torsdag 30 oktober 2014

feminismen har gått för långt...

Det finns strukturer i vårt samhälle, oavsett vad man tycker om det.

Det största beviset för att kvinnor blir förfördelade av dessa strukturer finns mitt framför näsan på oss. Våldtäkt, och framförallt den juridiska jargong som konstigt nog tillåts fortsätta: den som handlar om hurnkvinnan var klädd, hennes sexliv, samt om hon var full eller inte.

Om min fästmö är uppklädd för att gå på fest, är det då hennes fel att någon ger sig på henne? Givetvis inte. Ändå ställs frågor om kvinnans klädsel och hur full hon var, med domarnas godkännande nota bene, varenda jävla gång.

Om en kille har blivit misshandlad är det ingen som frågar hur han var klädd. Om en kvinna blir våldtagen frågas det om hennes sexliv. Har det någonsin med saken att göra?

För att göra det ännu tydligare kan jag ta ett av de mest ologiska och vansinnigs exempel jag någonsin sett i ett juridiskt sammanhang: en kvinna deltar i en utredning angående pedofili. Hennes sambo hade våldtagit hennes dotter från ett tidigare förhållande från det att flickan var nio år, tills hon fyllde femton. Frågor som kvinnan utsätts för är bland annat om hon är rakad mellan benen, och om deras sexliv o.s.v.

En flicka har blivit våldtagen. Givetvis är hennes mammas könsbehåring viktig... OBS, jag är ironisk.

Idag läser jag om en tjej på sju år som blivit indragen i ett buskage på skolan och fått sina byxor neddragna. Det blir rabalder, då klart. Så vad ställer då rektorn för fråga?

Frågan är givetvis retorisk. Alla som ser ett sammanhang inser att frågan handlade om hur tjejen - OBS: en sjuåring tjej - var klädd, och hur hon betedde sig.

Samtidigt säger somliga, allt som oftast människor som befinner sig till höger på den politiska skalan, att feminismen har gått för långt. Den slutsatsen kan man bara dra om man tror att män inte har bättre löner, och att män inte redan äger det offentliga rummet. Att killar tillåts bete sig sig dåligt med argument som: "de är ju bara killar", cementerar strukturerna som går från botten till toppen av vårt samhälle. Varför ska tjejerna bete sig bättre? För att de är tjejer?

Ridå.

4 kommentarer:

Svår von Frisendorff sa...

Politiskt stuff har aldrig riktigt varit min kopp av te (dricker ju inte ens skiten) men har snurrar runt lite bland dina inlägg sedan igår och finner det du skriver intressant och välskrivet.
För mig, som tjej, känns feminismen snarare som ett tvång för att inte bli utstött ur samhället. Som det här med FI där medelklassen med hyggligt gott ställt med cash gärna tagit sk FI-selfies i röstbåset, stoltserar med att dem är FI:are och får oändligt många klappar på axeln från det stora systraskapet.
Jag är feminist utav helt humana normala skäl, som att flickor självfuckingklart ha rätt till skolgång, inte ses som mindervärdiga mannen eller bli stenade till döds, och när det kommer till våldtäksfrågan när ett kräk kan komma undan dom för att tjejen bar för lite kläder så är det ett brottsligt, helt vidrigt samhällsproblem och jag tror att dem flesta som är någorlunda funtade i huvudet, oavsett om dem titulerar sig själv som feminist eller ej förstår att det är något som inte helt står helt jäkla rätt till här.

Min åsikt är att feminismen aldrig kan gå för långt, men det kan däremot radikalfeminismen göra som för en slags fiendekampanj mot män, som bestämmer sig för att inte alls ha något umgänge med män pga deras kön eller lever hela sitt på att grotta ner i alla kvinnliga orättvisor dom kan komma på.
Jag vet bara att det inte är min strid, mitt mål, och att jag varken har tid eller lust att sälla mig till den.

Fred/Z

Fredrik sa...

Svar kommer då jag är nykter

Miriam sa...


Full fortfarande?
Rödtopp.
Rödnäst.
Röding.

Fredrik sa...

Oj. Här borde jag svara.