fredag 27 januari 2012
DVD Paul
Mina två stora svagheter här i livet, skräck och science fiction, blir som bäst då de blandas. Jag gillar humor också, och lyckas man få till blandningen, science fiction och humor, på ett bra sätt, då är det något som jag placerar där uppe i toppen.
Mina favoritfilmer, bland de som blandar humor och science fiction, är klassiska Det våras för rymden, eller Spaceballs, som den heter på anglosaxiska. Mel Brooks är ett geni. Han är väl snart död, så det kan vara på sin plats att hylla honom medan han lever, så han får njuta lite av kärleken till sin gärning.
Spaceballs/det våras för rymden, och det lite senare mästerverket Galaxyquest.
Med det i åtanke såg jag att killarna från zombiekomedin Shaun of the dead spelat in en ny film. På temat science fiction möter humor.
Klart att jag skulle se Paul, som filmen heter.
Det som gör science fiction så roligt, om det är roligt, är att det finns så mycket fyndiga saker att kritisera i de kända science fiction-filmerna. En av de roligaste hån mot scifi kom redan i filmen, Nu flyger vi ännu högre (Airplane 2). Där en panel med blinkande ljus får sin förklaring: detta är bara dekor. De fyller ingen funktion. Blinkande ljus i rymdskepp är det som visar att detta MÅSTE vara tekniskt. Stor humor. Bara jag skrattar.
Skräckgenren blir sällan lika bra då det ska göras narr av den. Scary Movie-filmerna i all ära, det är mer haschhumor i de filmerna, som typ Half baked eller Friday-serien, än skräck. Då är Shaun of the dead bättre, även om den inte så bra som jag skulle vilja att den var.
Bäst i den klassen, av de filmer jag kommer på, på rak arm är relativt nya Zombieland.
Men nu är det alltså science fiction och humorblandningen vi ska prata om. Paul!
Nå. Filmens handling är centrerad runt de två nördarna Graeme Willy (Simon Pegg) och Clive Gollings (Nick Frost). Clive är en science fictionförfattare och Graeme är den bästa polaren, och kanske illustratören som tecknar åt Clive. Jag kommer inte ihåg. Förlåt. Hur som helst är dessa två britter i USA för att besöka comic con, en science fictionmässa, som den vi brukar ha i sthlm, en gång om året. Där nördar och dårar, utklädda till orcher (ja, kolla bilden här ovanför, ni vet hur det ser ut), umgås och lever ut sina laster.
Efter den mässan ska de åka runt och beskåda alla kända UFO-platser i amerikat.
Det vill sig inte bättre än att de ser en bil krocka, och upptäcker att han som styrde bilen är en amerikaniserad slacker från en planet i Andromedagalaxen. Paul.
Det jag gillar med filmen är att den inte är hysterisk. Den är snäll. Den är trevlig, och den har fyndig humor. Det är inte en ny Galaxyquest, och på tal om just den filmen har Paul en "överaksning" som binder ihop filmerna på ett långsökt sätt - jag vet, det finns inga överraskningar kvar, speciellt inte om man följer IMDB-länken till Paul - men den är kul, om man älskar science fiction, och det gör jag.
En av filmens roligaste scener är då Paul, som inlåst på toaletten, hamnar i diskussion med en fundamental kristen person. Den dialogen är hysterisk!
Nå. Jag säger inget mer, för filmen är tillräckligt bra för att jag ska säga: se den, utan att jag måste lägga in en brasklapp. Gillar ni inte snälla filmer är det här ett dåligt val. Gillar ni bra och roliga filmer MÅSTE ni se den här filmen.
Skådisar bland andra i den här filmen: Seth Rogan gör Pauls röst. Paul är datoranimerad btw. Jason Bateman, från bland annat fantastiska filmen Juno och Hancock är med. Jane Lych är med, en kvinna som brukar vara med i roliga filmer (Talladega nights, 40 year old wirgin).
Ja, men så filmen då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar