Reform eller våldtäkt? I en tid då pr och påhopp härskar över politiken är det faktiskt på sin platts att se vad resultatet av den politik vi väljer faktiskt innebär för oss. Valet står mellan att bli våldtagen eller reformer. Hurdå, kanske man frågar sig?
Svaret är enkelt, de partier som är emot reformer vill spara in på alla statliga instanser och privatisera dem. Ett bindgalet sparande som har lett till att skolan försämrat sin utbildning; lärare får större klasser att ta hand om och de ämnena som inte är klassade som akademiska får stryka ordentligt på foten. Gymnastiktimmarna försvinner och det direkta resultatet är en allt fetare befolkning med sämre kroppsliga funktioner; böckerna som skolan skall låta eleverna lära sig från blir allt mer daterade och dess information allt mindre adekvat för den tid vi lever i. Detta i en tid då vi upptäcker att diabetes och fetma håller på att bli nya folksjukdomar. Men ingen drar parallellen, det kostar och det är inte populärt att säga sanningen. Som om sanningen någonsin passat makthavarna.
Ätstörningar blir allt vanligare bland flickor och det ser inte ut att bli bättre, snarare sjunker åldern för när de sjuka flickorna ”insjuknar”. Problemet kostar staten pengar, men besparingen som gjordes på gymnastiken och kuratorer ledde till att man i alla fall kunde ha kvar kärnämnena…
Detta i en tid då den borgerliga alliansen hyllar och inför rätten till friskolor - som ironiskt nog skall betalas av den stat de är så emot i alla andra frågor. I medier gråter de ut om hur orättvist och odemokratiskt beslut om att de inte får bidrag för att lära ut ”deras” väg; den svenska skolan är långt ifrån perfekt, men att dra bort pengar från den kan bara idioter hävda är en lösning på problemet med allt flera elever som inte får godkänt i de kärnämnen som faktiskt finns kvar på schemat. Lärare blir trötta och de som bär människornas och samhällets framtid på sina axlar bespottas av de som säger sig ha svaret i en privatiserad framtid.
De gånger borgerligheten går ut och för det goda anseendets skull vill visa att de faktiskt är medmänniskor som känner och minsann inte vill skära ner på ovanstående är lösningen att sälja ut vinstgivande statliga företag, en affär som vilken klåpare som helst inser endast generar i ett snabbt bidrag som kommer att ta slut inom en överskådlig framtid; allt i deras egna privata politiska intresse. Det är som att ge dialys till en människa med njurfel, det hjälper en vecka, sen är problemet tillbaka.
Efter dessa snabba men kortsiktiga vinsternakan man bara ställa sig frågan, då konjunkturen går neråt, vad ska vi då spara in på eftersom att skatter sänkts som om vore det julafton i von Ankas ankeborg? Vilka tror ni kommer att drabbas? De rika? Eller kommer nedskärningarna att drabba gamla och unga?
Men kriser behövs. Annars kan man inte skrämma folket till blind lydnad och tystnad. I Sverige har vi fienderna i invandrare och även kommunister numera; vi skall lära ut om de brott som begåtts i Kommunismen namn. Visst, allt som har hänt bör läras ut i historia. MEN då skall även de ca: 50 000 000 människor som dött på grund av USA:s imperialismen komma i offentligheten. Sen måste jag säga att det är lite obehagligt då en stat går in och bestämmer vad man ska och inte ska lära sig i skolan. Speciellt då det är ämnen man kan tolka med ideologi.
Det går bra för landet Sverige, men jobb försvinner ändå. De jobb som går förlorade är industrijobb, jobb som kan utföras av billigare arbetskraft i andra länder där rättigheter för arbetarna är som i Sverige för 200- år sedan; vilket givetvis är av största intresse för de storföretag som flyttar verksamheten; produkten blir inte billigare för konsumenten, men vinsten blir avsevärt högre, trotts att ofta kvalitén sjunker.
En nedskärning alliansen bjöd på förra gången har börjat visa sig… Då drabbades vårdinstanser i detta land och det helt utan att någon klagade; de drabbade var nämligen mördare, våldtäktsmän knarkare och ”dårar”. Resultatet? Fler vansinnesdåd. Vansinnesdåd som kunde ha undvikits i de flesta fall eftersom att de människorna sökt hjälp men blivit nekad på grund av bristande resurser. Kostnaden för det mänskliga lidandet har fått ett par ettor och nollor; välj vinst och avsäg dig rätten att få hjälp. Är du reformist avsäger du dig rätten att leva rikt eftersom att du är ”kommunist”. Det är ju odemokratiskt…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar