onsdag 11 januari 2012

Konsum-stalinism revisited

Ibland skriver jag bara för jävla bra saker.

Som då jag skrev den här texten, som blir allt mer aktuell.

***

Alltså, jag läser ju en del andra bloggar, och ser att en sak som uppskattas hemsk mycket är dessa små löjliga ”utmaningar” som oftast innebär att man skall välja en skiva eller en bok eller vad fa-an som helst. Själva poängen är att man skall välja EN sak bland MÅNGA saker. Typ: om du skall till en öde ö för resten av ditt enfaldiga liv, vilka fem böcker/skivor (o.s.v.) skulle du ta med dig? Och vad har det förövrigt med Konsum att göra?




Glöm Godmorgon, snart är detta allt du kan välja på...


Jo, det är ju kul att delta i tanken och filosofera lite om vilken skiva och varför just den skivan. Men frågan är hypotetisk såtillvida att vi förmodligen inte kommer att utsättas för krig och just en cd-skiva skulle inte finnas bland det man prioriterar i det läget. Nuförtiden har vi Ipods eller dylikt, med plats för hur mycket information som helst. Nästan.

Nå, man begränsar sitt urval; bland många bra alster tvingas man välja ut ett fåtal. Men det är ok, det är en själv som gör valet. Frågan är vad man gör när man inte får göra valet själv. Kapitalismen är, i dess nuvarande form, en genomvidrig och rutten ideologi vars funktioner i stort går ut på att man måste slå ut någon för att själv vinna; ett slags socialdarwinism alltså, (för er som inte förstår: socialdarwinismen = fascismen). Dessutom är den protektionistisk, de som har mycket skyddas av reglerna som skapats av, föga förvånande, de som har mycket. Om man vill fördjupa sig i mina åsikter om högerpolitik finns fler inlägg här att ta del av. Det som är min poäng är att kapitalismen försvarare oftast använder argumentet MÅNGFALD och VALFRIHET som argument för deras fascism.





Jag tar ett exempel från detta land och denna by. Jag bor i skithålan Upplands Väsby, helt frivilligt bör tilläggas. Det finns ett så kallat centrum (läs köpcentrum/Galleria) i denna by som har för avsikt att konkurrera med de andra stockholmsförorternas dito. Det finns en ägare som bestämmer vad det skall vara för ”inriktning” på centrumet. En direkt följd av det är att butiken ”Väsby radio och tv”, numera: ”Väsby radio och tv & Skivdraken”, inte fick vara kvar i detta ”centrum” eftersom att de inte passade in. Enligt vem, kan man fråga sig? Jag vet inte. Ägaren är okänd, men det är oväsentligt, detta är inte en lokal företeelse. Har man lånat lite tid åt Naomi Klein och boken No logo vet man dessutom varför det händer.

Frågan nu är: vem fa-an har rätt att göra det valet åt mig? Varför fick inte jag vara en del av det? Det är inte demokratiskt, det finns de som anser att kapitalismen är demokratisk, jag anser att de som tycker det är hjärndöda; hur kan det vara demokratiskt att låta den som har mycket pengar bestämma över den som har lite pengar? Det kan omöjligt vara demokratiskt av uppenbara skäl (en människa, en röst). Det är idioti att påstå annat, faktiskt.

På samma sätt som en ansiktslös styrelse har rätten att bestämma vilka butiker som passar in i ett koncept som vi påtvingas leder det till en form av censur mot yttrandefriheten. Hur? Uppenbart säger jag. Först och främst är det innehållet i de butiker som förvägras en plats i valfritt köpcenter, som avgör om de skall få vara med i det semioffentliga utrymmet eller inte. Innehåll som anses opassande, i detta fall obskyr hårdrock och radio/tv/dvd-mm-apparater. Nu är alltså beslutet att jag inte får välja bland dessa varor. Varför Upplands Väsbys idiotiska centrumledning (som för övrigt tror att deras skitcentrum påminner om handelskvarteren i Milano…) har valt att förbjuda ovannämnda butik utrymme vet jag inte; information står ej till allmänheten att förfoga över i sann odemokratisk kapitalistisk anda. I andra fall är anledning tillexempel att vissa varumärken inte finns med i ett avtal; se på coca-cola som håller på att ta över all läskförsäljning med hjälp av mycket tveksamma metoder. Som alltid så funkar inte kapitalismen utan de protektionistiska elementen måste visa sina vidriga nyllen. Coca-cola förbjöd en massa kiosker att sälja ett konkurrerande märke med hotet: säljer ni det får ni inte sälja våra produkter. Produkten var de där fruktdryckerna som kom för nåt år sedan. Denna metod funkar bara på mindre kiosker eftersom större butiker inte är lika beroende av produkten. Demokrati enligt borgare. Idioti enligt alla som kan tänka.

I den version av kommunismen som den liberala och sossestyrda median ger oss är det stalinismen vi påtvingas, trotts att de flesta vänstersympatisörer tar avstånd från de dumheterna. Men ägarna till tidningarna/tv-stationerna behöver inte motivera sig eller hålla sig till sanningen; de har ingen att stå till svars inför eftersom att de tidningar som skulle kunna ge oss en annan version oftast inte ”passar in i utbudet” eller inte har en distributör med medel att sluta avtal med de stora kedjorna. Oftast beroende på Coca-colaexemplet jag nämnde här ovan. Den fria marknaden skyddar sina egna vinster och har ingen lust att granskas ingående. I slutändan blir våra val allt enklare att göra, det finns helt enkelt inga alternativ. Så nästa gång du handlar på konsum och försöker hitta dina Bonduellemajsburkar och bara hittar coops egna märke kanske du ska tänka efter innan alla våra val försvinner.

***

3 kommentarer:

Charlotte sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Charlotte sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Charlotte sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.