Vägen, film, bok och Omar

Jobbigt läge


Jag såg Vägen nu i halvhelgen jag hade med min vän Jonathan. Jag gillade boken hemskt mycket då jag läste den, jag rekommenderade den för mina vanliga läskamrater – läsningen tar givetvis sin platts i badkaret och/eller på pendeln – och ansåg att man helt enkelt var tvungen att läsa skiten.

Filmen var vad man kunde förvänta sig av en Hollywoodproduktion: de tog det bästa och gjorde allt för stora poängen av det, de valde ut bråkdelar av en relation och blåste upp den till enorma proportioner, sett till bokens handling. Jag gillar förvisso diskussionerna där de talar om att ta livet av sig, det är rått, det hade dock kunnat vara mer närgående, mer naket – råare. Hollywood, om du vill göra något halvdant.

En likhet med boken jag gillade var ångesten. Men jag gillar inte ångest, så jag var tvungen att ta en paus i filmen för att andas lite. En skillnad var att den starka relationen mellan far och son i filmen kommer lite i bakgrunden, i boken är den så påtaglig att det nästan gör ont. Speciellt som småbarnsfar kände jag att det var problematiskt att ta sig igenom alla partier med torra kinder.

Jag läste föresten att huvudrollsinnehavaren, Aragon, sa att han egentligen kända sig för sliten för att vara med i filmen. Tills han läst manuset. Då sa han: jag känner mig sliten, jag passar perfekt för denna film. MEN, han Aragon bjöd på ett anus-shot jag hade klarat mig utan. Till och med två.

Michael K Williams var med en kort snutt i rullen. Och genast kände jag kraften från The wire och drömde mig bort till en verklighet som är hemsk av en annan anledning, men det finns ingenting som säger emot att The wire är början på Vägen – man får ju aldrig reda på exakt vad som hänt med världen, bara att den är död eller döende. Vill man döda världen är girighet och korruption en ganska bra början.



Omar, aka Michael K Williams.




Läsvärd. Kort. Intensiv. Inget ställe för gamla gubbar...


Vill man se en bra film kan jag rekommendera Vägen. Vill man läsa en bra bok som kryper in under skinnet på en, då är Vägen ett jävligt bra val.

Vill ni bara ha bra sällskap passar Jojj utmärkt.