bröstfixerad. Alltså, missförstå mig inte, bröst är bra! Men det är inte av den anledningen jag kollar på skräckfilm. Hur som haver fick jag reda på att Marvel förlag är sålt till Disney, vilket gör att Spindelmannen är besudlad. Tragiskt!

Andra Marvelnyheter jag hittade genom Toppraffel är att Thor har en trailer. Jag såg även en trailer på Transformers 3. Jag vill se den filmen! Och Thor! Jag är en sucker för overkliga filmer. Jo, de brukar suga, men då det är bra, då är jag det lilla flinande barnet som alla vill krama. För att jag är vacker. Japp! Toppraffel it is. Jag tror att jags ka ta bort Emmas blogglänk, om hon inte börjar skriva roliga inlägg igen. Till dess rekommenderar jag… TOPPRAFFEL!

Skogsmannen, vars alias är Woodmanfred, har en blogg som uppdateras hundra gånger i minuten. Har ni inget liv kan ni hänga där. Det gör jag. Jag har inget liv. And I like it!

Sen, till de högerspöken som läser här - ni är fler än ni tror - kan ni sluta med att klappa mig på huvudet då ni inte håller med mig, och börja FÖRSÖKA argumentera. Jag kommer att be er runka med herpessmittade diskhandskar till ni fattar! Diskutera gör jag gärna. Ni verkar dock inte klara av det

Nu. Tarmtömning en masse! Det ville ni veta va?

måndag 13 december 2010

konspirationsteorier


PANG! Och nej, jag önskade inte livet ur någon i den byggnaden. Jag höll dock förmodligen inte med dem i sakfrågor, vilket inte är samma sak som att vilja se någon död


Jag har varit ganska aktiv på den politiska fronten nu på slutet. Inga möten har beträtts, däremot har jag kommenterat i en jävla massa galna bloggar, om galna saker.

Två saker har folk försökt intala mig. Det första handlar om den där filmen/dokumentären om 11/9, Loose change. Det andra handlar om Matrix. Ohemult med filmreferenser således.

En av killarna sitter på sin höga häst och delar ut verbala snytingar åt alla som inte håller med honom, lite som jag, fast med mer högtravande språkbruk.

Har ni sett Loose change, oavsett om ni håller med dess slutsatts eller inte, så förstår ni vad jag menar då jag säger att det finns några frågetecken som bör rätas ut. Jag har själv försökt räta ut dem, på sajter som skapats enkom på grund av den filmen - och visst, mycket har sin förklaring i enkla lösningar. Men, det finns ett par frågor som aldrig besvarats.

1, hur kommer det sig att så många kunde ringa telefonsamtal från flygplanen 2001? Det gick inte på den tiden. Jag vet inte hur det funkar, men något skumt är det i alla fall. Nu går det. Men tydligen är det svårt att få bra förbindelse. Jag flyger inte. Jag har ingen aning. Men jag skulle vilja veta hur det kom sig att så många människor kunde föra samtal på allt mellan minuten till halvtimmen. På ett plan.



Ser ni spår efter vingarna eller motorerna? Nej just det, de förångades... Innan de slog in i byggnaden?


2, Pentgonsmällen. Jag vägrar! Ett flygplan av den storlek som enligt massmedia och Pentagon smällde in i byggnaden lämnade inga spår efter vingarna. Det var som om planet inte hade haft vingar. Eller motorer. Inga spår. Inga spår efter planet. Som om inget plan någonsin funnits. Märkligt? Det är inte ens halva sanningen. Planet skulle ha slagit i backen innan kraschen. Märke på marken? Nada. Jag såg nyhetsbilderna då det begav sig. Jag såg om det då ganska många påpekat att inget flygplan fanns på någon av bilderna. Det stämde. Hur kommer det sig? Officiell förklaring? Planet förångades...

Man ska vara ganska jävla naiv om man går på den förklaringen. Det är alltså ett hål rakt in i Pentagon. Genom flera stycken av byggnadens väggar (för att förstå måste man tänka på att Pentagon har många fristående byggnader som omsluter varandra, och inte en enda del finns kvar av planet. Just ja, det förångades.

Skitsnack.

Men vad hände då? Ja, jag vet inte. Det är bara det att något inte stämmer. Inte alls.

3, De två WTC-byggnader som kollapsade, kollapsade jävligt snyggt. Jag reagerade på att det såg exakt likadant ut som då man spränger en byggnad. Men, alltså, jag har aldrig sett en skyskrapa kollapsa, så jag vet inte hur det SKA se ut. Mina frågor rör: är det sant att man tömde byggnaderna på folk två veckor innan attentatet? Är det sant att en ny försäkring mot terrorism togs ut ca: en månad innan? Är det sant, på riktigt, att guldet som förvarades i en av byggnaderna är borta? Guld är alltså ett grundämne. Grundämnen försvinner inte. Jag kommer osökt att tänka på filmen Die Hard 3 with a vengeance, men jag vågar inte säga nåt, för då blir man idiotförklarad. Vilket är lustigt, de som bara accepterar ”sanningen” som vi matas med ser sig själva som belysta – jag som ifrågasätter delar av den, jag blir idiotförklarad. Rimligt? Njet.

Att det var första gången i världshistorien som en skyskrapa rasat ihop efter en brand är en sak. Det var trots allt två bamseplan som flög in i dem. Men, det tredje tornet som rasade, som innehöll all information om ekonomisk brottslighet som FBI eller om det CIA eller vilka som nu har hand om sådant i det landet, rasade - det är jag inte helt säker på att jag köper rakt av. Visst, det sägs att vattenledningarna, på något vis, var ihopkopplat med de två andra husen, och att det slog ut sprinklersystemet, men… Att det skulle rasa? Det skedde alltså 3 ras på en dag, något som aldrig tidigare skett då en skyskrapa brunnit. Det bör i alla fall väcka ett par frågor. Eller? Vilket piller ska man svälja om man går på att ett flygplan som störtat lämnar en krater efter sig, inte ett lång kraschlandningsspår? Hur jävla naiv är man då? De andra planen är omgivna av liknande konstigheter, men jag ids inte gå in på allt här.

Det leder mig in på filmen där du kunde välja piller. Matrix. Jag skrev lite om den filmen för någon vecka sen: granatäpplen och sju syndare, tror jag inlägget hette. Bland kommentarerna påpekar jag, bara som en kul grej, att det är sci-fiversionen av den judiska religionen. Det slits upp och vänds till konspirationsteorier om att jag tror att judar håller på att ta över världen med hjälp av maskiner, eller vad fan som nu sades. Det var så dumt att jag spydde rakt på datorn.

Vad menade jag då? Jo, inget mer än att om man har sett Animatrix, och extramaterialet, så är det en massa intervjuer där. I en av intervjuerna uttalar sig en snubbe som arbetade med filmen att många har sagt att det påminner om just deras religion, och snubben säger sig anse att den är mycket lik delar av den judiska religionen. Att det är en slags sci-fiversion av den – om det var själva undergången den behandlade, minns jag inte. Det var mest en kul grej jag sa till bloggaren Tankesmedjan det sovande folket.

Det gjorde mig till antisemit.

Och så undrar ni över varför jag bara vill ställa er mot en vägg och gå loss med en syfilissmittad dildo?

Döm själva, lita inte på mig.

För en länk till filmen jag har sett, klicka på den här texten.

Saker som inte handlar om att spränga sig själv...

Alla tjatar om självmordsbombaren.

Utom jag. Jag är klar med det.

Jag rekommenderar istället ett par bloggar man kan avnjuta som INTE behandlar självmordsbombare. Kanske...

Hatpastorns likpredikan skrev jag en rad om i somras. Den är en jävligt kul blogg, även om musiken de skriver om oftast _OFTAST_ är värdelös. Venom? Vilket skitband. Men. Kolla upp den sidan!

Radiogirl är en blogg från norrland. Hon skriver om musik och vardagen. Mycket läsvärt! Inte lika mycket bra musik - men bra mycket bättre musik än Hatpastorernas blogg. Kika!

En Umeåson har kommit upp på blogglistan. En dåre som bloggar om sin hund (äckelhunden, en relativt känd hund numera) och allmänt vansinne. Kolla upp vansinnet!

Återkommer snart med annan skit.

söndag 12 december 2010

Nytt på Werock


Snyggt namn har han i alla fall!


Intrevjun med Nocturnal Rites som jag kladdade ner till denna blogg har kommit upp på Werock. Samt en recension av Helloweens senaste skiva. Det är alltså jag som skrivit dessa två texter.

Annat nytt som kommit upp idag är: Allen Lande, God dethroned, Hate samt Necronaut och mycket mer!

Kiik!

Varför bloggar jag? Vansinne. Självmordsbombare

Ärlighet kan vara brutalt.



Så här ser krigsoffer ut. Hur skulle DU reagera om det var ditt barn? Och DU fick skullden, för att du har FEL hudfärg, tror på fel RELIGION och bor på fel ställe? Skulle du bli galen? Jag skulle det.



Jag startade den här bloggen för att alliansen vann valet 06. Jag kände att jag skulle explodera, på ett dåligt sätt, om jag inte fick skriva av mig.

Jag började alltså skriva för att jag trodde att jag skulle få hjärtinfarkt. Då jag beskrev framtiden med en borgerlig regering fanns varningar om utförsäkringar, människor som skulle hamna i byråkratiska haverier, rikedomarna skulle bli mycket sämre fördelade – till de fattigas nackdel -, samt att landet skulle bli mindre säkert.

Igår fick vi en självmordsbombare (litteratur på ämnet). Jag skrev att, med den borgerliga, och till viss del även socialdemokratiska högervinklingen, kommer risken för sådana tragedier att växa. Nu har det hänt.

Mina meningsmotståndare klappade mig föraktfullt på huvudet, svalde det blåa pillret, och förklarade för mig att allt jag sa var vänsterpropaganda.

Nu då allt jag varnade för faktiskt hänt, skylls det på sossar – eller så demoniseras islam/muslimer på ett än mer vidrigt sätt av hjärndöda, inavlade SD-sympatisörer.

Det ingen verkar tänka på är att det kan finnas en anledning till att folk spränger sig själv till döds. Borgare tar på sig skygglapparna och skyller ifrån sig, det är aldrig deras fel. Jag pekar, med hela armen, på det faktum att muslimer över hela västvärlden behandlas som de färgade gjorde före 2001, som paria, i bästa fall. I värsta fall behandlas de som ickemänniskor.




En frihetskämpe! En idol! En Che.


Det är en klassfråga. Givetvis. Kapitalismen behöver sin fiende för att kunna sälja sina krig, sina vapen och sin dårskap. Kapitalismen behöver sin demon för att få fokus från de orättvisor som de välbärgade skapar – kan de skylla på någon annan gör de det. Kan de inte göra det, gör de det ändå… För ingen tror väl att det är en slump att alla krig utkämpas i länder där det finns rika naturresurser? Eller, som i fallet Afganistan, att det handlar om annat än just landets belägenhet? En ö mitt i mellanöstern, den som kontrollerar den, kontrollerar mellanöstern. Sovjet var inne på den tanken även de. Idioter allihopa, för övrigt. Che Guevara uttryckte sin avsky mot det totalitära sovjet och påpekade att de spelade kapitalismen rakt i händerna – på exakt samma sätt som Kina gör nu.

USA skramlar mot Venezuela nu. Beror det på oljan eller på landets demokrati? Förmodligen både och i det fallet. Det var inte länge sedan en Bush eller en Clinton stod armkrok med Ceauşescu, en Saddam, eller för all del Usama. Kaos är perfekt om man ska göra affärer med ett land, en diktator kan man förhandla med, en demokrati måste ta ansvar inför sina medborgare… och kanske sköta samarbetet under det officiella bordet, eller hur Beatrice Ask?

Nej. Jag säger inte att alliansen är ensamt ansvarig för självmordsbombaren, men jag säger att det förtryck som sker, i längden kostar. I sverige befolkas våra ”getton” av alkoholister, knarkare, lågutbildade och invandrare. Ni kanske såg bilder från Rosengård då svt visade hur ett privat företag skötte sina investeringar. Det skötte det inte alls. De håvade in vinst. Det är ju så det funkar, alltid.

Alla dessa sparkar neråt, allt detta hat, från folk som fan inte har rätt att hata, det leder till frustration. Det leder, i slutändan, till hämnd. Har du inget att leva för – låt oss säga att dina barn blivit mördade av en arme som skjuter lika mycket mot civila som mot skäggiga soldater - då kan du lika gärna använda ditt liv som vapen för att kriga.

sverige är med i ett krig. Är det konstigt att någon tar det kriget hit? Här kan de ju göra skada.

Nej. Jag fortsätter att blogga, eftersom att jag måste. Jag vägrar låta äckel som Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt eller Beatrice Ask komma undan med sina vidrigheter.

Nu är det dock SD som skall stoppas. De kommer att få ett jävla uppsving av detta, som ironiskt nog är ett resultat av politik de gillar. Sparkar du på någon tillräckligt länge kommer de att sparka tillbaka, tillslut.

Candelmasstävling, Werock


Jag skriver ju som (o)bekant lite för Werock.

De har en tävling som måste uppmärksammas!

Kika på den snygga bilden, som är skapad av den där Slusk.

Visst! Ni vill ha den! Eller hur!

Kika här då.

Jag tar emot mutor. Men det kommer inte att resultera i något.

Låt till morgontet. Jesus FTW!

Idag kör vi en kristen väckarklocka! Deliverance var ett speed thrashband som härjade tillsammans med gäng som Beliver och Stryper då det begav sig.

Musiken är bra. Budskapet: förmodligen värdelöst.

lördag 11 december 2010

Anvil, metal on metal


En film det bör vara obligatoriskt att ha sett


Jag läste på Nimas blogg om en kul grej som han hittat på aftonbladets metalblogg.

Man ska köpa låten metal on metal mellan den 15 och den 22 nu i december.

Vi ska kuppa in Anvils hitt på julens digi/singellista.

Ni får inte köpa låten före!

Adressen till itunes kommer inte innan. Ni klarar inte av det här avnsvaret! Ni suger. Annars finns adressen hos Nima.



FTW!

Desultor. Världens struligaste band.

Mackan ville att den här texten skulle tas bort. Ok. Jag skriver istället att Auberons Crossworld är 2000-talets bästa metalskiva.

Så det så.

fredag 10 december 2010

Wikileaks stör det fria ordet?


Rolig bild, visar ungefär vad jag tycker karln går för


Wikileaks hotar uppenbarligen den rådande maktbalansen, därför har en kritisk tongång tagit en märklig vändning – där man tidigare rasat mot bland annat Kina och andra diktaturer, med rätta, då de inskränkt medborgarnas fria ord – har man nu satt morgonkaffet i halsen, och samtidigt ska man försöka fördöma just Wikileaks för att man spridit information, det fria ordet således. Det rimmar inte. Inte någon stans är det rimligt att medier skall kritisera det som är detta årtusendes stora scoop med ord som att det är farligt med för mycket fakta.

En reflektion om det fria ordet vs Lars Vilks: rätten till yttrandefrihet är inte samma sak som att bryta mot lagen och förnedra en människa/grupp. Här skrävlas det dock högt om en knäpp slutsats som osar av det liberala mantrat som kommer så fort Israel kritiseras: antisemit. Tydligen är kritiken från vänster irrelevant för att den per automatik ger muslimer rätt att göra vad de vill, vänstern är alltså för censur. Den slutsatsen är så dum att den bara kan komma från det högra hörnet. Få är de borgerliga debattörer som vågar vara ärlig och diskutera problemet som faktiskt finns – vad det nu kan vara – i fallet Vilks är det en fråga om det är rätt att ge sig på en utsatt religiös folkgrupp, som redan är västvärldens mest utsatta. Vilks sysslar med något som ligger på gränslandet till hets, men som enligt mig bara är osmakligt och ganska omoget. Förvisso anser jag att han ska få göra det, men jag måste inte gilla det han gör. Jag har inte samma problem då det gäller kritik mot kristendom, där finns nämligen oftast inga rasistiska undertoner. Dock, all religion bör nagelfaras och kritiseras för dess innehåll.

Skulle det ligga en problematik i möjligheten att kritisera något som är osmakligt, med tanke på de rasistiska undertonerna jag nämner, då är jag gärna problematisk. Att vända det till att jag, eller vem som helst som protesterar mot dårskapen, skulle vara mot det fria ordet, är absurt. Lika absurt som då vuxna människor jämför Lars Ohly med Pol Pot, vilket alliansvänner gärna tar till då deras argument tryter. Lika vansinnigt är det då folkpartister och Gunnar Hökmark anklagar människor som kritiserar Israel för att vara antisemiter eller mörkrets krafter…

Nu är det alltså Wikileaks som hotar västvärldens demokratier, enligt förvirrade högerdebattörer, med att ge ut information. Det har lett till att ansedda tidningar helt plötsligt krävt att få ta del av källan, som om det källskydd tidningar i vanliga fall flaggar vilt för, nu inte gäller. Rimligt? Inte. Den eller de personer som lämnat ut denna megahög information, sitter nog ganska löst om deras namn läcker ut. Men för resonemangets skull skiter vi i dem, det är ändå bara mejlkorrespondens i denna omgång av wikileakssläpp, verkar det som. Det är inte statshemligheter. De kanske kommer senare. Personligen skulle jag älska att någon avslöjade en korrupt regering, och om Wikileaks kommer att göra det, ja, då har sanningen vunnit. Det är väl bra?

Vilket piller väljer du? Det blåa, så du kan sova vidare, eller det röda…
(åsa l)
Afotnbladet
(dan j)
aftonbladet 2

torsdag 9 december 2010

Bandit unsigned - Raised Fist, kind of...


Dottern. Avslutade mitt konsertbesök med besked!




Jag typ universum lataste surfare, vad det här bandet heter har jag ingen aning om. Det kan vara så att de kommer från gbgtrakten


De såg ut som ett glamband. De lät som ett glamband. Inget var dåligt, låtarna var bra. Scennärvaron var ganska bra. Om några år kan det här vara ännu ett av alla Backyard B-band.




Från klosterbyn, Vadstena, hårt!



Bra och hårt band från småland. På scenen var de ganska mesiga, förutom sångaren, men musiken var arg, hård och bra!




Joys band, Crowdburn, han med mössan är joy!



Även här var det hårt, tight och bra! Men de här killarna har lite erfarenhet under bältet, det syntes!

Hårt, hårdare JAG!

Efter Joy hade spelat tog jag tag i ölandet. Raised Fist skulle spela och jag har inte sett dem på... 15 år? Känns som det. Kan stämma...

Då fick jag ett sms hemifrån, dottern kräks.

Ridå! Hemgång.

Hon sov givetvis då jag kom hem. Vilket jag är jävligt glad för! Att hon inte fontänkrätes överallt, alltså.

Inget Raised Fist för mig alltså. Och jag som hade lovat att skriva om spelningen... Men. Dottern verkar pigg.

onsdag 8 december 2010

Bilder på vansinne


Ett äckel




En idiot




En nyttig idiot

Judas Priest slutar


En klassiker!


Jag måste ju nämna det. Det är inte mitt favoritband, inte ens nästan, men det är väldigt få band som är favoriter, i ordets rätta bemärkelse.

Dock har de gjort ett par odödliga låtar. Och om man som jag och min sambo - som håller med om hur bra bandet är - inte är beroende av alla skivor de släppt, räcker det med en samlingskiva för att inse storheten.

Deras gärning är enorm. Både musikaliskt och, inbillar jag mig, för bögar inom hårdrocken. Det skall man kredda dem för!





youre possesing me!

Mats Levén, Mark Boals, pungen... PUNGEN! Jag älskar det, pungen också.

Nu kör vi vidare...

Två sångare. Två jävligt bra sångare. De tar i från skrevet, de får ballen att skrumpna, och du gillar det!



Ok. Min lista av bästa heavy metalsångare har kommit till en platts som jag var säker på då jag började fantisera ihop de namn jag ville ha med. Dock, ju mer jag tänkte, desto klarare framstod det att jag behövde komplettera det påtänkta namnet med en till sångare. Inte för att snubben jag tänkte på, Mats Levén, inte är bra nog, utan för att jag insåg att den andra snubben, Mark Boals även han förtjänade den här platsen.

Det är mina regler. De får helt enkelt dela på placeringen, och det underlättar för mig, eftersom att de har en gemensam nämnare: Yngwie.

Yngwie who?

Yngwie fucking Malmsteen, thats who!

Mark Boals var den jag hörde först av de två sångarna. Det lär har varit skivan Trilogy, som enligt mig är ett av Yngwies svaga kort, av hans äldre skivor. Jag gillar förvisso den softa You dont remeber, I’ll never forget, men annars är skivan ganska blek.





Jag tror inte att jag har hört honom i något annat sammanhang än det Malmsteenska, och jag tyckte inte att han var särskilt bra från början. Det tog till Inspiration, coverskivan som Yngwie släppte, innan jag fattade grejen – efter det var det raka spåret hem, så att säga. Vadå raka spåret hem?

Mark Boals fick sjunga på Alchemy, och där frälstes jag från ondo! Boals är en vanlig heavy metalsångare. Men det som jag anser skilja honom från gemene Hallfordkopia är att hans röst har något kärvt – den är inte ren, men den är i den rena skolan, så att säga. Det är bara det att då han tar i känns det som att pungen skrumpnar - på ett bra sätt. Den dras upp i magen, och ta mig fan, han har känsla! I mitt hem brukar jag och sambon gå omkring och sjunga på låten Leonardo, och har man inte hört det, då har man missat nåt.





Killen är helt enkelt en jävligt sköns sångare. Jag måste kolla upp Royal Hunt, där han tydligen sjunger.

Sen var det då den snubbe som denna platsen var vikt åt, om jag inte kommit på att det fattades en Yngwiesångare. Jag har ju hittills endast haft 2, Soto samt Owens. Det blir inga fler nu dock.

Mats Leven lärde jag känns som sångare i och med Swedish Erotica, Abstract Algebra och senare med Yngwie och Southpaw, med Fredrik Åkesson. Givetvis är hans starkaste prestation med Yngwie, men Southpaw - ett band jag känner att jag borde uppmärksamma här någon gång - är jävligt bra även det. Swedish Erotica är en typiskt svensk glaminstitution, de hade en bra låt på sin debutskiva, Rock ’n’ roll city. Underbar låt! Världelöst slut på låten, but why?






Han sjöng även på Yngwies Facing the animal, som är Yngwies originella skiva. Alla vänder sig mot mig och stirrar: originell? Yngwie? Har han varit originell efter sin debut? Fuck off. Är man så satans äcklig att man svalt grungesperman och låtit den fräta sönder hjärnan, är det bara att fortsätta vara idiot. Jag hatar er.




Facing the animal var den sista skivan som svängmonstret Cozy Powel spelade på (han spelade alltså bara på en Yngwieskiva). Tillsammans med ett fantastiskt ljud (vilket inte varit något som Yngwie skämt bort oss med på slutet…) plus jävligt spännande låtar, anser jag att skivan är ett mästerverk, ett mästerverk som faktiskt toppades av skivan efter, ovannämna Alchemy. Levens röst är raspig, men har en jävla personlighet. Den gnäller sig fram på ett förtjänstfullt sätt, både hård heavy metal samt blusig rock, det spelar ingen roll, Mats regerar!




De flesta Yngwiesångarna brukar få sjunga på minst en studioplatta, tyvärr gällde inte det för Leven, men han sjöng på liveskivan Live. Sången på den skivan är föga förvånande perfekt. Man bjuds dessutom på Rainbowlåten Gates of babylon, och det är fan inte dåligt med Mats Leven på sång.





Jag såg Southpaw live i Umeå en gång i tiden. Jag var fullast på stället, lätt. Och eftersom att jag inte har någon skam i kroppen tjatade jag mig till ett extranummer (för att förstå måste man inse att spellokalen var minimal, som ett pissbås), Yngwies Rising force. Aaaaaaa Dessa underbara minnen. Tyvärr fick jag höra av Kulle efter spelningen att han blivit så jävla blåst av skivbolaget som släppte Southpaws enda skiva. Mer om det då jag skriver om bandet. För mig var det dock jävligt häftigt att få höra en otrolig Yngwiesångare och ett jävligt bra band som backade upp honom. Lycka!

Mats Levén och Mark Boals FTW!

måndag 6 december 2010

Nike





Läsning på den: Jennifer Staten.

Som ni förstår av bilden att dömma handlar detta om ren och skär skräck!


Filmatiseringen av HPLovecraftboken At the mountains of madness, kan enligt del Toro, påbörjas så snart som i sommar (Juni) för att visas på biograf ett år senare.

källa. Det är alltså som vanligt Unfilmable, som finns länkade här i blogglistan (längst ner). Men de i sin tur, ger oss de riktiga källorna till den här informationen.

aaaah Vi närmas oss vansinnet.

söndag 5 december 2010

Strejkrätten hotad av militär???? FKütrummisen behöver vårat stöd!!!

Stabil verklighet. Var finns den? Jag vet inte. Jag läser dock absurda saker varje dag, så jag är inte helt säker på att den stabila världen är särskilt stabil.

Idag skrev aftonbladet om den Spanska flygstrejken. Jag har ingen koll på vad som sker utanför fönstret, jag har haft för mycket liv att sköta, men jag blir inte korkad av att inte läsa allt jag ser. Fundersam däremot…

Nu har alltså spanska militären hotat med fängelse om flygledarna - jag vet inte vad en flygledare är, men det låter som någon som leder flygplan – inte återvänder till jobbet. Alltså, hallå? Jag inser att människor födda på fel sida eller de som inte kan tänka anser att: hey, vad bra, då kan min moster få åka hem. Jag anser att de som tycker att det är bra att militären lägger sig i strejker är hjärndöda. Så var det med den saken, inget ni säger – inget – kommer att motbevisa det.

Nu vet jag inte någonting om själva strejken i spanien. Men jag vet att om vi ger våra ledare rätten att ta ifrån OSS rätten att protestera, då har vi sålt våran frihet. Då har vi låtit oss rövknullas till slaveri och kedjor. Ni kan dessutom ger er fan på att vi kommer att få höra ord som: strejker är omodärna. Det är trots allt en vansinnig höger vi pratar om. Ska vi, återigen, införa ordet modärn i sitt rätta element? Om vi nu säger, för samtalets skull, att strejkrätten är föråldrad, vad skulle vi då ha istället? För inte menar väl näringslivet att vi skall återgå till slaveri? Vem skall se till att reglerna följs, och hur skall vi protestera om vi inte FÅR protestera? Är inte det, som har varit melodin i alla tider, mer omodärnt?

Givetvis är det så. Men det vill ingen borgare säga. Varför skulle de vilja säga det? De tjänar ju på att ljuga.

Ta ifrån oss strejkrätten, och vi har i sanningen blivit rättslösa. I tredje världen kan folk mördas för att de försöker organisera sig. I sverige blir man hemskickad, om man är från ett annat land och vill ställa krav. Det sker dagligen. Med ERAT jävla godkännande. Är ni nöjda?

Vad skulle kunna hända? Tänk Ådalen...



Teddy. Make och far. Han behöver vår hjälp!



Dagens tanke går till trummisen i FKü, vars hem brann upp i veckan som gick. Gå in på länken här, och om ni kan, ge en hjälpande hand! Det är då vi är förenade vi är starka! Solidaritet är ett vackert ord.

Jag har tagit en massa foton i hans studio, men de bilderna ligger på min trasiga dator. Annars skulle ni ha fått se något trevligt

lördag 4 december 2010

Följ den här länken!


Att värna för demokrati


Ni, mina älskade vänner, är härmed inbjudna till den här länken. Det handlar om en författare som heter Unni D. Hon är i mina ögon väldigt förvirrande, jag har ingen koll på henne. Alls.

Så, då kanske frågan ställs, varför i helvete ska ni då klicka på den HÄR länken.

Den leder till aftonbladet. Och en debatt som inte är en debatt, utan snarare en utsvävning - men vilken utsvävning!

Är problemet med demokratin att Unni får utrymme, eller att så mycket bra litteratur inte får något utrymme? Bifråga: vad är bra litteratur. Svar: det är inte Dan Brown. Är det fascistiskt att tänka så? Nej. Jag tror att de som ser en Bondfilm vet vad de vill se, och inser att det inte är The wire - det behöver man inte vara en jävla idiot för att komma fram till, även om de som försvarar helvetet insisterar. Idioter!

Tillbaka från utsvävningen.

Hur många ord har ni läst om de förlag som nämns i artikeln? Om ni inte räknar med min och Marmeladmannen Fredrik F G Granlunds bloggar, eller Alephs Nymodernismen, eller Vertigomannens blogg?

Problemet med demokratiskt kulturutbud är givetvis att det är totalitärt: den ägs, i vårat fall av Bonnierkartellen - i andra fall av regeringar, typ.

Bekämpa enfalden! Följ länken. Dra en slutsatts. Kom igen. Det är lördag. Något måste ni göra för världen! Köp EN bok av valfritt förlag på listan (dit länken leder), mer kan ingen begära. Mindre är uselt!

ftw

Granatäpplen och sju syndare

Helloween

Jag har lyssnat ganska mycket på senaste Helloween nu. Den är bra. Men jag är ambivalent; ibland känner jag att, fan vilken rökare - ibland är jag bara trött. Musiken är som en fortsättning från förra skivan, bara lite tralligare låtar. Sen hör jag lite influenser från italien och Rhapsody. Jag har ju till skillnad från de flesta andra människorna inget emot musik bara för att jag måste vara tuff. Vilket ju gör mig bra mycket tuffare än de som TROR att de är tuffa. HAH

Meshuggah

Jag hittade Meshuggahs Obzen i replokalen, och inte har kunnat slita mina öron från den på ett par dagar. Jag gillar det! Det är hårt och så läskigt svängigt att jag tror att man kan dö.

Just det… Sen såg jag på en tvserie. Heroes. Säsong 2. Jag sket i att kolla på den då säsong 2 kom till tvn, jag har för mig att jag missade det. Till den här tittningen hade jag inte en jävla koll på vad det handlade om. Efter att ha sett4 avsnitt kan jag konstatera att det var inte någon skillnad från den första säsongen, som jag faktiskt såg. Det var bra. Inget mer, inget mindre!

Det leder mig till en fråga: vad är det för fel på folk? Just idag gäller ämnet Matrix. Kommer ni ihåg den filmen? Den sopade banan av alla filmer som visades och bjöd på helt en ny bildkomposition i slow-motion – ni vet vad jag menar. Alla älskade filmen. Sen kom 2:an. Jag var såld, de hade tagit handlingen vidare, de upprepade inte det vinnande konceptet från 1:an, och handlingen var spännande. Vad säger ”folket”? Filmen sågas. De gillade den första filmen. Att bli nerdragen i underjorden och tvingas se människor som var slavar gjorde lite ont – det bjöd på motstånd. Givetvis kapades filmen av relativt många, och så var den berättelsen kvävd.



En svensk Buk. En stor poet!


Folk verkar inte uppskatta fördjupningar. Så snart det blir lite spännande och tankekrävande vänder de sig till a-teens. Grattis? Såg någon på Skavlan igår? Alla garvade. Vi fick en ny framknullade Bergström (dotter till sveriges sämsta skådis), alla garnade. Sen kom en hemlös in i bilden, under fem minuter kunda man höra VARENDA rörelse i studion. Det var inte underhållning, men det var jävligt bra tv. Han, Reine, fick prata. Han blev inte avbruten. Han fick utveckla. Och folket skrek: vi klarar inte av verkligheten. Låt oss rösta på borgarna och skapa fler hemlösa. Konsekvens är ett ord vi kan stryka, vi hatar det ändå. grattis... Låt oss älska a-teens?

Meshuggah är motsatsen till det lättsmälta. Motsatsen till Matrix är ”Pirats of the c…” Den filmen skulle inte ens ha haft en uppföljare, men pengar snackar mycket. Filmen hade en snygg tjej, förvisso kanske en av de tuffaste skådespelarbrudarna jag känner till, de hade 2 snygga killar, och då behöver man inte någon handling. Visst, det hände saker i filmen, men hur intressant vad det? Den roligaste scenen från potc 2 är det rullande kvarnhjulet. Vad säger det? I Matrix talas det om existentialism och filosofi. Världen valde en rullande hjul

Inte för att det är något fel på rullande hjul. Det är ”folk” det är fel på. Samma folk som tror att världen blir bättre om man bara tänker på sig själv.

Jag avslutar med en valanalys: Mona.



Kvinnan som inte bode ha valts. Hon är bra, men Bonnierkartellen hade öppet mål. Valanalys klar.

tisdag 30 november 2010

Noam Chomsky om wikileaks. Är du smart nog att förstå?


Vilken hjärna!



Jag såg att Chomsky uttalat sig om Wikileaks, och för er dårar som inte ids bry er kan jag bara säga: det är ingen idé ni börjar nu, för klarade ni inte av att reagera då civila blev mördade har ni inget att hämta då demokratin avhandlas.

För visst är det lustigt att ingen sa något om de dödsfall som skett med den amerikanska arméns goda minne, men att nu, då vissa dumjävlar till statsledare blivit förolämpade, vaknar vi till?

Israels statsterrorism är en fråga som ingen bryr sig om då Israeler slänger fosfor på sina medmänniskor, eller mördar barn och civila palestiner (minns: 1300 senast, varav 300 var barn och 100 var kvinnor, civila). Då 9 vita människor (ship to gaza) slaktades blev det liv.

Vad vi har är alltså en fråga angående icke-människor. Eller? Vi tänker till lite... Om du är brun, kommer vi inte att bry oss om du mördas, våldtas eller lemlestas. Är du vit blir vi helgalna! Om du blir mördad alltså. Orättvisor har färgseende, men om man sätter skiten i perspektiv hamnar vi i den alltid aktuella klasskampen.

Överklassen får man inte förolämpa. Det är tydligt. Övertydligt numera. Nu ska det bli kul att se vad som kommer att avslöjas om bankerna härnäst.

Bildt försvarar massmord med... tystnad...


Så här ser han ut, den ogode CB. Han står i bakgrunden av denna bild. Tack simsala, bilden äger!


Jag skrev för en vecka sen, lite drygt, om Jonas Sjöstedts frågor till utrikesminister CB.

I kommentarsfältet gick funderingarna på hur han skulle slingra sig undan ansvar även denna gång. Nu vet vi. Han skickar vidare frågan till en instans som inte alls har lika mycket med saken att göra som CB själv. Givetvis. Ingen är förvånad. Massmord är ok, om man helt enkelt inte bevärdigar frågorna sina berättigades svar. CB är ju en så bra politiker...

Frågorna.

Det rapporteras i ämnet... på aftonbladets kultursida?

Ungefär som GWB, i så fall. grattis sverige?

Andi Deris. Mer röst än sångare. Ändå en tysk värd namnet! We love it


Tuff snygg och tysk


Jag har snubblat över benämningen tyskhals, och tänkte förklara lite djupare vad jag menar.

Man hör det om man lyssnat mycket på tysk metal, och i det här landet är det inte många som lyssna mer på tysk metal än jag. Det är ett faktum.

Band som Chroming rose och Mania/Abbraxas har sångare som helt klart kvalar in på min lista. Även band som Mad Max/Casanova och så vidare. Det sångarna har gemensamt är att det låter som att de har en liten tysk på sina stämband som gör rösten lite extra knorrig. Jag älskar det!

En sångare som jag en gång ansåg vara arketypen av tyskröster var Pink Cream 69s vokalist, Andi Deris.

Missförstå mig rätt, eftersom att det här är en av mina hyllningar till mina favoritsångare, Andi Deris är inte en STOR sångare, han har inte djupet som lyfter ett flygplan, han tar inte heller tonerna som får hårdrockare att tappa kallingarna och glas att spricka. Han har rösten. Eller, i Andis fall, han hade, typ, rösten.




Jag var väl en av de få personer som faktiskt hade hört talas om Pink Cream 69 innan de turnerade tillsammans med Europe, på deras Prisoners turné. Låtarna från den självbetitlade debutskivan hade gått varm i mina öron, och speciellt stycket One step into paradise, var en sån där magisk låt som jag bara inte kunde låta bli att älska.




Andi, the vocie of pumpkin-land


Andi sjöng som en gud, enligt mina obefläckade öron.




Deras andra skiva körde vidare på debutens spår, allt var frid och fröjd i PC69 fram till Games people play, som var lite rockigare, och således mycket tråkigare än de tidigare skivorna. Sen fick Deris gigget som sångare i Helloween. Jag avgudade ju Helloween, så det var med viss skräck jag såg hur Kiske hoppade av det sjunkande skeppet lastade med pumpor, trots att jag älskade Deris. Kiske är Kiske.



Ung, sminkad och galen, förmodligen


Första skivan med Andi på sång är Master of the rings, och det är enligt mig en av bandet bästa skivor. Det är inte bara sången, som är suverän, som gör det. Mycket kan man tillskriva trummisen Uli Kush, från bl.a Gamma Ray och Holy Moses, men givetvis var det också en fråga om bra låtar. Master of the rings är spräckfylld med bra låtar. Och så då Andis sång!




Efter skivan kom några märkliga rapporter – det var innan internet hade slagit igenom, och information om band hittades mestadels på tidningarnas nyhetssidor – det sades att Andi varit tvungen att avbryta spelningar på grund av röstproblem, och att dessa röstproblem pågått ända fram till skivinspelningen.

Jag fick möjlighet att göra en intervju med Uli vid den tiden, och passade på att fråga vad det var som pågick. Mycket riktigt hade Andi slitit ut sin röst under turnén till Master of the rings. Jag frågade om det skulle inverka på hans prestation i framtiden. Svaret var ganska enkelt: ja.

Då jag hörde skivan Time of the oath blev jag förskräckt. Sången sög!

Helloween och Andi har skärpt till sig. Förmodligen tvingades killen sjunga låtar som inte var anpassade för sångarens naturliga tonläge, med katastrofala följder. Jag tycker att Andi lät mer bekväm på Better then raw, men jag kommer nog aldrig att anse att killen kommer upp i sina glansdagars kvalité. Nyaste skivan är det bästa Helloween presterat sen Master of the rings, enligt mig, sång och musikmässigt.

Andi Deris är en bra sångare. Hade han haft samma kraft som då han sjöng in de tidiga Pink Crem 69 samt Master of the rings, hade jag sett honom som en av världens bästa röster, för det är det som är grejen med Andi, han är mer röst än sångare. Men vilken röst sen!

Det här låter kanske som gnäll. Men med tanke på min relation med bandet Helloween, måste man se det i ljuset av att jag alltid kommer att kritisera dem efter en egen mall. Är jag gnällig mot Helloween, skulle jag förmodligen hylla dem om det var Highland glory.

Andi verkar vara en trevlig människa, det vinner han givetvis på. Så är det! Och nu låter sången som sagt bättre än den gjorde runt Time of the oatheran.




Skål!

söndag 28 november 2010

Söndag... but why?


jag har stulit denna bild från en folkpartist. Så jag är mäkta stolt och inser att jag riskerar (dålig) stämning och fängelse. FTW!


Men seriöst, jag skulle inte äta den där bullen. Man ser ju vad som toppar den. Det kan vara två saker, sperma eller Brieost. Det smakar ju tydligen likadant. Jag hoppas att ni låter er väl smakas nästa gång ni käkar lite Brie. hahahaha

Runkbulle FTW!





Lefsa. Do it! Vestlandslefsa. Mycket godare än runkbullar, får jag för mig.



Ja. Söndag. Skallen spränger. Jag får trösta mig med lefsa. Gudarnas smask! Om det nu fanns gudar.




Världens snyggaste skivomslag.


Tycker jag... Det ser lite ut som den där fängelseplaneten som är med i sista Riddicfilmen. I love it!