söndag 27 maj 2012

Söndag.

Jag har verkligen lidit av denna vårs pollenmängder - tack vare en seg och kall jävla vår kom allt att blomma samtidigt då det väl startade, så att säga.

Folk har trott att jag har varit drogad. Jag har varit sänkt. Grannen trodde jag hade supit så hårt att jag var döende.

Nej. Jag är allergisk mot världen.

Och en sådan tanke går inte att nära utan att tänka på den sittande regeringen. Jag har pekat på deras vanstyre av mitt älskade sverige om och om igen. Men nu verkar det faktiskt som att deras lögner och fusk kommer upp till ytan.

(ab)

Vad ska man säga? "Jag sa ju det", är min mest urtvättade replik. Men jag lägger ofta till: idiot. Eftersom att det är jag rullar.

Musik? Jag hade planer på att starta om allt idag. Men det var innan jag insåg att det var mammadagen idag. Min flickvän har flyttat sin födelsedag pga delar den med dottern, till idag. Det var bara att kavla upp ärmarna servera kaffe på sängen.

Säg nu inte att jag inte är bäst, för vi vet att jag är det.

tisdag 22 maj 2012

Det här med Reinfeldts rasism

Jag har skrivit lite om hur obegåvat vår statsminister uttryckte sig, men jag har ju som sagt varit helt uppslukad av Battlestar Galactica, så jag har inte orkat fördjupa mig i ämnet.






Nu vill det sig inte bättre än att jag känner att det är dags reda ut lite trassel, ty det finns de som säger att det vår värdelöse statsminister säger INTE är rasism - och det finns de som påstår att snubben försökte lyfta fram problematiken med att så många invandrare är arbetslösa.

För det första: han drog alltså till med sitt numera episka klavertramp då han blev kritiserad för den höga arbetslösheten i landet.

Om man ser till etniska svenskar mitt i livet så är arbetslösheten inte så hög.

Ser ni? Han pekade med hela den arm som skrev "Det sovande folket" (ni vet, boken där han jämför välfärd med något som är värre än cancer) mot våra arbetslösa invandrare, och hur synd om dem det är.

Eller inte...

Det där är en efterkonstruktion från ett parti som likt Pravda sluter upp bakom sin oemotsägliga och underbara ledare.

Det herr minister gjorde var ju för fan den exakta motsatsen. Han sa att vi inte hade någon massarbetslöshet, att den inte var något problem, för bland etniska svenskar mitt i livet var arbetslösheten inte så hög. Som om DET skulle ta udden av problemet, att FEL människor är arbetslösa.

Sen var det brännfrågan: vad är rasism?

Frågar man en moderat är svaret, gissar jag, korsbränning och vita kåpor i Mississippi. Det är alltså från samma parti vars medlemmar anser att fattigdom räknas i flugor på afrikanska barn.

Man frågar alltså inte dem om vad rasism är. Rasism är att förfördela någon på grund av deras hudfärg eller ETNICITET. Rasism är en del av samma problematik som kvinnoförtryck. Rasism är en del av det förtryck som skapats av rovgirig kolonialism - kapitalism med andra ord. Det här är inget nytt för oss som försökt bekämpa eländet länge.

Kapitalismen behöver sina ickemänniskor för att blomstra. Det är inte en slump att våra största och mest lönsamma företag får sina produkter tillverkade i låglöneländer. Under slav-eran i amerika var det religionen som rättfärdigade rasismen, då de gjorde afrikanerna till ett slags lägre stående djur. Idag är det kapitalismen som hävdar att vi MÅSTE ha låglönerarbeten. Vilka som får dessa jobb?

Att med all denna kunskap med sig, inte förstå att Reinfeldt blamerade de oetniska svenskarna, det är ren och skär jävla dumhet. Att påstå att det inte är rasismen, det är bara korkat. Killen gör skillnad på folk och folk, det är rasismen.

Sen stämmer ju inte påstående. "Etniska svenskar mitt i livet" - en svårdefinierbar grupp till att börja med - har högre arbetslöshet nu än då lögnare fick makten.

Så var det med det.

måndag 21 maj 2012

Tillbaka till livet

Jag har levt i en bubbla den senaste månaden. Allt har passerat obemärkt, nästan, samtidigt som jag gått omkring i halvdvala, trött som ett lik.

Endast om kvällarna har jag varit pigg och vaken, ty då har jag haft mitt knark. Jag har njutit. Knarket.

Battlestar Galctica.

Nu har jag sett klart serien. Avtändningen var hård och brutal. Lösningen?

Jag har börjat om från början.







Vi ses om en månad...

torsdag 17 maj 2012

BSG mot resten.

Den tomhet som infinner sig då man närmar sig ett slut - då man inser att resan var målet, och att målet helt enkelt är definitivt.

Jag vet inte hur jag ska förhålla mig. Det är tur att det finns uppföljare, filmer, serier och annan bra skit. Annars hade jag lagt mig ner på täcket och surat.

Många är de serier där man bjuds på yta utan innehåll, och de serier som har djup blir aldrig längre än en eller två säsonger. Publiken klarar inte av att tänka. De vill ha en halvnaken eller skitsnygg idiot till brud som killarna kan älska, och tjejerna kan hata - tänk Maggie Siff i Sons of  anarchy. En bra serie, som tyvärr bara blir sämre och sämre. Gillar ni den serien, tyckte ni att säsong 3 var bra? Ja, då är ni lättroade. För inte är det väl så enkelt att ni bara gillar serien för att den är lite "farlig"? Den tredje säsongen är inte farlig, den är KORKAD. Oj, de har motorcycklar, dangerous...

Undrar om någon kommer att våga klämma ur sig att en HD förmodligen är den minst säkra hojen som finns? Motormässigt alltså. Förmodligen inte. Du förlorar ytan skimmer, och då finns det inget kvar.

Det som är intressant är vilka som sitter bakom styret, vad som får dem att ticka och vad som driver dem. Det är därför the Wire är bäst. Det är därför BSG är så jävla bra att man baxnar.

Gillar ni att läsa? Gillar ni fantasy? Är ni en av de dårar som klagar på Robert Jordan för att hans serie inte är självklar, och föredrar David Eddings ytliga dynga? Ja, då är det er jag pratar om. Jag läste serien Diamanttronen, och det är nog det sämsta jag har läst. Inte för att jag ogillar magiska svärd - jag älskar magiska svärd - utan för att handlingen gick spikrakt framåt utan någon som helst tanke. Lite som sex med ett träd. Korkat och meningslöst.

Nu får det vara nog med yta. Nu får det var slut på reklamsponsrad diarré.

Slut för just nu. Jag rasar snart vidare.

tisdag 15 maj 2012

En ny blogg att följa

Jag har haft turen att stöta på många fantastiska och underbara människor på nätet, ganska många genom den här bloggen.

En ny bekantskap som jag uppskattar är bloggaren bakom bloggen Spader ess. Kolla in skiten. Den rockar!

måndag 14 maj 2012

Etniska svenskar mitt i livet.

Jag har haft mycket att göra.

Jag har varit utomlands.

Men vansinnet består.

Råkade just höra att Reinfeldt kläckt ur sig att vi inte har hög arbetslöshet, eftersom att om man kollar på gruppen etniska svenskar mitt i livet, så är den låg. Det som tidigare var massarbetslöshet är nåt annat nu.

Nyspråket.

Alltså. Jag har sagt allt som går att säga om den mannens ondska. Jag har visat vad borgarnas politik leder till - och jag har tyvärr haft rätt. Den som tror att det handlar om ansvar inför den mänskliga rasen, är antagligen naiv eller bara korkad. Borgerlig politik har alltid gått ut på att sänka skatterna för de rika; det borgerliga har alltid handlat om att de sjuka och gamla ska klara sig själva; borgerligheten har alltid varit emot arbetarrörelsen och demokrati.

Se på de resultat allianspolitiken lett till. Är det något nytt under solen?

Nej. Etniska svenskar är alltså det nya svarta.

Jag säger bara: grattis ungdomar och gamla, ni är med i fel etnisk grupp.

Länkar finns härifrån. I dn var den största nyheten att Juholt stavade fel då han skrev om etniska svenskar. Dn, dra åt helvetet. dn2. dn3. svd. ab ab2.

Just det. Adolf Åkesson blev så klart glad av det här vansinnet.

tisdag 8 maj 2012

Irritationen





Jag tänkte tala om begreppet klass. Jag tror att jag är någon slags medelklass. Jag har råd att gå till tandläkaren. Jag måste tänka mig för innan jag köper ett par nya glasögon, men det är självvalt - jag kunde ha skitit i mitt fantastiska playstation. Jag är inte fattig. Inte de månader som sambon har lön, då känner jag mig fan rik, då har vi råd att äta sushi tre gånger innan lönen är slut.

Jag klagar inte. Men jag sitter fan inte heller och pekar med hela handen mot de som har det sämre än mig. Det är det som gör mig irriterad. Vad fan är det för sinnesslöa människor som angriper de mindre bemedlade med argument som de inte har en aning om de stämmer, som att de visst inte är fattiga, det handlar om att de vill ha en mobiltelefon till... Alltså, vi vet vilka det är. Det är de borgerliga debattörerna på de blåa tidningarna - och det är den där hjärndöda medeklassen, de som tror att deras rikedomar har kommit som en skänk från ovan, de som inte fattar att deras rikedomar kommer från socialistisk politik. Ni gör mig hatisk. Ni gör mig spyfärdiga.

Tro inte att jag är klar. Klasshatet kommer inte att upphöra fören ni slutar pissa bensin på min flammande vrede.

söndag 6 maj 2012

DVD: Battlestar Galctica. Miniserien.

 Kapten Adama och president Laura Roslin i mitten. Sonen Adamo till höger, där vi också ser Starbuck längst ute + Boomer och Cheif. Till vänster har vi sekonden Tigh, Cylonagenten nr 6, samt det galna geniet dr Gaius Baltar.



Jag fick den här serien rekommenderad för mig av Morgan Lie, Auberons gamla trummis, för fem år sedan. Jag led av en total sci-fi-blackout. Min sambo var helt emot det mesta som utspelade sig i rymden pga ångestframkallande. Jag tog inte till mig rekommendationen alls, men jag lade den på minnet. Jag tittade lite på nätet efter fakta, och insåg att det fanns flera serier med samma namn, alla från olika tidsperioder och alla med olika handlingar.

Nu ville det sig inte bättre än att jag ganska ofta blev påmind om serien, och då en kollega som aldrig brukar fastna för tv-serier, helt plötsligt avlossade bomben: "jag älskar den serien", bestämde jag mig. Detta måste beskådas.

Den killen är vad jag brukar beskriva som en kulturell katastrof. Men jag och sambon har en hobby, och det är att titta på tv-serier från dvd-boxar. Så då vi tittat klart på Mad Men, en fruktansvärt överskattade serie, bestämde jag mig för att chansa. En beställning senare så var serien hemma.

Den inleds med en miniserie på två eller tre timmar, som berättar hela händelseförloppet som serien baseras på: Mänsklighetens undergång.



Här är karavanen av människor som letar den 13 koloninn (jorden) på flykt undan cylonernas vrede.




Kort: människan skapade en robot, cylonen, som de gav artificiell intelligens. De behandlar dem som slavar, vilket leder till revolt och krig. En vapenvila utlyses, och vi kliver in i handlingen 40 år efter det kriget. Människans tolv kolonier frodas och alla har glömt det gamla hotet. Då kriget rasade byggdes 12 gigantiska krigsskepp, en för varje koloni. Planeten Caprica, där vi får se mest av handlingen, har sin Battlestar galactica, ett äldre skepp som just ska bli omgjord till ett museum, och personalen ombord ska pensioneras.

Nu kommer cylonerna tillbaka efter 40 år i rymden. De slår ut alla kolonier och bara Battlestar galactica, samt ca 50 civila skepp klarar attacken. Människans flykt börjar och sökande efter den mystiska och sägenomspunna 13 kolonin inleds - och här börjar serien.

I rymden kan ingen höra dig klaga.

Castingen är bra. Skådespelarna som spelar i den här underbara rymdgolgatavandring är bra. Jag vill inte säga nåt mer. Jag kommer att gå igenom säsong för säsong allt eftersom jag har sett dem, det jag vill göra just nu är bara att få alla andra på den här planeten (eller i alla fall i sverige) att kika på den här serien. För det är bra skit. Jävligt bra skit. Det här är tillsammans med Firefly, den bästa science fictionserie som gjorts. Punkt.

Länkar: wiki eng.