Tyranex

Sällan har väl ett band haft ett land mer att tacka för sin existens - eller kanske snarare ljud - som Tyranex. Det är Tyskland från början till slut. En del melodiös döds hörs, vilket får mina tankar till Umeåscenen, den hårda och mörka. Och sången. Så bra, så rätt! Linnea är den felande länken mellan en Ung Mille Petrozza och en lika ung Kai Hansen.

Musiken har samma influenser. Kreator, tidiga Helloween, Kill em 'all och tysk thrash hörs som influenser, men Tyranex har bakat ihop det ypperligt. Jag hörde bandet först i en bil, då trodde jag att bilken gjorde musiken bättre än vad den egentligen var. Sen hörde jag på den på fyllan - då bara asdiggade jag skiten. Och nykter, ja, jag är fast! Det här måste jag höra mer av!



Jag kunde ha valt vilken låt som helst. Det är det som är det roliga!

Vad vill JAG då?

Det är så lätt att bara klaga på det dåliga, att fokusera på det som måste förändras, att man ibland glömmer att berätta vad det är man vill åstadkomma. Vad vill jag egentligen ha för samhälle?

Frågan tål att ställas, eftersom att jag ogillar det samhälle som borgarnas allians håller på att skapa då man i grunden förändrar sverige.

Men bortsett från det, vad vill jag ha då?

Jag tänker mig ett samhälle med ett större socialt ansvar. Hus byggs för att tillfredsställa det behov som finns - det subventioneras med antingen bidrag eller skattelättnader, så att boende blir tillgängligt även för de mindre bemedlade. Man skulle kunna tänka sig att skippa RUT-bidraget för att finansiera detta...

Jag ser ett samhälle där sjukhus ägs av staten, där vinstuttag är kraftigt subventionerat om det ens finns; där man bygger verksamheten ut vid behov, där kostnader ses som investeringar i medborgarnas hälsa, och personaltätheten är tillfredsställande för båda patienter och personal. Detta inom alla grenar av vården även omsorgen och den psykiatriska delen.

Jag ser investeringar i forskning. Oändliga möjligheter.

Jag ser drömmande mot en skola där elever ställs i fokus, där lärandet blir fokus, där man slutar jaga tentor. Jag ser en skola där läxor är ett misslyckande, där antalet lärare ska räcka för att eleverna ska känna sig trygga.

Lärarnas yrkeskår bör uppvärderas finansiellt, som så många andra kvinnodominerade yrken. Det ska finnas hjälp för elever med större behov, det måste finnas en sådan, den investeringen kan spara otroligt mycket mänskligt lidande - en bra utbildning är vägen till en fungerande demokratis samhälle!

Alla dessa investeringar skulle i längden spara in en massa andra kostnader, det visar exakt all forskning, utom den som timbro finansierar.

Kanske om man inte sänkt skatterna med över 100 jävla miljarder, hade detta varit enkla reformer. Nu kommer det att kosta. Men ett jämlikt samhälle gynnar även de rikaste, ett faktum de verkar ha svårt att erkänna. Och en välfärd som inte förnedrar sina brukare borde ta mig fan vara det minsta man kan begära.

Det är inga omvälvande saker jag pratar om, men det är det här jag vill göra. Kortsiktigt. Det är små saker. Men det finns ideologiska oceaner att överkomma för att få något liknande att ske. Det, mina vänner, är en förbannad jävla skam!

För det skulle vara kul med ett sverige där det inte är renare i en av NCCs byggbaracker än på sjukhuset man kan hamna på om man råkar ut för en olycka. Men det är en avlägsen värld, konstigt nog.

PK

Det här får ni bara inte missa!



Ord och inga visor!

Gamma Ray - Clive Burr och annat trams.

Visste ni att Helloween och Gamma Ray är i sthlm i April? Vilken fest för ett heavy metalöra!

Gamma Ray släpper en singel på 60 minuter, där två nya låtar delar plats med några covers och ett gäng livelåtar.



Så här låter en av de nya låtarna då de framförs live.

In other news, så blir jag bombad med information från suspekta källor. Men jag delar med mig av informationen:

Förutom Gamma Ray och Helloween så kommer också gamla Razor X, Mr Big-gitarristen  Paul "håret fastnade i borren han spelade med" Gilbert. 20 & den 21 april. Razor X är ett band som alla heavy metalfans borde uppskatta!

Clive Burr har dött. Vi skickar en hälsning med en av mina favoriter från hans era:



Jag verkligen älskar den här låten och speciellt den här versionen med Bruce på sång (nej, Paul DiAnno kan inte sjunga - FUCK OFF)

Men vill ni höra fler nyheter då är det Riktig Metal 88, 2 i Märsta ni ska lyssna på, eftersom att det är där jag härjar.

Ode till Hatpastorn

Jag klickar mig ofta in på bloggen som kommer från Sundsvall, Hatpastorn, för att det är läsning som sällan ger annat än rena asgarv. Jag älskar skiten! Musiken som avhandlas är oftast usel black metal, enligt dem själva då - jag anser ju att det är onödigt att lägga till ordet usel, det säger ju sig självt, liksom.

Nu senast handlade inlägget om vilket (black metal) skivomslag man vill flytta in i. Smaka på den! Om man, rent praktiskt, skulle kunna flytta in i sina favoritomslag, hur kul vore det inte! Men problematiken är ju att de flesta skivomslag man gillar antingen har ett svampmoln, eller en ruinstad som motiv. Eller någon monster som SKAPAR en ruinstad. Inte fan vill man bo i Helloweens Walls of Jericho, där Fang Face håller på att mörcha sönder murarna och spjutkastande snubbar flyger åt alla håll och kanter.

Eller, för att ta ett av mina favoritomslag av Andreas Marschall, Obituary, som verkar vara ett landskap EFTER svampmoln, supernovor, kometer och allt annat vansinne man kan komma på.

Visst, det finns progressiva band som har fantasifulla och trevlig bilder som pryder deras alster, men jag vet inte... Det känns som att man fuskat då. Men, istället för att ta den sämsta metalgenren, som Hatpastorn gjorde, väljer jag min genre, thrashmetal. Ett snabbt axplock visar ju varför det inte är helt enkelt här heller - inte lika många knullmördande orcher, men likväl postapokalysm så det står härliga till.

Mardrömmarna!

Tack, men nej tack. Nu är Kreator kända för medvetna texter, men jag skulle aldrig lita på den där hornprydda snubben. Aldrig.

Testament gör det inte lättare. I tur och ordning är det idel dåliga val. The legacy, som ser ut som nåt från det gamla spelet Heretic, New world order, Pratcice what you preache... Ja. Eller, nej tack.

Så vad lämnar det oss med? Ja, de klara vinnarna är Exodus. Impact is immenent går ju bort, vem fan vill krocka? Men, pleasures of the flesh är i alla fall en trevlig tanke. Barhäng med ett av bay arescenens bästa, några kranium och en beskyddande indian. Alltså, att ställa det mot Nuclear Assults Game Over är ju som att ställa ett div 1 gäng mot stanleycupmästarna - rätt given utgång.

Helt ok!

Nej nej nej

Så. Slutsattsen är väl att egentligen är Europes prisoners in paradise bästa valet, jag menar, ett paradis, där skulle man väl kunna framhärda sina dagar?

För inte fan skulle jag välja Forbiddens Twisted into forms.

 Ja. LSD...

Det vore ju bara konstigt. Eller nåt av Anthrax. Vem vill ha en knytnäve i fejjan?

Det här med att ha kontakter och inte kunna berätta om det - musik

Jag pratade länge i helgen med en gammal bekant. Vi har spelat musik ihop sen han var 12 och för alla som vet det minsta om mig är gissningen på Morgan Lie, fd bassist i Naglfar och trummis i Auberon - numera trummis i Hate Ammo - som heter H8 och lite fler siffror, ja, det är en bra gissning... Jag hittar inte deras nya namn, trots googling. Det beror nog på mig.

Det jag var nyfiken angående var hur hans utträde från Naglfar hade gått till.

Först och främst för att jag fick höra att han inte visste att han kickad fören en annan gammal Auberon-medlem berättade det för honom. På krogen. Jag menar, en sådan behandling borde ju rendera i någon sorts reaktion - och mycket riktigt.

Jag är helt allvarlig då jag säger att jag höll på att skratta ihjäl mig. Vad göra? Jag ville skriva lite om det, antingen som en liten intervju till WeRock - där jag varit helt overksam de senaste åren, eller bara blogga lite om det. Killen var dock så pass full att jag inte är helt säker på att han tänkte på vad jag har för kanaler...

Hur som helst är hans (Morgans, inte Hans) officiella version att han inte blev kickad, utan att han slutade självmant.

Jag känner dock att det här är deras egna infekterade/oseriösa fråga. Skulle jag ha varit journalist på någon av de två tidningarna hade jag skrivit en notis om det. Det är jag inte.

Men det får mig att tänka på det där blogginlägget om Desultor som bandets ledare bad mig ta bort (ja, jag tog bort det), pga att både swedenrock och Close-up hade det inlägget som grund för deras intervjuer med bandet. I kort handlade det om ett band där strul är status quo och det som skedde var i det närmaste farsartat. Den gången var mina källor bassisten, trummisen och gitarristerna. I intervjun i, jag tror det var swedenrock, sade ledaren för bandet att allt nu var lugnt och att de var bästa vänner - ja, bröder till och med. Så hur ligger det till nu? Ja. Gissa. De spelar inte tillsammans någe mer, är den korta versionen. Varför? Ja, det tänker jag inte skriva här, av respekt för de inblandade. Men jag skrattade även här så att jag nästan bajsade på mig.

De gånger jag har suttit på information som skulle göra "skillnad" är förvånansvärt många. De enda gången jag ställt till med nåt var väl då jag ovetande om att det var hemligt, pratade irriterat om att det var märkligt att Ghost var så skyddade av journalisterna som skrev om dem.

Men jag väljer tystnad av respekt för de inblandade. Jag skulle dock vilja basunera ut det med megafon, för att det oftast är hysteriskt roliga saker jag får höra.

Men. Jag fnissar för mig själv.

Snart kommer Nocturnal Rites med en ny skiva. Hur det gick till då Chris gick med i Sabaton? hahahahahahahahahaha

Ja. Ni ser ju.

Kontemplera: konsekvensanalys

Jag har ingen lust att skriva samma saker om och om igen.

Ändå är det exakt vad jag har gjort på den här bloggen i mer än fem år. Och, det verkar som att jag måste fortsätta. Jag har ingen av-knapp. Jag kan inte välja att vara tyst då folk ljuger om så uppenbara saker att jag bara storknar.

Det handlar ofta om att ställa konstiga argument mot det som vi kallar verkligheten. Dessa argument faller rätt så ofta då de tas ut ur sin luftbubbla. Som då liberaler försöker anklaga vänster för att vara rasistiska då man försvarar ALLA människors rätt att slippa bli utnyttjade. Ja. Ni ser ju. Det är klart att någon måste skrika ut sitt hat mot detta medvetna sätt att handskas med den ovannämnda verkligheten.

Jag ger mig på de som förtjänar det. Borgare först och främst, eftersom att jag ser dem som den personifierade ondskan.

Jag ger mig på rasister eftersom att jag anser att de står för något som är så vidrigt och dumt att de inte förtjänar att stå oemotsagda.

Jag ger mig på nyliberalism eftersom att det är en synnerligen lömsk borgerlighet. De pratar, som vilken borgare som helst förvisso, om frihet. Men de säger nåt annat.

Börjar man med att konstatera att själva grundtanken är en fri marknad, måste man redan där ställa frågan: vad är fri? Lyssnar man sedan på de argument som läggs fram inser man att frihet handlar om företags rätt att skita i regler. Samtidigt upprepas deras mantra: "marknaden löser sig själv". Jag vill här påminna om den nyliberale chefsideologen Johan Norbergs hyllning av finanskrisen, eftersom att den är rätt jävla talande för vad de egentligen säger.

De kanske hade glömt sin privata försäkring? Full fart bakåt!

Sen kommer nästa tanke upp i skallen, det borgerliga mantrat (borgarna har många mantran): "kommunismen är en fin tanke, men de funkar inte i verkligheten." Alltså, är det någon tanke som inte fungerar i verkligheten är det nyliberalism. Deras mantra om marknadens fantastiska egenskaper bygger på fantasin att ingen som är i ohotad maktposition kommer att utnyttja det. Som sagt, idag pratar jag om verkligheten i var och annan mening, och redan här ser vi ju vad som händer på denna fantastiska marknad: vi blir lovade nötkött, vi får nåt annat. Jag lägger ingen vikt vid vilket djur man dödar och äter, men det är bedrägeri. Inget annat.

Jag sätter min ruttna själ på att det är pengar som ligger bakom detta. Vad skulle det annars vara? Varför skulle någon byta ut innehållet i deras produkter om de inte tjänade på det? Nu har vi ändå kontrollerande organ som håller marknaden i tyglar, eftersom att vi vet vad som händer annars. Lösningen på detta skulle alltså enligt timbrohögern/de nyliberala, vara att släppa skiten helt fri. Ta bort reglerna. Frihet åt alla som har råd! För det blir ju konsekvensen.

Vi väljer inte att flyga med Ryan Air för att vi är fria, vi väljer det för att vi har råd med det. DET är den fria marknaden.

Det värsta vore ju i och för sig om denna marknad släpptes in på välfärdsområdena. Vård och skola får aldrig vara vinstdrivet.

Men vänta...

Konsekvensanalys? Ja... Näringslivet, de som är de riktiga rösterna bakom alliansen, vill stärka vår frihet. Den förgående meningen kan implodera av sarkasm. De vill förbjuda kritik mot företag. Närhat, säger de och ser lite oskyldigt lättgråtna ut. Kritik mot företag? Företag som den fria marknaden skulle sköta friktionsfritt? Som Carema?

Skjut mig. Eller ännu hellre, skjut de på näringslivet! Oj. Nu blev det dålig stämning här... Våld är aldrig en lösning! Men frustrationen och hatet som nyliberala och borgerliga konsekvenser ger är omätliga.

Nyliberalism kommer att leda till nåt bättre, men först måste skiten förgöras. Observera att förgående stycke om att skjuta idioterna lätt ger indignationspoäng hos lallare som Fredrik Segerfeldt.