Robert Jordan är död

Jag hade i alla fall önskat att han skulle hinna skriva färdigt serien. Jag vet, det är egoistiskt...

Min respekt är gränslös inför honom.

Helvete.

Terrorister...

Det finns terrorister.

Men var? Frågar man de vansinniga skribenterna på SvD eller DN eller fram för allt expressen finns de i en organisation som heter al-Qaida. De finns över hela världen. Om man frågar en sakkunnig i de frågorna kommer denne att säga: de som kallar sig terrorister nu för tiden - de i Danmark och Tyskland som nyligen greps - de kommer att säga att de är INFLUERADE av al-Qaida. Observera i att det finns en oerhört stor skillnad på att vara influerad av något och att vara en del av det faktiska ”nätverket av terrorceller” som högerns pennriddare ser bland väderkvarnarna.

En annan tragisk sak i terroristdebatten är: vad är en terrorist? Nuförtiden är det enkelt: det är det som USA, Israel eller England väljer att kalla terrorist. Det kan vara demokratiskt valda ledare eller regeringar. Vi kan gå långt tillbaka eller stanna i närtiden för att se hur de, terroristerna, väljs. De måste ha en sak i alla fall: naturtillgångar. Annars är det ingen som bryr sig. Venezuela med deras demokratiskt valda Chavez är en terrorstat enligt både folkpartister och andra högerpopulister. Hamas valdes demokratiskt och fick inget erkännande av väst. Därför förfaller det palestinska folket ännu mer och närmar sig den utplåning som enligt alla tecken verkar vara Israels mål. Om amerikanarna hade gjort sitt uppror mot Storbritannien idag hade de varit terroristerna… Vilken amerikansk politiker skulle kalla Pinochet för terrorist?

Frågan kanske bör vara: hur kan vi förhindra att fler terrorister får en anledning att existera; de tär inte konstigt att krig mot u-länder renderar i dåd mot de krigförande länderna. Vad förväntar de sig egentligen? Att de lydigt skall lägga sig ner och dö?

Ner med högern, de lägger grunden till jordens undergång!

Musiktankar.

Musik idag är nått helt annat än vad det var för 15 år sedan. För mig i alla fall. Visst, jag håller mig uppdaterad och jag köper skivor ibland. Men det är inte särskilt ofta och det är mest band jag redan har hört. De gånger jag hör nått nytt är det allt som oftast på Björklövens webbradio eller om någon kompis spelar det för mig. Förr om åren lusläste jag alla fazines och tidningar jag kom över för att hitta de grupper jag skulle kunna tänkas gilla. Kamelot, Symphony X, är två förälskelser som jag grävt fram genom idoghet forskande. Det finns fler men jag kommer inte på några just nu.

Det var så lätt i början då man inte hade hört allt och det mesta var nytt.

Pantera var helt okända då jag snubblade på skivan ”Power metal” på vinyl på en av de många skivmarknader i Umeå som jag bevistat. Jag gillade titeln och det hiskeliga omslaget. Jag påmindes om Obsessions ”Method to madness” skivan. Fruktansvärt omslag men skitbra musik. Pantera släppte Cowboys from hell ett år senare och efter det vet väl alla vad de går för.

Poängen är givetvis inte att jag hittade bandet först, utan att jag verkligen letade med passion och glädje. Passionen för musik finns kvar. Både den skapande delen även om jag inte spelar i nått band som släpper skivor mer. Kanske blir det så igen, men det är just glädjen som är viktigast. Men själva letandet; det är inte lika kul att stå i en skivbutik och bläddra bland vinyler i timtal. Och letar jag nått nu för tiden vet jag oftast redan innan vad det är. Jag kommer inte ihåg när jag chansade på ett skivköp senast. Visst, till stor del beror det på priserna. Det är inte roligt att laxa upp 200 och komma hem med en medioker skiva. Det tror jag alla håller med om.

De skivor jag köpt i år är lätträknade. Deicides senaste ”The Stench of Redemption”. Skitbra skiva för övrigt, jag tror det är deras bästa! Cannibal Corpses Kill, också den skitbra. Russell Allen/Jorn Lundes skiva köpte jag även. Den var en besvikelse. Märkligt med två så vassa sångare. Men det är klart, det är musiken som gör det, inte sången. Gamma Ray är ju ett favoritband och ingen kan ju påstå att Kai Hansen är bäst i världen på att sjunga. En annan skiva jag skaffat är senaste Laleh, en lite besvikelse då jag avgudar den första skivan.

Saknar jag letandet? Ibland. Men det är lätt åtgärdat och jag tröttnar ofta snabbt på rotandet.

Jag har blivit gammal.

Men inte klagar jag. Musik är en av de bästa saker jag vet. Bäst är givetvis min dotter Miranda och min sambo Feline.

Peace!

Harry Potter

Jag såg senaste Harry Potterfilmen igår.

Jag har sett alla filmerna och läst alla utom den senaste boken. Min spontana kommentar till cirkus Potter är: jag gillar ju sagor så jag läser gärna de lättlästa böckerna. Men filmerna… Jag vet inte vars jag ska börja… Först och främst är skådespelarna från två olika läger: de yngre är helt värdelösa i bästa fall och klarar inte för fem öre av att se trovärdig ut. Om det beror på att de följer böckernas dialog lite för noga vet jag inte. Men jag tror det – all spontanitet försvinner och man undrar verkligen om det inte skulle ha gått att i alla fall ändra liiite av innehållet i deras konversationer -som passar bra i bokform men känns otrolig krystad på film. Den bästa av de unga i den nya filmen är hon som spelar Luna Lovegood och hon är ny för filmen och för skådisyrket. Bra castat…

De äldre skådisarna är å andra sidan helt lysande. Alan Rickman, Gary Odlman bland andra, får dialogerna att verka som gjutna. De är mästare på sina jobb helt klart. Nu är även en annan favorit med i filmerna, en av de brittiska skådisarna som jag verkligen avgudar i allt hon är med i som jag sett: Helena Bonham Carter. De finns fler exempel men detta är mina favoriter i alla fall.

Handlingen är som en del andra människor påpekat, lite av en mellanhandling. Författaren bygger upp inför nästa film som kommer att vara betydligt mörkare.

Filmen i sig är bättre än de flesta av de tidigare då barnen trotts allt lärt sig lite om skådisyrket.

Ja… Jag vet. Inte så relevant för mänskligheten. Bara nått jag tänkte på.

Grattis revolutionären!

Cornelis Vreeswijk skulle ha fyllt 70 år idag.

Han var det mest svenska i ett land där han inte ens var medborgare. Jag vill härmed minnas och hylla honom som det största av våra poeter någonsin. Jag mins att det började med låtarna brevet från kolonin och Hönan Agda en gång i tiden. Men allt eftersom att jag lyssnade in mig på honom fann jag nya pärlor och hans bredd från folkligt snuskig till politisk filosof beundrar jag stort.

Idag är den låt jag lyssnar mest på Rätten till ett eget liv av Viktor Jara. Den elfte september i Chile får aldrig glömmas.

Långt bortom mörka hav… översatte Cornelis.

Jag kan tillägga att bomberna fortfarande regnar. Människor våldtas än av överheten.

Cornelis är död! Länge lever Cornelis!

Mediebruset i latinamerika.

Allt medan man tar del av den debatt som pågår i de medier häpnar man över vilken total ignorans som genomsyrar nyhetsinnehållet som flödar över oss.

Mitt senaste problem har haft väldigt mycket med Latinamerika att göra. Samtidigt som medier i sverige rasar över det faktum att Hugo Chavez stängt ner en tv-station (RCTV) har ingen tagit del av VARFÖR den stationen blev av med sina rättigheter. Eller: varför de inte fick förnyat kontrakt, eftersom att det var det som hände.

Ponera ny att TV4 skulle börja sända propaganda mot den regering som sitter vid makten och uppmana till revolt. På riktigt alltså. Och under en lång tid köra den på bästa sändningstid. Chavez blev arresterad och avsatt då detta hände. Men sen befriad. Då han blev avsatt sändes falska bilder på jublande folkmassor (alltså arkivbilder som hade med helt andra saker att göra). Då han frigavs sändes ingenting om det på deras nyheter.

De agerade alltså efter ekonomiska intressen och påtryckare från både amerikanskt håll och från rika familjer och företagare som inte gillade den nya ordningen i landet.

Denna kanal blev alltså av med sändningsrättigheterna. De fick behålla dem i fem år efter händelsen. Det är väl snarare DET som är det märkliga.

Tänk nu att det varit i Sverige och att det var Reinfeldt eller Persson som blev satt i fängelset. Skulle tv4 få nytt sändningskontrakt? Jag tror inte det.

Nu ska man inte ta mina ord för sanning även om jag är välunderrättad.

Man kan kolla in den internationellt prisade dokumentären Chavez – stats-kupp framför kameran (The revolution will not be televized), gjord av ett irländsk filmteam som befann sig i Venezuela under statskuppen 2002, vilken tydligt visar medias och RCTV:s roll i försöket att störta Chávez. Filmen visades av SVT:s Dokument Utifrån i oktober 2003.

Men minnet är kort i det mediebrus som vi lever i.

klotterdebatten.

Återigen känner jag att borgarna travesterar det sunda förnuftet; det händer förvisso ofta att jag känner det eftersom att deras ideologi går ut på frihet för den rika vad det än må kosta. Nu är det en klotterdebatt i Stockholm som väckt min ilska; det skall finns en nollvision och allt klotter som anmäls skall vara borta inom ett dygn. Typ så heter det i den moderatstyrda alliansens senaste förslag. Om man bortser från att det är ett inskränkande av det fria ordet (ja, det är det, men frihet är ett väldigt subjektivt ord med deras mått) är det även korkat.

Att göra en ungdomssubkultur förbjuden är som att pissa bensin på en eld. Korkat. Det föder en spänning i klottrandet som lockar de förvirrade tonåringarna som oftast inte begriper följderna av att bli gripen om de utövar sin samhällsilska med sprayburkar. Jag har följt debatten med trötta ögon - trötta eftersom att det bara är ett korkat förslag i raden av många andra; trötta för att jag inte är förvånad på det översitter som högern ägnar sig åt. Trötta men dock tillräckligt pigga för att se en sak som återkommit, att det kan finnas en inte fullt så oinskränkt väg som en nollvision, exemplet med klottervägg i Norrköping som tydligen skall fungera väldigt bra där. Varför har alternativet inte ens diskuterats?

Nej, högern målar in sig i det hörn, där man förvisso förväntar sig att de skall finnas, och tar beslut på beslut som drabbar mindre bemedlade människor.

Varför annars riva upp det beundransvärda förslaget att göra Stockholm till en ”fair trade” stad? Det hade gynnat människor i andra delar av världen. Men friheten att få välja billiga, barnproducerade kläder är starkare. Får jag förmoda. Ordet idiot känns nära till hands.

Vad är friheten i att uttrycka sig värd?

Jag förväntar mig ingenting bra från denna regering, men jag hoppas att jag har fel. Snälla, lyssna på Nationalteaterns ”Barn av vår tid” och tänk.

Ett moderat argument är: det finns inget fint klotter.

Är inte det subjektivt? Eller skall alla tycka som de?

Hjälp?