Wretched End - Dagens tips!

Ibbe - Babblar och babblar - oftast om nonsens

Dagens under-radarn: Hade det inte varit för att trummisen i bandet jag spelar i, älskar Nils Fjellström så till den grad att jag tror att han skulle gå i säng med trumfantomen, om han bara fick chansen, vet jag inte om jag hade känt till killen till hans namn. Nu gör jag det...

Hur som helst innebär det att jag har hört det mesta som Nils har spelat in, och det är ganska mycket death metal – och Dark Funeral och hur många fler band vet jag inte. Nu senast spelades det senaste fyndet på Nilsmarknaden upp – men till skillnad från några gånger förr, hajade jag till nu.

The Wretched End är tydligen från Norge, om jag inte missat allt. Jag kan ha missat allt. De spelar en form av brutal thrash metal, utblandad med både sköna delar av black metal samt death metal. Sången är aggroskrikig – som Chuck Billy då han tar i från tårna. Inte bröl eller göterborgsskrikigt – snarare någonstans i mellanlandet vrål och Pantera, eller något åt det hållet.

Musiken är aldrig enformig, men ständigt brutal – ibland mjukt melodiöst, ibland disonant och förvridet. Alltid snyggt! Bay area–thrash, extra allt, skulle man kunna säga.

Nils får äntligen visa att han kan mer än bara mangla. Det är jävligt tight, som sig bör med det monstret bakom pukorna, men det är också jävligt svängigt i de tyngre partierna – han får visa att han är mer än en av världens brutalaste och snabbaste trummisar, han får visa att han har en massa bredd dessutom. Och vilken bredd…

Kolla upp bandet. Jag ska då fan köpa nåt av dem!

Och jag antar att Nils har hoppat av även detta band.