Nästa båt sänker jag, de har nämligen sänkt mitt intresse för att läsa om musik. Hämden!

Mitt största problem med de svenska metaltidningarna är inte att de skriver om dålig musik - de skriver om bra musik ibland, och värdelös musik andra gånger.

Nej. Mitt problem är mer komplext. Man får ta bort de små detaljerna som stör, som att vissa journalister skriver sina läsare på näsan - det är inte en blogg ni skriver, kan ni inte hålla er från att baktala era läsare, då duger ni inte till ert jobb. Faktiskt.

Men. Det är som sagt inte det som är mitt problem. Mitt problem är att tidningarna har gått från att ha varit fanzines som skrev om band de älskade, till att vara magasin som skriver om vilka band som är bokade till deras nästa festival/båtjävel.

Alltså. Jag inser att musikbranschen har ändrat sig. Jag inser att pengarna inte finns där de tidigare fanns och att de förvridna fördelningen av pengar, enligt alla nyliberala branschäckel, måste bestå (för att de nyliberala kräken inte kan hantera en verklighet där pengarna hamnar hos den som faktiskt spelar och skriver musiken istället för att hamna i cheferna och aktieägarnas portföljer).

Men jag inser inte varför det måste finnas tidningar alls nu; då band som Ghost får journalisternas kärlek och de också erhåller ett stöd för sina "hemliga" identiteter, anser folk att jag är fjantig som påpekar detta, det är ju liksom inte mord som döljs här.

Alla vet att Ghost är den stockholmska så kallade death metaleliten. Jag skriver "så kallade", i mina ögon har stockholm ingen death metalscen att snacka om. Stockholm är Motörhead och punk. Tragiskt nog.

Har ni hört talas om Kalle Marx och Frippe Engels? Kommer ni ihåg då han beskrev hur kapitalet alltid kommer att röra sig mot kartelliknande lösningar - monopol utan insyn. Det är bland annat en av anledningarna till att vi har finanskriser, hade finansmänniskorna följt reglerna som en gång fanns, då hade inte skiten inträffat.

Ser ni vad jag är ute efter? Våra en gång så genuina musiktidningar har blivit branschorgan; de skriver inte för att vi måste få veta något om artisterna. Ofta ställer artisten krav, och får de uppfyllda - men detta gäller givetvis inte för småband. Du kliar min rygg, så kliar jag din...

Det är givetvis inte något som Ghost ska få skit för. De är bara ett perfekt exempel på hur rutten skiten är. Vill de ha clownmasker och bete sig som 14-åringar ska de givetvis få ha det. Och jag ska givetvis få tycka att det är störttlöjligt.

Där vi tidigare hade fans som skrev om det de älskade, så länge de hade en möjlighet att skriva om dem, har vi numera fans som skriver om det de älskar, men nu är urvalet bestämt av vilka skivbolag som köper annonser - och vilka grupper som ska spela på den efter tidningen namngivna metalbåten eller festivalen.

Det som en gång var amatörmässigt i utseende är idag konstverk. Det som en gång var genuint är idag befläckat av skam.

Ingen ser det. Ingen bryr sig. Det är lite så det kapitalistiska systemet jobbar. Förändringarna kommer inte snabbt, men då de väl kommit är det för sent.

Snart kommer det inte att finnas några tidningar kvar. Alla festivaler och båtar kommer att ha en egen reklamfylld blaska, men bara med grupper som de tjänar pengar på att ha med.

Och ingen kommer att fatta vad som hände. Dystopiskt? Eller bara ärligt...

En gång i tiden turnerade grupper för att de ville att deras musik skulle fram, för att de vill ha sex och droger, för att de vill ha pengar. Det där med pengar kunde diverse företag ordna. Numera har turnerna alltid namn efter skit som Budwiser, Red bull(shit) Coca cola (the coke side of life...). Grupperna får inte tycka något om de märken som sponsrar skiten. Vi ger makten till de trångsynta.

Grattis. Allt har blivit sämre. Nu ska vi försöka göra det ännu sämre. Vi är nästan där.

Musikbranschen - om Reinfeldt själv får välja. Da buzz till folket. Grattis. vi har skapat ett samhälle där det mediokra är det nya svart.

Känn näthatet.