Lite minnen från galna dagar...

Jag har varit i Umeå. Det innebär givetvis en tripp förbi Jonathan Joyboy. Gitarrist i Auberon. Jag lämnade en massa skit till honom då jag flyttade. Ändå jävligt kul.

Jag hade nästan glömt det förslag till omslag som vi lämnade till Black Mark inför debuten, The tale of black. Black Mark vägrade. Aldrig att de skulle använda ett omslag målat med vattenfärger.

De fick Kristian Wåhlin att måla om det. Jag antar att han fick se det här originalet, jag undrar vad han tänkte... Han som målade omslaget är samma snubbe som ändrade vår gamla Jens Rydénritade Oberonlogga till en Auberonlogga. Ludos till honom för det. Men bara för det. Punkt.

Jag gillar Helloween. No shit...

Jag såg även en gammal plansch som Black Mark gjorde då de verkligen älskade oss. Den var stor som satan!

Kärlek! Och vilka hyllningar... ehe ehh e hehehe

Ja. Det var mer även. Men jag kommer till det sen.

Vi (Auberon)fick i alla fall två låtgrunder inspelade. Nu hänger det en del på latjoy. Kom ingen latoxe! Do it fucker!

Nu så...

Ja. En härlig veckas ledighet. Jag hade inte haft något emot en hel månad. Men jag har inte råd. Jag har inte jobbat ihop en hel semester i år. Hur som haver, det var underbart. Dottern var lycklig. Bara det gjorde allt värt besväret.

Farväl Umeå

Hemma i vansinnet. Den nybyggda skolan i Upplands Väsby.

Sa jag att skolan på den där bilden var nybyggd? Spana in rosten... Klicka på bilden, beundra idiotin.

Så går det då man låter borgare bestämma. Jo, just ja... I den där skolan kommer givetvis inte alla elever att kunna gå. Det ska vara någon slags elitskola. Som vanligt i högervärlden. Aldrig bredd, bara topp. Det verkar ju bra för det samhälle som vill vara till för alla.

Det blåa samhället är föga förvånande aldrig bra för alla. Det samhället som straffar de svaga - alliansens sverige...

Semester pågår

...


Som om det vore en vecka sen jag avreagerade mig på nätet.

Det var det nästan.

Hur som haver är vreden mot den förgörande egoismen ihållande. Johan Norberg ville ta bort min rätt att ha semester. Den skall förhandlas fram med arbetsgivaren. Skitkul om det råder arbetslöshet, eftersom att arbetsgivare verkligen älskar att skänka bort pengar frivilligt...

Johan Norberg, cyanid är ett botemedel mot din idioti.


Aja.

Jag har det i alla fall hur bra som helst.

En begravning har jag hunnit med. Jag och dottern plus hennes kusin plockade blommor åt sambons första katt...

...Sara. Hon hade ett bra liv. Vi får fokusera på det, och hur vacker hon var - till och med i döden.

Norrmjöle in the night

Hunden Svea on the gräsmatta

Min bakskalle och dottern - sen är det två av mina syskon, min mor och hennes karl. Och Eld.

Semestern pågår ännu. En dag till. Jag njuter i fulla drag. Jag unnar alla det här.

Semester.

Jag har ingen aning om hur jag kommer att ha det med datortillgång, så jag antar att jag borde förvarna om att det kan bli glest med vansinne den kommande veckan. Jag ska hem. Till Umeå. För första gången på över två år.

Alla är härmed varnade.

Fantasier om en härlig sändag!

Jag orkar inte ens säga hur lång tid det tog innan vansinnet visade sitt äckliga ansikte.

Israel skryter om hur de tvingat Grekland att se till att den humanitära sändningen från landet hamnat i något slags undantagstillstånd. Ni tror mig inte? Jag avundas er naivitet. Kolla själv.

Jag skrattar åt de bevis som tornar upp sig mot den självutnämnde landsfadern Reinfeldt angående sjukförsäkringen. Inte för att det är kul - det är så långt från kul som man kan komma, utan snarare för att jag hade rätt, och det var så enkelt att endast en dåre skulle tro något annat.

Idioter är de människor vars vansinne låter dem skyla verkligheten, för att de ska få slippa ta ansvar för de som lider. Hör ni det alliansoch sd-anhängare? Ni har valt den vidriga utvägen. Och ni har valt att blunda för all information och fakta som finns.

Det är klart att ni är lyckliga. Saliga äro de hjärndöda.

Det jag VILLE fokusera på var givetvis hårdrocken som ska visas på tv i dag. De fyra stora. Som de så felaktigt heter. De skulle hete: de fyra första.

Annars skulle Testament och Exodus kasta ut överskattade artister som Anthrax/Megadeth och Slayer omgående.

Slayer, världens mest överskattade band. De är bra, men de är inte så bra som folk vill påskina.

Tron legacy

Filmen. Jeff. The dude...

Jag såg den första filmen då den var ganska ny. Jag var redan som 7-åring helt inne på det overkliga. Vid närmare eftertanke gillar nog alla barn det overkliga. Vad fan, det är det overkliga som rockar!

Nu har det ju som bekant kommit en uppföljare.

En uppföljare som faktiskt håller en ganska hög klass. Man får ha i åtanke att det är trots allt en disneyprodukt, och de bråkar aldrig med jobbiga frågor eller försöker fördjupa handlingarna bortom" kaffekoppsdjup".

Jeff Bridges är tillbaka i sin roll som han spelade i första filmen. Det är lite Matrix över början i av filmen, och givetvis lite snäll moralpredikning - det är disney, man får inte tro att de inte har ett finger med i det fördummande spelet...

Tron - i ny utstryrsel

Hur som helst börjar det vackert. Ett vision om ett gratisprogram som kan frälsa människan. Man får till och med smaka på den kapitalistiska ruttna kakan, men det blir som sagt aldrig mer än kaffekoppsdjupt i den här filmen.

Bortser man från det, och bara koncentrerar sig på filmen, får man ta del av en mix mellan Star Wars och Matrix, med ett par andra referenser. Jeff Bridges roll är lite av en blandning mellan hans paradroll The dude, från the big Lebowski och Obi Wan Kanobi - mäktigt.

Jag blev underhållen. Handlingen var trevlig. Och en av skådisarna från dr House spelade den kvinnliga huvudrollen. Olivia. 13.

Olivia Wilde

Nå. Se filmen. Jag gillade den. Men förvänta er inte Fight Club, för det är det inte.

Internet - a place of fools

Jag läste i en blogg, i ett inlägg, där en rasistisk dåre börjar skriva saker som får blommor att skämmas, vissna och självdö.

Jag läste, och vet ni vad... Efter ett tag så handlade allt om mig... Utan att jag så mycket som sagt vad jag tycker - annat än med den allt för passande kommentaren: ridå.

Vad ska man säga? Jag är älskad! Ni som inte älskar mig ska dö.

Det ska kanske alla göra. Men vi kan inte veta före alla är döda.

Ska ni bara se på en film i år är min fråga: varför bara en?