onsdag 10 november 2010

Förföljelse, fängelse och fantastisk litteratur: Arundhati Roy

Arundhati Roy är en indisk författarinna som skrivit en bok vid namn ”de små tingens gud”. Jag läste den på min sambos inrådan för fem, sex år sedan, och man kan lugnt säga att jag föll för boken.

Boken handlar om en familj i Indien och deras öde som utspelar sig parallellt med en magnifik beskrivning av det avskyvärda kasstsystemet och klassamhälle som landet givetvis fortfarande har. Givetvis, reagerar någon på, jo, vi hade inte skickat dit våran industri om det varit en välmående medelklass som skulle tjäna pengar på de arbeten som utförs. Västvärldens företag utnyttjar svaga människor för egen vinning - inget har förändrats på den punkten sen igår, tyvärr.




Skarp tjej, den där Roy!


Jag läste ”de små tingens gud” på svenska, men reagerade på det smått poetiska upplägget av text, det är en vackert skriven bok. Jag fick sedan höra att det var egentligen författarens originalspråk man skulle läsa den på, Engelska, då skulle den vara något i hästväg, så jag kommer att köpa den på engelska om jag hittar den.

Min bekantskap med hennes författargärning sträcker sig inte längre än den boken. Jag vet inte ens om hon skrivit fler böcker, jag är för lat för att undersöka – och jag misstänker att min låtsasfru hade sagt åt mig att läsa henne, om det fanns något mer att läsa.

Däremot har jag läst hennes skrivna ord då det kommit på svenska, oftast i Aftonbladet, hon skrev en otroligt underhållande text om Bush, då han skulle resa till Indien för att tala; det var nämligen på det viset att den första föreslagna platsen för talet var för ”terrorutsatt” – man kunde inte säkra området helt enkelt – och den andra platsen var ett muslimsk torg (reservation på den, det var ett område som dominerades av muslimer, mer minns jag inte), vilket gjorde det området omöjligt. Alltså slutade det med att Bush fick hålla sitt tal för aporna på zoo, vilket var hysteriskt kul – både i verkligheten och i Roys text.

Hon har alltså ägnat sig åt politik.




Boken som är så bra!


För det kommer hon förmodligen att fängslas. En arresteringsorder finns. Hon har retat hinduiska instanser å det grövsta – som sig bör, jag hycklar inte med att säga att hinduism är en vidrig religion, med legitimt klassförtryck och inslag som änkebränning – vilket lett till en utsatt situation.

Läs här, här och här. Och här.

Till hinduismens försvar bör nämnas att jag ogillar de flesta religionerna som finns, och att begreppet änkebränning är förbjudet numera; förbudet mot änkebränning förtar dock inte kastsystemets äcklighet på något vis, men rätt ska vara rätt.

Nu återstår bara för mig att hoppas att världen inte är sinnesjuk, att en fantastisk författare och debattör inte fängslas eller värre, återigen, i den här… sköna gamla vanliga världen…

3 kommentarer:

Kim sa...

Varför inte låna den engelska versionen på ditt bibliotek? Många folkbibliotek har den. Och finns den inte där kan du säkert få den på fjärrlån.

Sen är det väl med hinduism ungefär som med andra religioner: vidskepelse som används av dem som har makten, så att inte rådande ordning ska ifrågasättas.

Anonym sa...

Jag läste en bok om och av en banditdrottning i Indien, Poohlan Devi. Den var spännande och lärorik. Minns att jag tyckte den var bra som fan. Men det var ju skitlänge sen jag läste den, alltså det var när jag var ung :P så kanske den inte var så cool ändå.....ingen aning, kanske måste läsa om den för att kolla...

http://en.wikipedia.org/wiki/Phoolan_Devi

Fredrik sa...

Kim: För att jag är lat. 8) Men jag kommer att köpa den då den helt plöttsligt finns framför min näsa. Någon gång gör den det. Jag är säker.

Angående religion har du rätt. Så är det.

Radio: Klart att du ska läsa om den. Jaf har nästan läst om allt jag läste då jag var tonåring. Det är givande. Tycker jag i alla fall. Jag ska kika på det där. Aight!