Jag satt ner i goda vänners lag och diskuterade skit som satanismen och borgerlig ideologi, samt dess beröringspunkter med fascismen. Intressant och flummig så det förslår!
Jag hävdade att vi människor, som ras, har kommit så pass långt att vi kan unna oss att hjälpa de av oss som behöver hjälp, vi behöver inte låta dem falla hela vägen ner till döden innan vi reagerar med fasa eller häpnad. Det är ett argument som slits ur sin lilla verklighet och oftast appliceras på hela världen, och oftast blir borgarna i dialogen förfärade av de resurser som skulle krävas för att alla människor ska få ett drägligt liv. Här, och endast i denna frågan, oroar de sig för jordens bristande resurser.
Låt oss nu mosa denna myt och servera den lite motstånd: på grund av det kapitalistiska system vi har och på grund av regler som kommer som en direkt följd av Galna kosjukan kan vi inte ge bort mat hur som helst; överskott måste brännas eftersom att de skulle dumpa priserna om de fanns på ”marknaden” och rester måste slängas för att inte grisarna, som kanske fått resterna annars, ska bli sjuka. Min omedelbara fråga blir: finns det risk att grisarna smittas? Människan är med största sannolikhet mottaglig för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, är det inte så att vi borde oroa oss för att vi själva kanske smittas då också?
Med ovanstående i åtanke: vi har resurser! Det är bara det att ”marknaden” inte bryr sig om svält, den bryr sig om avkastning. Finn ett fel? Mat ska vara en mänsklig rättighet.
Det ena leder till det andra: just köttindustrin är en av de största miljöbovarna på denna planet, på grund av den energi som går åt för att framställa ett kilo kött. Man brukar påstå att ett kilo kött kostar tio kilo spannmål att ta fram. Alltså: man får tio procent av hundra. För att se till att dessa nittio förlorade procent inte förloras skulle vi alltså kunna vurma för ett samhälle som inte äter lika mycket kött som vi äter idag. Det vore bra ur en miljöaspekt, det vore bra ur en humanistisk (sic!) aspekt, eftersom att de djurhantering vi har idag är fruktansvärd. Läs ”Snabbmatslandet” av Eric Schlosser (man kan se filmen, men då bör man veta vad den baseras på innan, den är inte helt hundra), eller kolla på nyheterna ibland.
Argument som: ”men jag gillar kött”, kan ta sig i röven. Är man så lat och korkad förtjänar man gonorré. I ansiktet. Det går att ta ansvar, man behöver inte äta kött ALLA dagar, även om det är gott. För gott är det.
Jag hävdar att vi har kommit så långt att det är ett brott att INTE engagera sig. Facebookgrupper gills givetvis inte. Facebookgrupper förtjänar också gonorré i ansiktet.
Å vad fan har det med satan att göra? Jo, vi kom in på ämnet aktiva val, att antingen bara göra saker för sin egen vinning, eller att göra saker för andra skull också. Jag ser ingen motsägelse: människan är ett flockdjur, vi behöver andra av vår art för välmående och överlevnad. Om vi då väljer att visa hänsyn och respekt för andra människor, har vi lagt en bra grund för vad samhället kan byggas runt. Det är också att göra ett aktivt val, ett aktivt val för sin egen skull som samtidigt gynnar andra. Då kan LaVaysatanisterna, som lever efter en fascistisk devis, knulla sig i röven och, ja, skaffa gonorré i ansiktet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är klart vi har resurser. Det finns nämligen bara en resurs som skapar värde, arbete. Vi har aldrig haft så stora resurser till vårt förfogande.
Se på hur många onödiga arbeten kapitalismen har skapat, arbetare som skulle kunna ägna sig åt värdeskapande verksamhet. Det är otroliga mängder resurser som förbrukas för systemberoende verksamhet (arbetslöshet är den systemberoende verksamhet som de flesta är medvetna om). Med ett annat system skulle skulle vi kunna öka välståndet otroligt mycket.
Ja.
8)
Eller: med ett system som byggger på människans lika värde, för människans rätt att exploatera medmänniskor. Men det är ju ett annat system.
Skicka en kommentar