tisdag 13 februari 2018

Radikalfeminismen...

är en chimär!

Hur kan någon tro att det finns människor som sitter i en källare och önskar livet ur alla män?

Alltså, jag inser ju att det finns människor som sitter i grupp och hatar invandrare eller muslimer så intensivt att de hotar kvinnor som har fel åsikt. Det är ett fakta jag inte kan bortse från, det lämnar ju oerhört många frågetecken runt dessa män - för det är män som gör detta.

Där är orsaken rädsla och sekteristisk mentalitet som skapat en bubbla i verkligheten där fakta inte tål ljuset från deras inskränkta uppfattning av omgivningen.

Men har någon frågat dessa människor, som finns, om de hatar kvinnor?

Nä. Det gör dem förmodligen inte, om kvinnorna inte har fel tro/hudfärg så klart.

Men det sitter alltså, enligt allt för många människor, kvinnor i slutna sällskap som planerar männens utrotning?

Om man bortser från det uppenbara hålet i det resonemanget, återstår frågan: varför hör vi aldrig talas om dem? Förutom då valfri moderat på twitter pratar om dem som något mystiskt väsen, eller då valfri högerextremist tuggar fradga av hat och skräck? Dessa kvinnor har ingen talesperson. Är det som en grupp hemliga superskurkar? Illuminati?

Eller kan det vara så enkelt att folk inte inser att feminism är en grundsten för ett samhälle där folk inte förfördelas på grund av ett hål extra mellan sina ben?

Det kanske är fruktan inför att behöva ta hänsyn till ”nymodigheter” som hbt-qmänniskor?

I vilket fall som helst, radikalfeminismen är inte radikal, det är strävan efter jämlikhet - anser man att det är radikalt så är problemet just att man säger att det är radikalt. Feminism, radikal eller inte, är ett måste, inget annat.

Men den radikal feminism som beskrivs luddigt och skrämmande av troll och fårskallar, den finns inte. En text av hon som sköt Warhol bevisar inte det. Punkt!

lördag 3 februari 2018