Jo...
Såhär i valtider är det politik på agendan:
Jag har flera gånger sett jämförelser mellan Västerpartiet och vidriga krigiska diktaturer. Jag hade tänkt sänka mig till att kommentera det, eftersom det fått ett sådant oproportionellt utrymme.
Vänsterpartiet är ett demokratiskt parti.
Frågor Vänsterpartiet brinner för är bland annat att man inte ska få ta vinst ur skolor och vård. Det är vi ensamma om att våga tycka.
Skattepengarna som vi alla betalar ska inte hamna i fickor på människor som inte gjort något för vårt samhälle, de skall gå dit de var menade, till skolan och vården. Valuta för pengarna, skulle man kunna säga. Det är alltså friskolan, tillexempel, som tar sina till utbildning öronmärkta pengar och förvandlar dem, hokus pokus, till vinster åt ett företag. För att få vinstmarginaler måste detta privata företag skära ner på omkostnader som löner och storlek på klasser, bland annat. Det vägrar vi vara en del av. Ockerverksamhet på våra pengar. Det är enkelt att säga nej till sådant. Och det gör man i våra grannländer, där vinstdrivande verksamhet inom skola och omsorg är förbjuden. Nog måste vi våga göra samma sak här? Det är sunt förnuft.
Vänsterpartiet brinner för ett jämlikt samhälle, och högern drar till med Stalin.
Tjena.
Debatten får aldrig handla om det Västerpartiet faktiskt står för. Som utökad offentlig sektor, något som skulle skapa betydligt fler jobb än de RUT-jobb som skapats åt dem med mest pengar. Skillnaden är att med Vänsterpartiets politik skulle alla klasser gynnas, inte bara den förmögna.
Skatter är viktiga för välfärdssamhället, och då borgarna har sänkt skatterna med över hundra miljarder (!) är det klart att det kan kosta att rusta upp det som förstörts. Det är Vänsterpartiet ärliga med. Men de skatteökningarna kommer i första hand att läggas på dem som har mest, som sig bör. Man måste vara ansvarsfull med ekonomin - något man inte kan man tillskriva sittande regering för att vara. De har genomdrivit reaktionär reform efter annan, för att ge sig på sjuka, arbetslösa och facket. En attack mot de människor som mest behöver en fungerande välfärd. En attack mot arbetsrätten. Det är en skamlig politik. Den säger Vänsterpartiet nej till.
Det kan vi prata om. Och om att bygga nya hyresrätter, många och fort, till rimliga priser för de som skall bo där. Inte bara sjöstäder för överklassen…
Låt demokratin segra i valet, oavsett utgång. Försök föra en vuxen debatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Vänsterpartiet är i sin ekonomiska politik fången inom de ramar som det kapitalistiska systemet sätter. När man talar om vilka resurser som finns till att bygga den sociala välfärden exkluderar man, precis som alla de andra riksdagspartierna, nästan helt de enorma rikedomar som ackumuleras i det privata näringslivet. De årliga aktieutdelningarna, som överstiger 200 miljarder kronor, ses som förbjuden frukt utanför politikens aktionsradie. Det är symptomatiskt att den modesta förmögenhetsskatt på ynka tre miljarder, som man tillsammans med sina oppositionskamrater i S och Mp vill återinföra, är tänkt att ske ”i bred dialog med näringslivet”. I och med samarbetet med S och Mp böjer sig också Vänsterpartiet för de nyliberala kriterier – budgetöverskott, överskottsmål, oberoende riksbank, etc – som under lång tid dikterat den svenska ekonomiska politiken.
-Om Vänsterpartiet torgför radikalare uppfattningar stannar det ofta vid ”önskelistor”, ståndpunkter som inte partiet driver här och nu utan mer är drömmar om vad som skulle kunna göras i en annan bättre framtida värld. Det kan illustreras med hur Ohly i sitt Almedalstal nu i sommar målade upp partiets välfärdsvisioner: ”Det ska inte vara dyrare att gå till tandläkaren än att gå till doktorn”, ”vi i Vänsterpartiet vill införa en avgiftsfri kollektivtrafik med tätare turer”, och så vidare. Det här är dock inga krav som finns med i partiets valplattform eller som man på något sätt försöker bygga opinion runt omkring utan just bara drömmar för framtiden. Det är talande nog också en skriande diskrepans mellan de tankar om socialism, jämlikhet och internationell solidaritet som man kan ta del av i partiprogrammet och partiets faktiska vardagspolitik.
-Vänsterpartiet saknar en radikal strategi för samhällsförändring. Visst finns det enskilda partimedlemmar som gör ett gott jobb inom fackföreningar och sociala rörelser, men partiet är i hög grad renons på medvetna kollektiva ingripanden i dessa sammanhang. Det här är grunden till att Vänsterpartiet ingått i valsamverkan med S och Mp. Trots att man till stora delar nödgats att göra avkall på sin egna politik, resonerar man som så att det i alla fall i någon mån förskjuter politiken åt vänster. Sedan är det en annan femma att man tvingas svälja såväl att Sverige deltar i imperialistiska militära expeditioner som att den sociala välfärden invaderas av privata vinstintressen. Utan en ordentlig utomparlamentarisk praktik och strategi blir man som Vänsterpartiet det rådande systemets och parlamentarismens fånge.
Tja. Pragmatism. Man gör det bästa av situationen. Jag tror att det är det politik handlar om... 8)
Och du, för mig är V det MINST DÅLIGA ALLTERNATIVET. Jag ser det så. Man väljer det som står en närmast.
Att det finns många begränsningar beror på att folk röstar "fel". Vore V större skulle vi bland annat kunna styra pensionfonderna till något bra. Läs Jonas Sjöstedts senaste inlägg på hans blogg så förstår du. Visioner och drömmar är aldrig fel. Det är fel om man lägger sig ner och dör. Lix pix
sv: haha nej, rökbart godis var det inte ;D
Vilken utmärkt tråd att nämna det i!! 8)
Imponerad.
Rösta rätt! ;)
den anonyma verkar smarte än du. men har ändå FEL! hahaha :D
Den anonyma använder sig av ord som om de vore kvinliga kön. Men innehållet är ganska tomt. 8)
Ingen är smartare än mig. INGEN! eeeh
Skicka en kommentar