Då mäster Guillermo del Toro gör film, brukar jag vara
snabbt framme för att ta del av det. Han har hållit en relativ hög klass i den
genre han håller till i, skräck/fantasy. Bland mina favoriter finns de
självklara Pans Labyrint och Barnhemmet, men jag gillar även Blade 2, mysiga
b-rullen Mimic, Hellboy, och den bokserie han skriver med Chuck Hogan om
vampyrer som borde få varenda liten smygkåt tonåring med vampyrfetisch att
skita i byxan. De romantiska vampyrerna visar sig som de mördare och skurkar de
bör framställas som – och inte som söta asexuella fåntrattar (dö twilligt).
Don’t be afraid of the dark är en nyinspelning av en tv-film
från 70-talet med samma namn. Den filmen har jag inte sett, men eftersom att
tv-filmer har en speciell förmåga att vara riktigt underhållande ska jag göra
allt vad jag kan för att hitta den. Här kan ni läsa lite om den.
Originalet
Jag tänkte dock på en helt annan film då jag såg Don’t be
afraid of the dark. Nämligen dockfilmen Coraline, som baseras på en text av
syntgotharnas favoritförfattare Neil Gaiman. Neil Gaiman är en bra författare,
jag gillar han fantasi – böcker som American gods, och varför inte Stardust, är
fantasirika och levande sagor i moderna miljöer. Han har dock en förmåga –
enligt mig - att stjäla sina bästa stunder av andra författare/filmer. Jag
inser att jag inte har någon som helst grund för ett dylikt uttalande, annat än
att jag ser andra böcker och filmer i allt han gör. Möjligtvis med undantag för
Mirromask - som är en riktigt bra film.
Både i Don’t be afraid of the dark och Coraline är det barn
som är i fokus och omedelbar fara.
Handlingen är mörk i båda filmerna, men i Guillermos film är
mörkret besläktat med de stora mästarnas skräck. Min relativt nya förälskelse
Arthur Machen nämns i filmen, och eftersom att det är en av HPLovecrafts stora
inspirationskällor känner jag bara glädje över det.
Guy Pearce spelar pappan till Sally, den unga flickan som
filmen kretsar runt, och hans flickvän spelas av Dawson Creekfavoriten Katie
Holmes. Guy och Katie har köpt ett gammal gods som de ska renovera, vars siste
inneboende, Emerson Blackwood, var någon slags konstnär som försvann under
mystiska omständigheter hundra år tidigare.
Filmen inleds med hur denne Emerson mördar en tjänsteflicka
och slår ut hennes tänder med en mejsel. Mysigt. Dessa tänder lägger han i en
märklig ugn, som egentligen är en grotta ner till varelserna som hemsöker den
här filmen. De äter barntänder. Gott. Anledningen är att han vill ha tillbaka
sitt barn som tagits av dessa otrevliga vättar. Det är så det börjar. Sen är
vi, hux flux, i modern tid, där Guy och Katie som sagt renoverar det vackra
godset. Vi får höra lite om en legend om en sjunken väderkvarn, som jag tycker
borde ha fått större plats i berättelsen. Däri ligger nämligen rätt mycket av
det som skulle förklara mörkret och göra stämningen ännu tätare.
Från det att Sally kommer in i godset får vi veta att
vättarna längtar efter henne och hennes tänder, på deras sinnessjuka, mordiska
sätt.
Så långt är det exakt samma film som Coraline. Och de följer
varandra hand i hand, under hela filmens utveckling. Gaiman kanske lider av
dålig fantasi?
Hur som helst är det en ruskig och skön skräckberättelse av
den klassiska sorten vi får ta del av. Det var länge sen jag blev så glad av en
skräckfilm som jag blev av denna. Om det har något att göra med det faktum att
Guillermo vill skrämma oss ordentligt efter att Universal droppade At the
mountains of madness kan vi bara spekulera i. Men det här är jävligt bra skit!
Det här ska ni se.
Buh
Tyvärr har inte Toppraffel skrivit nåt om filmen. Ni får lita på mig.
12 kommentarer:
Du har bytt teckensnitt...
Det var inte meningen. 8)
Nej, just det, det gjorde mig lite orolig faktiskt.
Fredrik, du är som en sten. Eller som ett träd. Det gillas :)
Ett stenat träd? :D
Ja. Jag skrev i word och kopierade, därav fadäsen. 8)
Som en tusenårig ek.
Tusenåriga ekar skriver allt i word. 8)
Ok, den filmen får man ta å se då. Har ratat den tidigare, men en kan ju ändre sej.
Tack för tipset. Måste ses, eftersom min referensram i övrigt är kusligt lik din. :-)
Läste Coralin som saga för min dotter när hon var liten. Vet inte om det skadat henne som person, men hon har utvecklats till en riktig skräckfantast och för 2 veckor sedan var vi på Devil inside tillsammans, och vi njöt båda två.:-)
Simsala: Jag ratar också allt. Utom då jag ser vissa namn, som Guillermos. 8) Och anledningen till att jag slutade tveka var att jag hittade den för 25 kr. hehe
Ace: coolt! 8) På rubbet! hehe Devil inside. ah film eller band? Jag är gammal, jag vet ingenting. 8)
Film. En modern Exorcisten som precis gått/går? på biograferna.
Vem är inte gammal?:-)
Har sett båda dessa och de rekommenderas!
Kamrater: era ord är oumbärliga. 8) Tack för era tipps.
Skicka en kommentar