fredag 22 oktober 2010

Idag: Auberon, Close-up, Cradle of filth, Aleph förlag och mysig skräck


Jag som finnig 20-åring



Tänkte skriva om Auberon, men jag insåg att det inte fanns så mycket mer att skriva än följande: Auberon har återigen gått skilda vägar med gitarristen Christer Bergqvist. Anledning är inte de vanliga: osämja eller dylikt, utan det faktum att Christer ska bli pappa och att han då inte kommer att ha den tiden som krävs för att repa i ett band på andra sidan landet (Udevalla-Stockholm-Umeå, många resor skulle det ha blivit). Ingen ersättare finns än så länge. Känner ni er manade att söka till posten som gurktraderare, är det bara att lämna e-postadress här under.



Legenden! FBK



Han har tydligen också hoppat av ett av de andra två banden han spelade i, Sadistic Grimness. Han spelar alltså bara i Grief of Emerald numera. Lycka till med det och kommande familj, säger jag!


Det ena leder till det andra…

Jag håller på att läsa i nya Close-up.

Nu får det fan vara nog! Den där satans intervjun som står på sniskan i början av varje nummer retar mig något jävulskt. Skärpning. Det är bara irriterande! Det stillistiskt sämsta någon någonsin kommit på i den tidningen.

Annars gillar jag innehållet i tidningen. Framförallt just den intervjun (Cradle of filth) som de pretentiösa fåntrattarna lagt ner på sidan. Innan jag går vidare vill jag fan veta vad meningen med det är? Det vinner knappast nya läsare, de som är intresserade köper tidningen med tanke på vilka band som är med. Är det något speciellt med just de grupperna som får ligga ner? Berätta i så fall det för idioter som mig, så jag slipper störa mig på det.

Jag gillar egentligen inte Cradle of filth, men jag gillar att läsa intervjuer med bandet – jag hade samma relation till Nirvana en gång i tiden, sångaren är ett geni, men musiken är usel. Eller hur Joy!??!!! Dani Smuts är påläst och säger intressanta saker som jag sällan håller med om, men ofta tycker är kul at ta del av. Idag pratar han lite om viktorians skräck från 1800-talet. Jag är jävligt begränsad i mina kunskaper om sådan litteratur, men den här gången var det idel bekanta författare. Bland andra Sheridan Le Fanu, Poe, Milton och Guy de Maupassant.



Joy, på valfri festival


Det leder mig till bloggen som drivs av Aleph förlags gamla kung. Bloggen är spängfylld med vetenskap och kritik mot oseriös sådan. Jävligt kul att läsa, men han har uppdaterat den lika ofta som arbetsfömedlingen gjort en människa lycklig. Då Aleph var aktivt, var det mitt favoritförlag i landet. De gav ut böcker med husgudar som William Hope Hodgson, vars bok Huset vid avgrunden (fakta och fantasi) är en gjuten skräckklassiker. Aleph släppte en samling vid namn: Rösten i mörkret. Howard Phillips Lovecraft fick en bok släppt, och den saknar jag tragiskt nog. Är det någon som vill sälja Sökande efter det drömda Kadath till mig, säg till! Jag MÅSTE ha den.

Vi fick även ta del av Bram Stokers ”läromästare” Sheridan Le Fanu, som jag har stavat fel om tidigare, Grönt te, hette den. Sen kom samlingar, och det är ta mig fan nästan bara bra skit! Jag köper en bok från dem lite nu och då.

Karln (Alephkungen) ska ta tag i sitt skrivande, så kanske har vi något att se fram emot från Aleph, vi HAR något att se fram emot på hans blogg. Har man lite att göra kan man läsa om det krig han fört mot oseriösa forskare, och diverse annat löst folk. Underhållande så det förslår!

(tillägg: han kommenterar denna text på sin blogg, läs, så klart)

Och det var det om det.

11 kommentarer:

Wonder Warthog sa...

Jag premade på Close-Up under en längre period, men slutade när jag upptäckte att jag inte hade en enda skiva med banden man skrev om. Att läsa om turnébullan, fyllefester och skitsnack om andra band var inte tillräckligt när det kommer till kritan. Hade även SRM, men den blev ju fan sämre än Okej! Numer läser jag bara Piff Special, märker att jag har mer att lära där än om gitarrbabianer!:)

Fredrik sa...

hahahaha

Ja. Jag har både slutat läsa tidningarna och tagit upp dem igen. Efter att ha varit ganska lessen på musik och musiker insåg jag att fan, jag gillar ju det här. Klart jag ska läsa skiten. All läsning är ju bra för nåt, inbillar jag mig. 8)

Men generelt sett har du rätt. En snabbsnegling mot omslaget visar att jag äger skivor av tre akter i numret. Pantera, CoF och Fobidden. Två bra band och ett annat... 8)

Fredag. Skål!

Wonder Warthog sa...

Skål!

Stones sa...

Skål!

Fredrik sa...

Sup inte ihjäl er bara. 8)

jöjj sa...

hahahaha! :D

vi var mkt snyggare förut! (jag inkluderad!)

:D

jöjj sa...

jag tänker åxå alltid (när man köpt cluse-up)- och man läser ledaren, vänder blad och tänker; "Jaha, det här skall bli spännande", osså:

VARFÖR?!

FADÄS!



:)

Anonym sa...

Jag gillar, förövrigt, nirvanas musik mer än jag gillade curt cobain. jag mår förträffligt varje gång jag lyssnar på den. musiken. :)

dom var bra musiker. bra musiker gör musik som är bra. musik är bra, när jag lyssnar på den och mår bra, när jag hör den.

:D

Fredrik sa...

Jag vet itne om jag kan ses som snygg. Råttminen, flottet. 8) ja...

Hur som haver, det där fotet på dig är guld! I love it. Och nu då du slängt brallorna finns det ju nästan inga bevis kvar. Det var dem du spydde ner va? 8)

Emma (G) tog fotot btw.

Puss

Men nej, Curt var inte bra på musik. Texter och tankar var hans styrka.

revolt!

Anonym sa...

jo man skulle kanske ta sitt stela arsle och skicka in ett röstprov som eran nya sångare. vet inte men tanken känns lockande.

Fredrik sa...

Gör det. Bor du i Stockholm kan du kika förbi då vi spelar i repan. 8)

Min mejl äro fredrik.degerstrom snabel-a bredband.net