söndag 30 augusti 2009

Jonas Sjöstedt, Sammanflöden

Jonas Sjöstedt, Sammanflöden

Vänsterpartiets herr Sjöstedt har bokdebuterat - med den äran! Jag var skeptisk, jag tycker att Sjöstedt är sveriges bästa politiker, så det var en grym besvikelse för mig då han valde att lägga ner arbetet i EU-parlamentet för att flytta till NY med sin hustru. Jag förstod anledningen, men jag gillade den inte.

Nåväl. Boken han har skrivit utspelar sig till största delen i den europeiska maktens korridorer. Mycket underhållande information blandas med lättläst spänning; handlingen är inte dum, som lättlästa böcker har en förmåga att bli, och man kommer snabbt igenom boken. Några av Sammanflödens fördelar är den insikt man får i hur politiken fungerar realt – de böcker om filmer och om politik vi oftast matas med utspelar sig antingen i USA eller England, typ, men aldrig på europanivå (EU).

Att Jonas Sjöstedt är en påläst politiker som kan argumentera för sin sak med kunskap, skiner igenom här; han har varken slarvat eller skarvat med karaktärerna eller geografin. Vi får ta del av politiska skeenden i Turkmenistan, samtidigt som den Mexikanska polisen och befolkningen i Somalia spelar viktiga roller. Utan att ha läst boken ”The constant gardener” av John Le Carré, kan jag säga att det är en liknande berättelse, så till vida att det handlar om maktmissbruk och ”mord, där mord inte räknas” (citat från The Wire). ”Sammanflöden” matar dig alltså inte med dårar som ska ta över världen, eller något annat James Bondaktigt, utan om saker som händer på riktigt. Inte heller trycks Sjöstedts personliga ideologi ner i strupen på läsaren, även om det är omöjligt att inte se vad han står för. Huvudkaraktären Daniel Löf, vänsterpartist i Bryssel, försöker hjälpa en konservativ kollega, Meral, från Tyskland, utan att det blir predikande. Tacksamt tycker jag, trots att jag håller med Sjöstedt politiskt, i de flesta avseenden.

Själva handlingen är ett brev som Daniel Löf fått motta av Meral, efter det mördas en annan tysk parlamentariker och Daniels flykt börjar. Något typisk, kanske förutsägbart, men ändock underhållande. Inte minst med tanke på att en del av historien utspelar sig i Umeå och Lycksele. Jag känner givetvis igen varje sten som beskrivs, vilket gör det hela väldigt hemtamt. Det är inte utan att jag längtar norrut.

Ett litet påpekande: likheterna mellan Dan Browns böcker och Sjöstedts bok är tempot, skillnaderna är att Brown inte vågar ta ställning till något, det gör Sjöstedt. Man har alltså en lättläst, spännande och lärorik bok att ta del av här, om man väljer att göra det.

Precis som Jonas Sjöstedt kommer H-ström, text och kultur, som har gett ut ”Sammanflöden”, från Umeå. Och bara det att det är H-ström som gett ut boken får i alla fall mig att gå igång, de har spottat ut böcker nu på slutet som är måsten i min samling. Jag tycker bara att det var synd att de inte hade med hela Draculamanuset i sin version, men det är en annan femma. Jag ska nog ge ut en egen klassiker på ett eget förlag, bara för att! Jag vill också! Typ.

Men till dess ska man läsa denna bok. Omgående!

lördag 29 augusti 2009

retorik från baksidan

Jag brukar svära över idioter, typ folkpartister som tycker att det är helt ok att försvara det massmord och den mänskliga förnedring som Israel utsätter Palestinas folk för. Det är ren jävla dumheter som får en människa att skrika: ”antisemitism”, så fort kritik kommer deras väg, speciellt då kritiken är berättigad.

Det slog mig att borgarna i sverige gör likadant: deras favorit just nu är att försöka rikta all kritik mot vänstern. Oavsett om nazister härjar fritt och beter sig som man kan förvänta sig av sådana tragiska individer, riktas kritiken mot vänstergrupper som protesterar mot nazismen/rasismen. De säger: ”Imperialismhatet är fruktansvärt. De skyller allt på USA.”

Ingen skyller allt på USA. Givetvis. Däremot riktas avsky mot de övergrepp som begås i det landets namn. De står ju oftast på Israels sida, bland annat, och de krigsbrott som de begår och begått är milsvida.

Hatet mot USA, som alltså inte är ett hat, utan välgrundat fördömande mot tillexempel mord.

Det är alltså en medveten borgerlig strategi.

Och så undrar de över hur det kommer sig att man vill ställa upp dem mot en vägg och låta de drabbade människorna ha en kvart på sig?

måndag 24 augusti 2009

Israel vs Bildt... eller vem fan den är emot.

Dumheterna som sprids just nu, angående en viss Israelisk retorik, är häpnadsväckande.

Men jag måste, till min stora glädja, göra avbön. Demirbag-Steen skrev den minst dumma texten i svensk press. Härligt att ha fel för en gångs skull!

Hon är dock tyvärr inte ensam representant för högerns åsiktsvansinne. Det handlar ju som sagt aldrig om fakta då dessa marodörer skall uttala sig.

Jag såg att ett par tidningar i Israel påstår att det finns bilder på judar som dricker blod och, ja… Givetvis är alla som kritiserar Israel antisemiter, förmodligen också nazister och släkt med Hitler.

Behöver man säga ens säga att nivån är så dum att det finns folk som tar livet av sig för att slippa vara med om denna intellektuella kollaps.

Som min dotter brukar säga: hjäääp!

lördag 22 augusti 2009

Och det blir bättre...

Gunnar Hökmark (m), en bakåtsträvare i sina sämsta år, säger att Aftonbladet står på mörkrets krafters sida.

Detta mörker består i att trycka kritik mot Israel.

Jo, världen är frisk. Bara inte just den borgerligta delen av den.

Bildt fönar håret i storm över Jorm

Våran utrikesminister är en dumjävel; han har, som anställd av Lundin Oil, varit ambasadör utåt till ett företag som begick (begår?) fruktansvärda brott mot mänskliga rättigheter. Kan han ha varit omedveten om det? Samtdigt som debatten gick varm om företagets agerande? Han har aldrig _ALDRIG_ fördömt deras handlingar. Han är nära vän med Rumsfeldt, och kretsen runt denne. Han var med och planerade det olagliga kriget mot Irak. Som för övrigt startades på rena lögner, om någon nu glömt det. Massförstörelsevapen min röv! USA är världens största massförstörelsevapen!

Nu senast vill han inte kritisera Israel, efter deras utspel, som är så dumt så att människor självdör då de måste höra idiotin. Att han inte vill kritisera Israel förstår jag, han står på deras sida. Han har då inte tagit ställning för Palestina någonsin, och anser att allt USA gör är av godo. Håller man på Bush ÄR man fan inte frisk.

Carl Bildt är alltså en dumjävel.

Och nu stormar det lite. Det ska bli kul att se hur den ormen slingrar sig ur detta. Rykten säger ju att han förstört UD. Det ska också bli kul att se då det uppdagas.

Dumjävel.

torsdag 20 augusti 2009

Antisemitbladet

Aftonbladet är numera Antisemitbladet, efter att en artikel om Israel-Palestinakonflikten publicerats.


All kritik är nazistisk, och behöver således inte bemötas.

Jag tror att någon har tagit sig vatten över huvudet den här gången. Jag hoppas att debatten blir mer sansad denna gång. Jag väntar spänt på vad Demirbag-Steen har att komma med för sanningsförvridningar.

söndag 16 augusti 2009

En helt ny metod

Borgarna har kommit på hur verkligheten ska passa in i deras värld. En av dessa idioter säger, helt allvarligt, att sverige är ett av de minst jämställda länderna. Och så klart att USA är myyyycket mer jämlikt.

Hur kom han på det?

Enkelt. Vänd statistiken upp och ner!

Sen måste man inse att man kan läsa in vad som helst i statistik. Jag gillar att ta hockeyexemplet: Ta en spelare som gjort 50 mål på 50 matcher. Fina siffror! Men är det så att hans +/- stats visar -50, bör man ställa sig frågan: är han värd sina poäng? Om mål hamnar i baken varje gång han är på isen kanske han inte är så bra som de fina 50målskörden antyder.

Men det är så grabbarna grus i regeringen läser statistik. Vi har redan fått det svart på vitt ett flertal gånger, kolla bara på folkpartiets dumskalle till ledare och hans jävla skollögn. Miljarder exempel, alla visar en sak: man kan inte tala sanning om man står på den blåa sidan, den är nämligen förjävlig för alla människor som inte är rika.

lördag 15 augusti 2009

Auberonnostalgi

http://www.youtube.com/watch?v=XNh1XgYlZow

jäää!

För övrigt en låt med text som handlar om en HPLnovell. The white shipe.

Sportnostalgi

http://www.youtube.com/watch?v=tzI8WnXOKcA

fredag 14 augusti 2009

Övärdinnan

Jag läste lite annat än HPL, men bara för att jag hade tid!

Ursula K. Le Guin, Berättelsen är världens språk

Den numera 80-åriga författerskan Ursula K. Le Guin har jag läst tidigare. Det var då jag var hemskt ung, samtidigt som ”Sagan om ringen” och ”Den oändliga historien” var nummer ett och två på min att-läsa-lista. Jag tog mig igenom den första romanen i sviten om övärlden, ”Trollkarlen från övärlden”. Jag kommer ihåg att jag som tioåring tyckte att boken var sorgsen och lite jobbig att läsa, det har varit en av anledningarna till att jag väntat med att läsa av hennes produktion, tills nu.

Stilen som jag som barn tyckte var svår, är här helt underbar; Ursula K. Le Guin skriver lågmält, hon förtar sig inte eller överdriver, enkelheten är hennes styrka, helt klart. Men man skall inte tro att det är ömkande tonårsångest typ Harry Potter, då han har motgångar. Nej, här är det avskalade grandiost, de små tankarna ställer de största frågorna.

Berättelsen är världens språk”, eller ”The Telling”, är en science fictionroman som utspelar sig i framtiden, oklart hur långt fram i denna, och det är en socialantropologi över mänskligheten, inget mer, inget mindre. Vi får följa den jordfödda kvinnan Sutty, som tagit sig till planeten Aka, som observatör för de ”utvecklade” världarna. Det är inte en rymdopera, i stil med Star Wars eller Isaac Asimovs makalösa robot-/stiftelseromaner. Släktskapet är närmare Arundhati RoysDe små tingens gud”, där vi hela tiden anar tragedin och ångesten, men förs framåt av ett vackert, melankoliskt språk.

Jag trodde faktiskt att Ur-sulan var från Indien innan jag såg att hon härstammade från USA. Dock fick jag en aha-upplevelse angående hennes Övärldenböcker, hon har ett indianskt arv, och det förklarar hennes ”namnmagi” i de böckerna. Indianer var väldigt måna om sanna namn. Tydligen.

Det jag uppskattar med denna bok är att den inte är predikande. Och om man ställer det mot att boken faktiskt kritiserar åt höger, vänster, nord och syd (nord och syd står för religion, idioter), ger det boken en bra fördel – här bedöms allt efter konsekvenserna, och man får se det i ett väldigt utzoomat perspektiv, vilket gör texten lättare att ta till sig, och dumheterna är lättare att peka på, även om författerskan inte gör det - man får se och döma själv.

Har man inget bättre för sig och vill läsa en bra, och annorlunda (förutsatt att man inte ofta läser sci-fi) litteratur SKA man läsa Ursula K(rueber) Le Guin.

För de människor som uppskattar hennes ”Övärldenserie” rekommenderas den tecknade filmen ”Tales From the Earthsea”, som är producerad av studio Ghibli, som även är kända för ”Spirited Away”, ”Min granne Totoro”, ”Det levande slottet” och ”Porco Rosso” med flera fantastiska, underbara filmer.

Har man inga ursäkter ska man läsa denna bok. Det finns liksom inget som hindrar dig.

lördag 8 augusti 2009

Numera olagligt

http://www.spicenordic.com/

Tro

Tron är det sår som kunskapen skall läka.

Ursula K. Le Guin - Berättelsen är världens språk