lördag 3 mars 2012

Advertising has us chasing cars and clothes, working jobs we hate so we can buy shit we don't need.

Jag vet inte hur jag ska hantera det här med radion på jobbet. Alltså, jag älskar att ha en skvalradio på i bakgrunden. Musiken är oftast ganska medioker men det är ett sällskap om man jobbar ensam eller med någon - man pratar ju inte då man jobbar, man jobbar. Fokus.

Jag väljer givetvis bort reklamradio - oavsett om det är så kallad rock/metal eller pop- (ja, bajs) radio. Reklam får mig att vilja gasa ihjäl någon.



Ickerelevant bild.


Alltså, tänk på hur mycket tid reklam har stulit av era liv och ni kommer att förstå. DÅ man inser att man sett mer reklam än man knullat, då är man inte bara rånad, men är fan i mig skändad, blästrad och mentalt våldtagen. Reklam är i bästa fall bara en överdrifta för att få oss att köpa saker vi inte behöver. I värsta fall är det rena lögner och propaganda.

Att det alltid spelas samma musik på populärradio är ett annat problem. Men jag lyssnar hellre på medioker musik, än att tvingas lyssna på vilken biltvätt jag ska använda, eller vad jag ska köpa till min familj.

Sånt sköter jag själv. Finns ett behov, då tillfredsställer jag det. Jag behöver inte skapa behov, men om jag vill skapa ett behov, då ska det inte gå ut över andra människor. Ondska är att tillfredsställa sig själv på andras bekostnad. Det är en sak att det man gör skapar ett behov efter arbete, det är en annan sak om det behovet tvingar barn att arbeta i livsfarliga miljöer, bland gifter vi själva aldrig skulle acceptera.

Valfrihet. Vad fan är det? Är det rätten att bara välja privata alternativ?

Nej. Huvudvärken.

Inga kommentarer: