Den förvridna, bogerliga debatten

Sakine Madon är en vacker kvinna, men det har inte med saken att göra. Hon är lika fullt en äcklig borgare som vältrar sig i kvasivetenskapliga argument.

Ibland, får jag förmoda, använder hon sig av Timbros friserade statistik för att få stöd för sina repressiva åsikter om arbetarklassen, BARNfattigdom, rasism och så vidare.

Ingen blir förvånad då jag påpekar att hennes arbetsgivare inte bara är Expressen. Eller Newsmill. Eller Bonnierkartellen. Helvete... Det är ju samma gig. Kan det vara så att... ve och fasa, det finns en politisk anledning till att en nyliberal toka ska få en sådan position? Newsmill är en högerextrem nyhetssajt som gynnar rasism och högerfundamentalism - Bonnierkartellen betalar lön till vissa skribenter.

Är ni nyfikna på en djupdykning i varför Newsmill är värdelöst? Dyk.

Ändå står människor från denna vidrighet ofta att beskådas i tv-rutan. De använder sig alltid av lögner. De klarar inget annat. Lögner och förvriden verklighetsbeskrivning.

Man kan ju kolla vad Timbro är för något. Men jag fastnar alltid vid den märkliga retorik de använder sig av. Chefen, eller vad man ska kalla honom, Roland, är en dåre. Hans anser på riktigt att jämlikhet är av ondo, både ekonomisk jämlikhet och jämlikheten mellan könen. Han säger också på riktigt att det är bra att USA krigar i världen, och att de har RÄTT att göra det, för att de är BÄTTRE än alla andra.

Man bah: ridå.

RIDÅ för helvete.

Sakine fucking Madon skriver att fattiga barn behöver DIREKT hjälp. MEN, man ska inte hjälpa de fattiga barnens föräldrar, eftersom att de har mobilräkningar också. Dessutom kan de förmodligen inte handha pengar. Fördomsfullt? Å det grövsta. Men det är så de resonerar.

Barn som lever fattigt behöver ordentligt och riktat stöd.
Att bara tänka i termer av "mer bidrag till fattiga" (fattiga föräldrar) låter ädelt i många öron, men hjälper ofta inte ett skvatt.
Ta gruppen fattiga skuldsatta till exempel. De obetalda räkningarna handlar i första hand inte om mat eller boende, utan om mobiltelefoni och konsumtionsvaror.
Ofta spökar problem under ytan; dålig självkänsla, stress, konflikter, missbruksproblem eller helt enkelt dålig kunskap eller oförmåga att hantera pengar. Då kvittar det med lite mer eller lite mindre i kronor och ören. Det kommer inte lösa problemen.
Den som vill komma åt barnfattigdom gör därför bäst i att diskutera riktade stöd direkt till barnen.

Att hon, Sakine, dessutom väljer att påstå att de verkligt fattiga minsann inte kommer till tals, det är bara som att lyssna på sds: de flyktingar som verkligen behöver hjälp har inte råd att fly. Som om det skulle göra det rätt att skita i de som faktiskt behöver hjälp och finns här. Same same.

Saken är den att borgarnas beskrivning av fattigdom är den som rådde i Biafra.

Det här är borgerlig fattigdom. Inget annat gills.

Och därför utnämner jag härmed Timbro till landets äckligaste tankesmedja, tillsammans med den nya välfärden (gav just ut en verkligt icketvetenskaplig bok om feminismen av Per Ström - en typisk borgare som skiter i fakta), forum för (o)rättvisa och andra dylika vansinnigheter. Sakine är chefredaktör på Newsmill - hon får utnämningen: årets stora lögnspridare.

För ni vet, bidragsfuskarna, de fanns visst inte alls i den utsträckning regeringen påstog - de ljög, medvetet, för att kunna förstöra välfärden. Men sen när har någon läst en text från högerhåll där de erkänner misstaget (om de blivit lurade själva) eller där de ERKÄNNER vad de står för?

Det är bara Roland som med illa dold stolthet skulle våga erkänna någon liknande. Han står för sitt vansinne. Han står för sin vidriga, äckliga människosyn, där massan skall finnas för att tjäna (den ekonomiska) eliten. Det är bra skit, påstår han.

En annan mästerlögnare, Johan Norberg, passade på att, med indignation, prata om hur dåligt globaliseringsmotståndet är, och att vi måste värna om nyliberalism - det enda rätta är det statslösa samhället. Enligt honom alltså. Den dystopi han önskar finns beskriven i boken Jennifer Staten (av Max Barry) - det är en tillspetsad version av socialdarwinismen - den starkes överlevnad. Jag vill påpeka att människan har kommit längre i utvecklingen än att vi måste välja att slå ut vissa, för att andra ska få vältra sig i lyx. Men jag är väl naiv då...

Sen, globaliseringsmotstånd? Vem är emot globalisering? Om ordet betyder att man kan röra sig friare mellan länder och att gränser suddas ut? Inte jag i alla fall. Det jag motsätter mig är den politik där fattiga länder utnyttjas för att de är fattiga: där kan man lägga låglönejobben, där ska aktien få möjlighet att stiga, på bekostnad av arbetarna som gjorde jobbet innan, eller på de fattigas frihet: det är inte samma sak att vara fri och ha ett slavjobb, som att vara fri och ha ett jobb som man kan leva på, men det är en skillnad som borgare och allians-tankesmedjor alltid blundar för. Eller ja, de skiter högaktningsfullt i det. Sen anklagar de personerna som är FÖR ökade löner och rättigheter åt dessa slavar för att vara egoister.

Snacka om att vara dum i hela huvudet. Snacka om att vara Johan "jag ljuger om allt för att jag måste, annars faller alla mina argument" Norberg. Minns hans uttalande om Haiti... Det var ansvarslöst att ställa krav på minimilöner och rättvisa/säkra arbetsförhållande, då man valde att inte tillverka kläder (om det nu var kläder) på ön. Vi skulle alltså ha bidragit till landets fattigdom. Inte nyliberalismen som ger företag rätten att utarma folket. De är oskyldiga.

Är det konstigt att man ruttnar?