Nu då jag blir sjuk varannan vecka har jag haft tid till filmer. Jag älskar att se på film. Inte alltid, men oftast. Jag kan gillar all skit som finns, men jag har absolut problem med vissa dramafilmer – inte för att jag är tuff, utan för att jag kan relatera så mycket till dem att jag får spasmer (sant, fråga vem som helst) och måste blunda för att inte dö av skam. Det kan även vara så då det gäller komedier, korkade och pinsamma sådana. Mina gamla vapendragare Jonathan och Christer har haft mycket kul åt min psykiska ohälsa. Grattis åt dem…
Jo. Först såg jag Michael Moores nya film, Capitalism, a love story, en film som försvann ganska obemärkt förbi. Märkligt. Den är bättre än de tidigare filmerna han gjort, inte lika putslustig, allvarligare helt klart. Han visar en bild av USA som jag inte tror att jänkarna har sett själva, och han ger oss intressanta iakttagelser av historiska skeenden, det blandas effektivt upp med de absurda händelserna som sker i kapitalismens värl… våld. Jag inser att borgare måste hata den här filmen eftersom att den på ett pedagogiskt sätt visar vad socialismen faktiskt är – och som alla friska, icke hjärntvättade människor förstår – och det är inte propaganda om diktaturer vi tvingas lyssna till.
Snyggt filmomslag. Men jag undrar vem som valde det? Jag kan tänka mig att borgare självdör vid synen - eller att de vill lura folk att tro att DE kommer att självdö om de ser filmen.
Man MÅSTE inse att de som stödjer kapitalismen, som ohämmad får röva allt från den fattige arbetaren, har alla pengar. De kan säga vad som helst, deras plattform är oändligt mycket större än den jag har, denna blogg, tillexempel. Ska man gå in på djupet med allt man får ta del av skulle detta bli en essä på 3, 4 sidor. Jag säger: se filmen. Jag älskar delen där en massa präster förklarar att kapitalismen står för allt ont här på jorden. Stor humor, med tanke på det religiöse hyckleriet på den sidan av ankdammen.
***
Sen såg jag Milk, och den går ju lite på samma tema; det är politik, och det handlar om att människor som anser sig stå på guds sida har rätt att döma andra för att de är fel. Jag har mycket att säga i den här frågan, men då allt kommer till kritan blir det endast: vem bryr sig om vem som knullar med vem? Skaffa ett liv! Eller ta det, det skulle jag uppskatta lika mycket. KD:are, skjut er i hjärnan! Era reaktionära åsikter och människofientliga ställningstaganden behövs inte – någonstans.
Sorry, filmen var det.
Kan båder stenhård ut, och helgay. FTW, som tuffa killar säger.
Milk har Sean Penn i huvudrollen, och han är en skådespelare. Det är knappt man fattar att det är samma snubbe som spelade i Mystic river, en kanonrulle för övrigt. Han får sällskap av idel bra skådespelare, men den ende jag kände igen var James Franco, Harry Osborne i Spider-manfilmerna.
Filmen inleds lite struligt, men efter en kvart har de etablerat berättelsetekniken, då är man helt fast.
Två jävligt bra filmer. Nu vet ni vad ni ska göra. Grattis! Jag är fan en god människa.
11 kommentarer:
Michael Moore – sjukt tidigt 00-tal. Han försvann i mediaskuggan för x antal år sedan, tyvärr. Visste inte ens att han gjort en film.
Både "Sicko" och "Capitalism..." är Moore-filmer som förtjänar ett bättre öde. Men i kapitalismens skugga bjuds vi på Hannah Montana och annat skit istället! Ungefär som när man sa att "när kommersiell TV tillåts så kommer utbudet att öka och kvalitén att höjas". Det blev 2½ Men och några dokusåpor på 22 kanaler av det hela! Yey!
Chris: Han sa väl för jobbiga saker. Å andra sidan kanske det säger mer om din filmradar? ;)
Vårtsvinet: Jo. Vi har konstaterat det jävligt många gånger. Det känns som att det är dags att byta taktik... Typ, lyft fram det asurda, det vansinniga och sen: ge ett allternativ. Som det är nu känns det som att vi inte har något, trotts att det är överflöd av det.
Up the irons! aaaaa
Jag har inte sett "Milk", men det ska jag göra. Sean Penn är ALLTID bra :)
jag har väl aldrig haft kul åt dig, om du har mått dåligt? isåfall var det av ren klantighet. eller att man bara ibland inte kan låta bli att skratta åt verkligheten, hur tragisk den nu än egentligen är.
eller det var förresten kul när du spydde och balanserade det på t-shirten. :D
en diskussion att ta nånannanstans egentligen.
happy helloween!
:)
för övrigt har jag alltid stört mig på uttrycket psykisk ohälsa. man är psykiskt SJUK. alla blir det nån gång. sjuk i huvudet helt enkelt. ungefär som när dom säger suicidtankar. det heter självmordsförsök. lokalvårdare? städare! disk-cp lär väl snart kallas porslins-saniterare eller nått liknande. ja. ville bara få det sagt. :)
:)
Michael Moore är farlig! Det läggs ner 100-tals miljoner på att sänka honom. I Sverige har tyvärr hjärntvätten gått längre än i USA. Här är det bara doku-sopor som engagerar!
Nu gör jag! :p Har varit dödssjuk i hundra år bara.
Fredrik har du kollat in min amazzzzon nu? :)
Radion: nej. Jag har varit sjuk. 8)
Melisende: va? 8)
Tankesmedjan: haha Jag tror dig Morgan Spurlocks (stavning) film om Mc-Donald-burger, blev grovt förtalad samt stämd. Samma sak med Bannanas... Samma sak med de mesta informationen MOT stora bolag. Och själva problemet med att individen är svag mot gigantiska företaget sopas under mattan... Josefin Brink sa det igår på debatt. Jag sa det idag, och de sa det för någon dag sen. ;) Vi vet. Passa er, ni andra.
Jöjj: så mycket ord. Ballanserade spyantricket var dock lite lattjo. haha
Och jag menar givetvis att ni haft kul på min bekostnad, men abslout inte med min hälsa som pris. Jag kan också skratta åt mig. Typ. 8)
Jag känner mig i psykisk ohälsa. i psykisk ohälsa... Är det ens svenska. 8)
Skicka en kommentar