söndag 22 maj 2011

Pirater

Två småbarnspappor pratar. Då hamnar man lätt i ämnen som sjörövare, och hollywood-metal.

Då insåg jag att nästan ingen har läst denna bok som jag läste, och hade åsikter om 2008:




Boken


Marcus Rediker, Pirater, Sjöröveriets guldålder i Atlanten och Karibiska havet


Medan vi överösts med piratteman och filmer i genren har vi fått väldigt få informativa källor till vilka de, piraterna, egentligen var. Jag blev överrumplad av en artikel om ovannämnda bok i Aftonbladet och skrev ner i mobiltelefonen att detta var något jag skulle läsa.


Boken handlar om piraternas guldålder, en era som varade från 1716 till 1728 typ. Den visar en samling människor (sjömän) som blev behandlade som djur då de slet under vidriga förhållanden, åt dåtidens kungamakter och handelsmän. Det känns igen. Problemet var att på havet kunde de som blivit slagna, fråntagna sin lön av sadistiska kaptener – kanske på grund av att de lemlästats av ett jobb med oerhörda faror? – ge igen.


Piraterna fungerade som en motpol till det klassamhälle de revolterade emot. Där en handelsskeppskaptens makt var absolut, var piraternas ordning demokratins ordning. Kaptenen var vald av besättningen, som den som var mest lämpad att sköta jobbet. Men alla frågor av vikt diskuterades inom gruppen och det fanns till och med en kontrollman som hade ordning på de varor de hade och de pengar de ägde. En slags premiärminister på däcket.


Även färgade, före detta slavar, blev kaptener, och i alla fall två kända kvinnor omnämns.


Att de blev bekämpade med sådan kraft har givetvis att göra med att de störde dåtidens handel, men i större utsträckning att deras nya socialism var ett hot mot nationalstaterna. De kämpade under Kapten Döds flagg, inte under en nations.


Jag kan inte gå in på allt som är fascinerande med denna historiska mörkläggning. Läs boken och se ett mönster upprepa sig. Piraterna frågade alltid besättningen på de skepp de tagit, om deras kapten var en bra eller dålig kapten. Var han bra fick han leva, var han dålig fick han det inte.


Lär er mer om vem kapten Svartskägg egentligen var, eller Bartholomew Roberts, den mest ökända av dem alla. Våld är aldrig bra, men man kan förstå det i detta samanhang.


Ett utdrag ur boken:


"Vi älskar pirater mest av allt därför att de var rebeller. De utmanade kategorierna klass, ras, kön och nation. De var exploaterade, och ofta skymfade av sina kaptener, men avskaffade lönesystemet, upprättade ett annan slags disciplin, utövade sin egen form av demokrati och jämlikhet och skapade en alternativ modell för att segla över oceaner. Bakom ryggen på den förskräcklige liemannen stal de hans symbolik och skrattade honom rätt upp i ansiktet. Piraterna reste sig mot den tidens mäktiga och blev alla nationers skurkar. Ju mer de byggde upp och njöt av sin muntra, självstyrande existens, desto mer växte myndigheternas beslutsamhet att förinta dem. Dessa laglösa levde djärva, omstörtande liv och vi bör minnas dem så länge som det finns maktfullkomliga människor och förtryckande villkor att resa sig mot"

Läs!

Boken kostar 45 kronor. Att inte köpa den är bara dumt.

5 kommentarer:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Pål Eggert sa...

Jag läste för första gången om piraternas demokratiexperiment i Anarkistisk tidskrift, och kastade mig över den här boken när jag upptäckte den. Verkligen fascinerande. Man förstår dessutom verkligen hur de tänkte, att de helt enkelt inte ville ha helvetet som de hade på de reguljära skeppen och därför utformade helt andra sociala strukturer.

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Fredrik sa...

Det var en massa censur där. 8) Skärpning, censuraren!

Pål: typ samma för mig. 8) Jag blev helt såld då jag hörde talas om det. Ibland lönar det sig att läsa kultursidorna i tidningarna. :D