Hellboy, lubrication, At the mountains of madness, kärlek och sjukdom... Eller?

Guillermo del Toro, han kommer att uppfylla sin dröm - som behändigt nog är en del av MIN dröm. Även.


Det är en av de filmerna jag kan se lite på och då, för att jag tycker att det är en skön filmstund. Jag gillar filmen, skitmycket, den har element som passar mig som handsken: andra mörka världar, magi samt (2:an) ondska på ett Lovecraftianskt sätt. Det är en mysig film. Skaparen bakom filmen är Guillermo del Toro, mannen bakom mästerverk som: Pans Labyrinth och Barnhemmet. Meritlisten innefattar även en Bladefilm, Mimic samt en hel del annat.

Många av de inblandade i Hellboy är influerade, och stora fans, av Howard Phillips Lovecraft. Jag har ett seriealbum någonstans där de citeras, en efter en om det - även John Carpenter är med och säger snälla saker om mästerförfattaren. Märkligt vore väl annars! John Carpenter inledde med en märklig hemmagjord sci-firulle, men ett par filmer senare fick han en hitt med filmen the Thing (en ny film på g där, en inledning, som jag har nämnt), som är en återinspelning av en gammal skräckis, som i sin tur är influerad av: Lovecrafts At the mountain of madness. Allt går i cirklar…

Har det med saken att göra?






Fin bild. Njut!


Jo, för en gångs skull har jag det - en känsla som jag antar endast kan liknas vid de skitungar som längtade efter Star wars eller Sagan om ringen kan relatera till, då de filmerna kom. Jag är nyfiken. Jag vill veta. Jag LÄNGTAR! Ingen förstår hur stort det här är i min värld.

Jag har letat efter recensioner av de manus (tidiga utkast av manuset, det kommer att utvecklas) som skrivs till filmen, och läst dessa för att få en uppfattning av spektaklet. En av recensionerna nämnde att filmen var som en Hellboy utan Hellboy, samt influerad av The thing. Vilket innebär att filmen fått bli influerad av en film som i sin tur är influerad av boken, och så vidare. Snurrigt? Det spelar ingen roll.

För att komma med lite kritik mot den film man kanske ser för sin inre platt-tv, har jag fått funderat ett par dagar nu, medan jag varit nedbäddad i koma, typ. Vill man göra en film av en Lovecraftnovell får man nog lov att frångå originalberättelsen lite, man får ha i åtanke att författaren beskrev sin fasor som ”onämnbara” och ”bortom det mänskliga förståndet”. Det verkar som att Toro vill göra den film som visar händelserna som inte tas med i texten. Jag tror jag gillar det. Jag hade nog gillat en smal och rå tolkning av texten, kanske blir det vad vi får av den andra filmatiseringen som är på g, men jag ser inga problem med Toros vision, än så länge.

Man får ha i åtanke att detta är hans drömprojekt, jag tror inte att han slavar bort det. Liks!






Lovecraft visar upp sitt makabra fynd, i någon fantasivärld. Karln var rädd för vatten, han skulle aldrig ha åkt till antarktis med båt, och på 30-talet var inte flyget perfekt!


Novellen Vid vansinnets berg har jag skrivit om. Det får ni undersöka själva.

Slutsatsen är att detta fortfarande får mig att lubricera som en fjortonårig tjej som inte vet om hon år kåt eller kissnödig.

För övrigt, ordet lubricera fanns endast om man goglade och kom in på nån statlig informationssida. Vad säger det om vår värld då ordet för den kvinnliga erektionen inte ens finns i ordlistor eller uppslagsverk? Lubricera. En ny kampanj startar nu!