torsdag 18 november 2010

Världens bästa heavy metalsångare, del 9. Nu hamnar vi i gamla Jugoslavien! Metal on metal. SL Coe

Om man känner mig så vet man att jag håller Kai Hansen som en av de största, alla kategorier. D.v.s. alla kategorier utom sång. Jag älskar Gamma Ray, men jag kan inte låta bli att fantisera om att de skulle ta in en sångare som lät Kai fokusera på det han gör bäst – styra från det fördolda. Se bara på Helloween, då Kiske sjöng, deras stämmor passa perfekt ihop!

Även om jag inte tycker att Ralf (Gamma Ray, Primal Fear, Tyran Pace med flera) är det bästa som hänt heavy metalsångarvärlden, så är han en stabil sångare – och med Kai på kör, blir det jävligt bra även där.

Jag gillar Kais röst, jag tycker bara att den är lite tunn ibland.



Hittade ingen bild på Coe.


Då jag fyllde 15 köpte jag Scanners Terminal Earth (som jag skrivit om), samt Deaths Scream bloody gore på vinyl. Två fantastiska skivor. Den ena legendarisk, den andra i princip glömd. På den där glömda skivan sjöng en viss S L Coe, han hade tagit över efter originalsångaren som gick under artistnamnet M.A.J.O.R. Det jag kom på mig att tänka då, är samma sak som jag tänker på nu för tiden då jag lyssnar på den skivan: sångaren låter som en bättre Kai Hansen. Fantastiskt! Jag har önskat honom som sångare i Gamma Ray sen, ja, sen Kai själv tog över micken.

Coe hade ett förflutet i Angel Dust, vars skiva From the dust you will decay, är en helig speed metalgral i min samling. Han är likt Kai, inte en perfekt sångare, men han har/hade ett bredare register – det fick mig att önska att Kai hade tagit denna gamla jugoslav till sig. Coe sjöng i fler band, bland annat i Reactor, men där var han bara gäst, och så hade han ett band som hette just Coe (det kan ha varit C.o.e, ni vet hur metalband är med punkter), men jag är ändå fast i hans presstation på Terminal earth. Jag säger till och med att om man gillar tysk heavy metal ens lite, är den skivan ett måste.

Ett par sura toner till trots innehåller den allt man kan begära av en heavy metal skiva: låtar som The law, Tuch the light, Not alone, Buy or die, From the dust of ages samt min favorit: the chalange, är inget mindre än musikaliska pärlor, pärlor som uppenbarligen kastats framför ignoranta svin.



Coe är inte lika säker som Midnight, men han har en mer behaglig röst, och jag var helt övertygad om att han var tysk, för han har den tyska halsen. Mer om den senare.

Man kan se denna post, favoritsångaren nr 9, som en hyllning till Kai, även, men mest är det en hyllning till att jag blev 15 och fick höra mr Coe sjunga för första gången. Det är inte hästskit.

Numera verkar Coe ägna sig åt mc, och det måste han ju få göra. Fick jag bestämma hade något ungt, hungrigt band tagit med honom på på sång, så att jag kunde få avnjuta heavy metal, då det är som bäst!

onsdag 17 november 2010

En ny liten serie i tio delar kommer här: Guldstruparna. Metalsångarna!

Jag har alltså suttit och funderat, inte på vad jag ska skriva om, det finns alltid något vansinne att täcka eller betäcka i skrift på den här bloggen.

Nu har jag dock kommit fram till en sak som verkligen fått mig att fastna, och det gillar jag, då får man använda skallen till det som den sitter där för, att slösa bort tid på roliga saker när det egentligen finns annat att göra. Som att damsuga. Damsuga kan suga purjo! Ofrivillig humor då den är som bäst.

Jag ska alltså lista mina tio favoritsångare. Och jag skulle vilja ha ett par förslag på sångare. Jag är bara helt säker på fem stycken, men det känns som att jag har glömt några.

Här kommer jag att inrikta mig på heavy metalsångare. Death metal eller thrash metalsångarna kanske kommer i en stor kärleksförklaring i framtiden. Just nu är det guldstruparna jag funderar över.

****

Nr 10

Midnight. Utan masken, jag trodde inte det fanns sådanna bilder. Great!


****

Jag inleder i alla fall med favoriten Midnight, från Crimson Glory. Han dog föra året, har jag för mig, se det här som en postum hyllning som borde ha gjorts av mig för långe sen.

Ja kom i kontakt med Crimson Glory genom en bekant som jag nämnt tidigare. Jag lägger in hans myspace, så ni kan lära känna honom.

Det var andra skivan han spelade för mig. Trancendence. Ett mästerverk till skiva. Och så var det sångaren.

Med en röst lika klar som kristall, skar han genom glas och öron på det mest behagliga sätt man kan tänka sig. Gillar man inte kastratsång är det lika bra at sluta läsa nu, för kastratsång är vad det är.

Seatle-syndromet

Sångaren, som bar en fånig mask på bild och live, levererar så mycket känsla att han lätt kvalar in i det som jag och min sambo har kommit att kalla Seatle-syndromet. Seatle-syndromet är alltså det som en del kallar känsla. Jag kallar det gråtmildhet. Lyssna på Geff Tate från Queensrÿche på deras tidiga skivor, eller Warel Dane då han sjunger, gråter, med Nevermore, så förstår ni. Dessa sångare härjar alltså i Seatle, därav namnet. Enkelt.

I Tyskland har de en helt annan stil, som jag och barndomsvännen F Mannberg bara nickar gillande åt. Det finns något i Tyskarnas halsar som gör sångarna från det landet majestätiska. De jag först och främst tänker på är Voss och Retke. I alla fall en av dem kommer senare på listan.

Nå, det här är Midnights hyllning.

På de två första Crimson Gloryskivorna sjunger killen med en klarhet och med en tonbredd – på höjden – som är imponernade. Visst stukar han rösten på vansinnespartiet Red sharks, som för övrigt har en usel text, men det är överkomligt.






Med maskerna såg de ut såhär.



Låten som kanske mest visar hans teatraliska ådra är från debuten, baladen och sista spåret på skivan, Lost reflection, en låt som svenska Morgana Leafay tagit sig ann.




Midnights röst har, i min bok, åldrats ok. Jag lyssnar inte på Crimson Glory lika mycket numera, inte för att jag är less, utan för att jag helt enkelt har bättre musik att avnjuta.

Sen får man inte glömma att han ligger bakom en av de sämsta skivorna i metalhistorien, Strange and beautiful, Crimson Glorys enkelbiljett ur historien som ett viktigt band. Skivan efter, med Wade Black på sång är bra, men inte i närheten av de två första skivornas klass.

Midnight fick mig att falla för Umeås Hollow, med sångaren Andreas Stoltz. Och för er som vet något om Auberon, mitt band, så kanske ni känner till att det är Andreas Stoltz som sjunger heavy metalsången på våra två första skivor. En parantes, inte obetydligt, då jag de facto avgudar sångstilen.

Midnight FTW!

9 kvar…

tisdag 16 november 2010

Hate Syndicate

Jag har blivit erbjuden att provsjunga med ett Upplands Väsby gäng/projekt, och jag måste säga att det känns stort.

Nej. Jag har inte hört musiken.

Jag bara gillar bandchefen - han är sympatisk - och de andra musikerna som deltar är inga duvungar.




bandchefen


Det ska vara hårt. Jag ska skrika. Det brukar funka. Bara jag får repa, rösten måste vakna, det var ett år sen jag sjöng senast.

Jag uppdaterar allt eftersom.

Just nu säger jag inge mer, jag har ju inte ens hunnit få sparken!

Men namn som Opeth, och Talisman är rimliga i sammanhanget. Inte som influenser, om det vet jag inget mer än att det ska vara hårt.

Metal på er!

Anvil-filmen på tv ikväll


Film


Alla ska se denna majestätiska film! Den är så bra. Underhållande och tragiskt så det förslår. Ikväll på svt. kanal 1. 22:00.

Se!

Anna Nicole Smith om Israel


Anna Nicole Smith Hon visade inte alltid bröna. Ibland såg man även hennes ansikte.



Hon dog för ett antal år sedan, minns ni henne? Hon vek ut sig på 90-talet, samt var HMs underklädsmodell en vinter. Kommer ni ihåg? Jag har då i alla fall förträngt henne, men i ett av hennes avsnitt – ja, hon hade en egen såpa som följde henne var hon än var, lite som Osbornes – sa hon en sak som fick mig att reagera: ”alltså, frågan om Israel vs Palestina, jag vet inte vad man ska tycka om det”. Typ.

Jag föreställer mig hur hon tuggar tuggummi och ser allmänt pundig ut, lite som ett våp, men det är för att jag är fördomsfull. En av hennes, livvakter/advokater klappar henne förtjänstfullt på huvudet och säger: att lilla gumman, vi står nog på Israels sida.

Bra så...

Jag undrar varför.

Jag undrar hur det kommer sig att liberaler, som säger sig kämpa för frihet, gör allt vad de kan för att ta bort friheten för så många människor, och jag undrar varför dessa människor alltid är underklass och fattiga? Hatar liberaler underklassen? Hatar är ett starkt ord, men om det inte handlar om hat, vad är det då som rättfärdigar mord, rasism och förtryck mot just det palestinska folket? Hur kommer det sig att liberaler alltid står på USAs imperialistiska sida, de borde ju rimligtvis vara i opposition med dem? Är liberal politik galen? Har alla liberaler haft en advokat/livvakt som klappat dem på huvudet och förklarat för dem vad de ska tänka?




Forskning? Bhah, vi har rotting piskan. Fakta? Bha vi är liberaler.


Jan Björklund slår alla rekord i sin fördömda retorik just nu. Betygen går ner i skolan, för första gången på 5 år. Vad tror ni han säger? Japp. Det är sossarnas fel. Kan ingen brotta ner Björklund och binda fast honom och ägna ett par veckor åt att tvinga honom att sluta snacka skit? Man måste komma ihåg att han är jävligt snabb på att ta åt sig av det som gått bra de senaste 5 åren, även om det inte är mycket som gått bra.

Nej. Anna Nicole Smith känns bra mycket mer begåvad än militärjävulen som leder de svenska låtsasliberalerna.

Förra veckan kom någon fårskalle till liberal ut med en samling lögner som sades kunna bevisa, en gång för alla, att hey, Israel måste finnas, det finns bevis, eller något liknande. Lögner. Och förbannade dikter. Alltså, det är inte en lögn att landet måste finnas. Men allt annat är det, i princip. Israel måste sekulariseras. Alla måste räknas som lika värda, annars kommer konflikten aldrig att lösas.

Se här, hur argument efter argument löses upp i sin fårskallighet av en som faktiskt ids ta reda på saker själv, istället för att lyssna på livvakten/advokaten, som stilla och självsäkert klappar dig på skallen.

Den dagen liberalism handlar om något mer än företags frihet, då kan vi snacka. Till dess är det bara att vaggas in i det koma liknande tillstånd som liberaler redan befinner sig i, samtidigt som pappa advokaten klappar dig, likt Benny Hill, på din tomma borgarskalle.

måndag 15 november 2010

Vadå kris? Mona, politik, vansinne... bonnierkartellens kommande lögner. VAKNA, SVENSKEN!


Den ene står bakom massmord, den andra har skattefuskat. Det rimliga är givetvis att ge sig på kvinnan som köpte en chokladkaka olovligt. Massmord FTW


Vakna sverige, ni har somnat, och som det ser ut nu riskerar ni att lämna era sömndruckna intellekt i ett träsk fyllt av förruttnelse; Mona Salhin har avgått som partiledare för sveriges än så länge största parti , men ingen inom bonnierkartellen jublar – på Mona hade de ett stadigt grepp om skrevet, om man skulle tänka sig att hon haft pung istället för ett hål där – men de kommer att komma med hissnande förklaringar till sossarnas förfall. Som att tiden sprungit ifrån sossarna och en massa annan bajs, för det kommer att vara bajs, ren skit, inget annat. Carl ”hej, jag stödjer massmord” Bildt fick oemotsagd sitta i tv-n och kasta ur sig oral diare på bästa sändningstid. Egentligen skulle Bildt tala om Saudi Arabien, men då han ändå satt där, tänkte nog journalisterna på svt, så kunde han få slå ett dräpande slag mot en redan slagen kvinna. Stort CB. Bra tänkt svt.

Nu ska jag förklara varför det är skitsnack och vad ni ska tänka på.

Kommer ni ihåg de nya moderaterna? Det parti som stal sossarnas paroller inför valet 2006?

Hur kan en representant för det partiet, som valet innan hade gjort SITT sämsta val i mannaminne, sitta och döma ut det parti som de tagit sin nya politik ifrån? Jo, det är retorik. Problemet för borgarna, då de låtsas föra socialdemokratisk politik är att de inte gillar det - de menar det inte, det finns inget hjärta där - därför har vi en a-kassa som stjälper mer än den hjälper och en sjukförsäkring som tappat sin moraliska kompas i en socialdarwinistisk härdsmälta. Men i huvudsak har faktiskt moderaterna anammat sossepolitiken: den svenska modellen med fackföreningar, har de inte motarbetat i den utsträckning de kunnat göra (det har c gjort) – förvisso har de haft fullt upp med att sälja så många statliga företag som möjligt, till underpriser och torka sig i röven med vinsten (den skulle gå till statsskulden, den gick till det bottenlösa skattehål de skapade med sina skattesänkningar under finanskrisen – minns 100 miljarder).

kris? Nja.

Alltså är svensken inte det minsta less på socialdemokratisk politik, det är bara det att borgarna aldrig skulle kunna erkänna att de tagit till sig en sådan läxa – att lära från andra sidan är högern, trots vacker retorik, helt oduglig på. Svensken vill ha rättvisa på sitt jobb. Det är bara det att hon inte får en särskilt rättvis bild av världen, se bara hur bonnierkartellen missbrukat sin ställning – vi går allt närmare en slags ofri marknad där endast de med pengar har rätt att få sin röst hörd. Forskning visar på det fusket. Verkligheten visar det. Alla vet det. Men säger man det blir man klappad på skallen och bemöts med det falskaste leende sen Carola åkta ut i schlager sm INNAN finalen. Tar man i, för att man blir upprörd, kommer möjligen en förolämpning, sen kommer snacket om USA-hat och så vidare – det och frågan om Israel vs Iran brukar kastas mot vänster vid lämpliga tillfällen. Alltid omotiverat, det är en del i deras spel för att ta bort fokus från vilka som faktiskt stödjer mänskliga rättigheter, och vilka som motarbetar det, och ja, det är högern som motarbetar det.

Den nya given är att kalla V för extremister. Då behöver man från borgerligt håll inte ta ansvar för eftergivningar åt SD.

Ergo: lyssna inte på skitsnacket. Högern har gått åt vänster, för maktens skull. De står kvar i sin kvasirealism där maknaden på ett oförklarligt annarkistiskt sätt klarar av att styra världen: den starkes överlevnad, är mottot för hur den ekonomiska verkligheten ska se ut – detta trots att alliansens politik i första hand har skapat en välfärd åt banker, men skurit ner och avhumaniserat den välfärd som riktar sig till människor.

Tänk. Ni kan göra det.

höhö