Då jag var liten.
Då jag var lite äldre.
Igår.
Det finns en känsla som människor kallar ångest. Det är inte ångest. Det är inte heller någon romantisk beskrivning av känslan som vi aldrig lyckades fånga.
Då ni var unga var ni garanterat rastlös - en massa fina leksaker och spel till trotts. De av er som hade borgerliga föräldrar - och kanske de av er som sväljer idioti bara för att det serveras med socker - tyckte att det lät trovärdigt att tristess är förklaringen till deras tillstånd, ingen går längre i tanken än till näsan, trots att det finns biologiska förklaringar. Hade människan överlevt om vi hade gett upp vi minsta motstånd?
Betyder då det i sin tur att man har rätt att säga de som inte orkar på riktigt, de som är sjuka av ångest, betyder det att det är rätt att skita i dem? Ja. Om man är nazist eller borgare. Det är lite samma sak, borgarna har bara inte valt ut en favoritfiende, officiellt alltså, nazisterna har ju judarna. Eller kommunisterna. Eller vem som helst som inte är en exakt klon av dem själva. Valfritt runkobjekt kanske borträknas.
Sidospår. Hur som helst. Den där känslan, då du hade allt, och ändå kände att något saknades. Rastlöshet.
Då rastlösheten romantiseras blir det typiskt manligt, och ofta otroligt vacker konst. Tänk På drift.
Tänk. Det räcker jävligt långt.
Idag.
måndag 30 maj 2011
lördag 28 maj 2011
Jag när kärleken - lördag hela dagen. Veka veckan väckte vackra... wacken?
Att hata är så 90-tal. Idag älskar man.
Idag älskar man väl för helvete inte? Idag ska man vara individuell. Individ. Uell. Sig själv. Skit i allt. Det är din rätt att äta kött trotts att köttindustrin är brutal och en miljömässig katastrof. Det är din rätt. Din individuella rätt.
Älska inte någon annan än dig själv. Tidens anda.
Om det kommer hit en flykting från ett krig, vad ska han här och göra? De som är fattigare är kvar i helvetet - då kan vi väl slänga ut den här människan också? Är det så ni resonerar, individuellt, då ni påstår att de som flytt från religionen eller politiken kommer att införa den religionen eller det förtrycket, i det här individuella landet på tre röda... Skitsnack är det i alla fall. Föga förvånande.
Jag när kärleken. Men jag är trött på egoisterna. Jag vaktar. Jag ser på, och kommer ni för nära, då skriker jag.
En sak som jag undrar över är civilkuraget. Vart tog det vägen. Det står en full snubbe och stör två kvinnor. På en full tågperrong. Ingen gör nåt. INGEN.
Jag gjorde nåt. Jag ställde mig i vägen för den fulle mannen. Han svor, skrattade som endast ett fyllo kan skratta - och gick därifrån.
Fyllgubben var inte invandrare, så rasisterna skulle aldrig bry sig.
Blondinballen, du fördummar världen - men du fattar det antagligen inte.
Den som inte får knulla då botemedlet till aids kommit, den ska nog ge upp sina försök.
Idag älskar man väl för helvete inte? Idag ska man vara individuell. Individ. Uell. Sig själv. Skit i allt. Det är din rätt att äta kött trotts att köttindustrin är brutal och en miljömässig katastrof. Det är din rätt. Din individuella rätt.
Älska inte någon annan än dig själv. Tidens anda.
Om det kommer hit en flykting från ett krig, vad ska han här och göra? De som är fattigare är kvar i helvetet - då kan vi väl slänga ut den här människan också? Är det så ni resonerar, individuellt, då ni påstår att de som flytt från religionen eller politiken kommer att införa den religionen eller det förtrycket, i det här individuella landet på tre röda... Skitsnack är det i alla fall. Föga förvånande.
Jag när kärleken. Men jag är trött på egoisterna. Jag vaktar. Jag ser på, och kommer ni för nära, då skriker jag.
En sak som jag undrar över är civilkuraget. Vart tog det vägen. Det står en full snubbe och stör två kvinnor. På en full tågperrong. Ingen gör nåt. INGEN.
Jag gjorde nåt. Jag ställde mig i vägen för den fulle mannen. Han svor, skrattade som endast ett fyllo kan skratta - och gick därifrån.
Fyllgubben var inte invandrare, så rasisterna skulle aldrig bry sig.
Blondinballen, du fördummar världen - men du fattar det antagligen inte.
tisdag 24 maj 2011
Helvetet finns. Jag har bara inte lokaliserat det ännu. Ska vi hålla det hemligt?
Det släpptes en skiva i år. Jag tror det var i år... Den hette typ om The is a hell, och sen there is a heaven, lets keep it a secret.
Jag har stört mig något jävulskt på den titeln. Inte bara för att jag är ateist och hånskrattar åt vansinnet om att det skulle finnas en snubbe eller snubba i någon slags himmel och bestämma saker. Så orealistiskt. Så självförhärligande att tro att den någon, med all makt man kan tänka sig, skulle bry sig om oss... Dumheter. Vi tror alldeles för mycket om oss själva om vi köper det antagandet. Gräv en grav åt din hjärna, den är död. Om du tror det alltså.
Tillbaka till titeln. Jag har inte hört bandet. De är antagligen råbra. Jag kommer att bli skit sur och ledsen över att jag själv inte spelar i det bandet, då jag fattar hur fantastiska de är, eller nåt. Men titeln... Vad är det för småsint snubbe som vill hålla den av människor fabricerade himlen hemlig? Den snubben, för det är en snubbe den här gången - tror jag - hamnar i helvetet, på grund av egoism.
Om man nu trodde på helvetet alltså. Jag gör det inte. En av de bästa texter jag har skrivit handlar om hur idiotiskt religion är. Det var en känga åt både islam, kristendom, judendom och hinduism. Christinsanity. Jag är ett geni!
De bästa texterna jag har skrivit finns på den där inspelningen. Flatlined. For the sake of war. Scum of the earth (första versionen) och... Overload. Plus den ovannämnda låten.
Ja. Som ni ser har jag mycket att komma med idag.
Det bästa vore om jag fick en sverigedemokrat om dagen att förlusta mig med.
Just det, är någon förvånad att nyliberalen Demirbag-Steen varken hör ser eller känns vid att vi har barnfattigdom. Jag misstänker att hon räknar barnfattigdom som svält. Hon är trots allt en jävla idiot.
Jag har stört mig något jävulskt på den titeln. Inte bara för att jag är ateist och hånskrattar åt vansinnet om att det skulle finnas en snubbe eller snubba i någon slags himmel och bestämma saker. Så orealistiskt. Så självförhärligande att tro att den någon, med all makt man kan tänka sig, skulle bry sig om oss... Dumheter. Vi tror alldeles för mycket om oss själva om vi köper det antagandet. Gräv en grav åt din hjärna, den är död. Om du tror det alltså.
Tillbaka till titeln. Jag har inte hört bandet. De är antagligen råbra. Jag kommer att bli skit sur och ledsen över att jag själv inte spelar i det bandet, då jag fattar hur fantastiska de är, eller nåt. Men titeln... Vad är det för småsint snubbe som vill hålla den av människor fabricerade himlen hemlig? Den snubben, för det är en snubbe den här gången - tror jag - hamnar i helvetet, på grund av egoism.
Om man nu trodde på helvetet alltså. Jag gör det inte. En av de bästa texter jag har skrivit handlar om hur idiotiskt religion är. Det var en känga åt både islam, kristendom, judendom och hinduism. Christinsanity. Jag är ett geni!
De bästa texterna jag har skrivit finns på den där inspelningen. Flatlined. For the sake of war. Scum of the earth (första versionen) och... Overload. Plus den ovannämnda låten.
Ja. Som ni ser har jag mycket att komma med idag.
Det bästa vore om jag fick en sverigedemokrat om dagen att förlusta mig med.
Just det, är någon förvånad att nyliberalen Demirbag-Steen varken hör ser eller känns vid att vi har barnfattigdom. Jag misstänker att hon räknar barnfattigdom som svält. Hon är trots allt en jävla idiot.
All science fiction är INTE bra. Åt helvete med Ayn Rand
Passa er för sådan egoistisk, fascistisk ondska.
Ayn Rand, en kvinna som får mig att hulka vilt.
Ja... Ni ser ju.
Ayn Rand, en kvinna som får mig att hulka vilt.
Ja... Ni ser ju.måndag 23 maj 2011
En låt till döden.
En fråga som ställdes ofta då man var ung och naiv - eller, snarare romantisk, var: vilken låt vill du att de ska spela på din begravning.
Först var alla svar en ballad. Alltså, inte bara från de svar som kom från mig, utan från hela jävla världen. Sen kom någon på att det var töntigt att vara som alla andra, den personen ansåg att det skulle vara fest, eller någon annat knasigt. Man kan inte vara som alla andra - samma personer står på konserter tillsammans med tusentals andra och diggar. Det är till att välja sina tillfällen...
Hur som haver: jag är odödlig. Så jag behöver inte bekymra mig om den frågan.
Men då Reinfeldt dör kommer jag att spela:
Det är kul då man hinner tillbringa 2 timmar med familjen. Det är inte kul då det är den enda tiden man har... Och så bestämmer sig de andra i familjen att göra saker. Ja, då hamnar man vid datorn igen.
En låt på det:
äh. Ska jag orka att gå upp föra klockan fem måste jag gå och lägga mig.
Men minns: sverige-äckel-demokrater, ni kommer att behöva hjälp någon gång - då är det bara att hoppas att de som ska hjälpa er är bättre människor än er.
Först var alla svar en ballad. Alltså, inte bara från de svar som kom från mig, utan från hela jävla världen. Sen kom någon på att det var töntigt att vara som alla andra, den personen ansåg att det skulle vara fest, eller någon annat knasigt. Man kan inte vara som alla andra - samma personer står på konserter tillsammans med tusentals andra och diggar. Det är till att välja sina tillfällen...
Hur som haver: jag är odödlig. Så jag behöver inte bekymra mig om den frågan.
Men då Reinfeldt dör kommer jag att spela:
Det är kul då man hinner tillbringa 2 timmar med familjen. Det är inte kul då det är den enda tiden man har... Och så bestämmer sig de andra i familjen att göra saker. Ja, då hamnar man vid datorn igen.
En låt på det:
äh. Ska jag orka att gå upp föra klockan fem måste jag gå och lägga mig.
Men minns: sverige-äckel-demokrater, ni kommer att behöva hjälp någon gång - då är det bara att hoppas att de som ska hjälpa er är bättre människor än er.
söndag 22 maj 2011
Pirater
Två småbarnspappor pratar. Då hamnar man lätt i ämnen som sjörövare, och hollywood-metal.
Då insåg jag att nästan ingen har läst denna bok som jag läste, och hade åsikter om 2008:
Boken
Då insåg jag att nästan ingen har läst denna bok som jag läste, och hade åsikter om 2008:
BokenMarcus Rediker, Pirater, Sjöröveriets guldålder i Atlanten och Karibiska havet
Medan vi överösts med piratteman och filmer i genren har vi fått väldigt få informativa källor till vilka de, piraterna, egentligen var. Jag blev överrumplad av en artikel om ovannämnda bok i Aftonbladet och skrev ner i mobiltelefonen att detta var något jag skulle läsa.
Boken handlar om piraternas guldålder, en era som varade från 1716 till 1728 typ. Den visar en samling människor (sjömän) som blev behandlade som djur då de slet under vidriga förhållanden, åt dåtidens kungamakter och handelsmän. Det känns igen. Problemet var att på havet kunde de som blivit slagna, fråntagna sin lön av sadistiska kaptener – kanske på grund av att de lemlästats av ett jobb med oerhörda faror? – ge igen.
Piraterna fungerade som en motpol till det klassamhälle de revolterade emot. Där en handelsskeppskaptens makt var absolut, var piraternas ordning demokratins ordning. Kaptenen var vald av besättningen, som den som var mest lämpad att sköta jobbet. Men alla frågor av vikt diskuterades inom gruppen och det fanns till och med en kontrollman som hade ordning på de varor de hade och de pengar de ägde. En slags premiärminister på däcket.
Även färgade, före detta slavar, blev kaptener, och i alla fall två kända kvinnor omnämns.
Att de blev bekämpade med sådan kraft har givetvis att göra med att de störde dåtidens handel, men i större utsträckning att deras nya socialism var ett hot mot nationalstaterna. De kämpade under Kapten Döds flagg, inte under en nations.
Jag kan inte gå in på allt som är fascinerande med denna historiska mörkläggning. Läs boken och se ett mönster upprepa sig. Piraterna frågade alltid besättningen på de skepp de tagit, om deras kapten var en bra eller dålig kapten. Var han bra fick han leva, var han dålig fick han det inte.
Lär er mer om vem kapten Svartskägg egentligen var, eller Bartholomew Roberts, den mest ökända av dem alla. Våld är aldrig bra, men man kan förstå det i detta samanhang.
Ett utdrag ur boken:
"Vi älskar pirater mest av allt därför att de var rebeller. De utmanade kategorierna klass, ras, kön och nation. De var exploaterade, och ofta skymfade av sina kaptener, men avskaffade lönesystemet, upprättade ett annan slags disciplin, utövade sin egen form av demokrati och jämlikhet och skapade en alternativ modell för att segla över oceaner. Bakom ryggen på den förskräcklige liemannen stal de hans symbolik och skrattade honom rätt upp i ansiktet. Piraterna reste sig mot den tidens mäktiga och blev alla nationers skurkar. Ju mer de byggde upp och njöt av sin muntra, självstyrande existens, desto mer växte myndigheternas beslutsamhet att förinta dem. Dessa laglösa levde djärva, omstörtande liv och vi bör minnas dem så länge som det finns maktfullkomliga människor och förtryckande villkor att resa sig mot"
Läs!
Boken kostar 45 kronor. Att inte köpa den är bara dumt.Power metal - världens mest missvisande namn?
True powerMen en sak som jag inte vill slåss på grund av, men ändå blir jävligt störd på, är musikgenren power metal - det jag stör mig på är att den överhuvudtaget finns. Inte för att musiken är dålig, många av de band som kallas power metal är enligt mig bland världens bästa. Så vad är då problemet?
Jo. Att det heter power metal. Första gången jag kom i kontakt med namnet var i samband med Panteras A vulgar display of power. Det var en recension i någon sedan länge glömd tidning, där musiken beskrevs som: just det, power metal. Och vem är jag att säga emot? Det är så mycket power i Pantera, och speciellt den skivan, att det är rent horribelt, på ett bra sätt.
Sen var det någon som kom på att man skulle kalla Helloween - eller vilka det nu var - för power metal.
Alltså, jag älskar Helloween. Det var mitt absoluta favoritband då jag var tonåring, och jag gillar bandet fortfarande, deras senaste skiva gav jag ett högt betyg då jag recenserade den åt Werock.
Men power metal? Vad är det för dumheter. Det är heavy metal. Den genren rymmer allt från Maiden, Saxon, Accept, Yngwie Malmsteen och så vidare. En del kallar det hårdrock, och det är ju inte fel det heller - det är väl kanske till och med så att vem fan bryr sig. Men just namnet power metal är så inåt helvete missvisande. Vadå power?
Om man väljer att kalla ett band som Rhapsody (of fire) för power metal, då skiter man i att det endast är Yngwieinfluenser blandat med Helloween. Det blir inte en ny genre, det blir på sin höjd noeklassisk heavy metal - och det är Yngwies egen genre. Jag tror att Rhapsody (of fire) får platts...
Om man väljer att kalla Hammerfall för power metal, ja, då är Iron Maiden samma sak, för de låter exakt likadant.
Är det Dragon Force man menar, ja, då kanske man skall fundera på vad genren speed metal är en beskrivning av.
Och det är väl just det som är mitt problem, jag kan köpa heavy, speed, thrash, death och black metal som genrenamn. Men jag kan inte acceptera att man kallar Gamma Ray för power metal. Det är heavy metal.
Detta är ett ickeproblem. Men det är ett ickeproblem jag stör mig på. Något oerhört.
Det är ganska skönt att kunna störa sig på dylika dumheter ibland. Det är jävligt skönt att inte behöva rasa över äcklig politik i alla inlägg jag skriver.
Hur som helst: vad är mer power av dessa två allternativ?
power metal?
Power metal? (Neoklassisk) heavy metal?
Håller ni inte med mig är ni idioter.
Ser du skogen? Är du tillräkligt smart för att inse att träden är en del av den?
-Du menar att man inte ser skogen för alla träd?
-Ja. Jag var tvungen att tänka efter ett par sekunder, smaka på vad hon hade sagt. Men det var den bästa beskrivning jag själv inte skulle ha kommit på.
Den politiska debatten idag är så jävla förvirrande och korkad att man nästan begår spontant självmord, bara för att slippa höra hur dumt det är.
Det var min sambo som sa ovanstående. Det var efter en lång harang om hur jävla irriterande det är att man fastnat i långa diskussioner där man utpekas som tillexempel rasist: äcklet Fredrik Malm, kass libertian, förvrider verkligheten på ett fruktansvärt obegåvat sätt då han påstår man man är rasist om man vill att de Polacker som arbetar i landet ska ha samma rättigheter som alla andra arbetare - svenskar.
Smaka på den. Du anser att Polacker utnyttjas av svenska och utländska företagare. Helt plötsligt är du rasist. Bara en borgare skulle komma med ett sådant argument. Av en anledning: deras ideologi har inte några humanistiska svar på något, de måste hitta på och beskylla, för att verka bra.
Det är givetvis en lögn. Det är vänstern som är antirasister. Det är ju för helvete vi som anser att Polackerna, eller vilket folk som helst, inte skall bli vår tids statare.
Vad är då skogen? Jo, det är vänsterpolitik, ideologi. Den som står för rättvisa och jämlikhet. Den ideologi som försvarar allas rättigheter, den ideologi som ser fördelarna med en jämnare fördelning.
Träden är sakfrågorna. Det är där vi förvirrar oss. Vi vet att vi har rätt, för det kan inte vara rätt att utnyttja människor, eller? Vi ryter mot orättvisorna, och vi vet exakt var problemet sitter. Men, borgarna har haft lång tid att slipa sina argument på. Någonstans insåg de att man kan säga vad som helst, om vad som helst. Tillexempel att vänstern är rasistisk då man arbetar FÖR ökad rättvisa.
Man häpnas. Men de vinner på det. Ett tag. Man kan inte ljuga hur länge som helst, om man inte har en megafon att sprida lögnen med. Media? Vi vet ju var bonnierkartellen står, politiskt. SvD är moderaternas partiorgan.
Det mest surealistiska är dock kriget som pågår i Afghanistan. Där står i alla fall vänsterpartiet som starka motståndare mot kriget. Vad blir de kallade av Göran jesus Hägglund? Oansvariga.
Det slutar inte där. Reinfeldt vågar inte debattera med sossarnas nya ledare Juholt. Då måste han ha en anledning - hokus pokus: sossarna har ingen politik.
Va? Jag trodde att det var ett skämt, men sen hör jag Arkelsten, den pinsammaste kvinna jag sett på tv sen Maud Olofsson - jag hör henne (Arkelsten) upprepa dumheterna, och inser att de gjor det igen: de har våldtagit verkligheten.
Skulle sossarna inte ha någon politik? Oj. När tappade de den? Jag kan tycka att sossarna för en dålig, högerinriktad politik. Man att påstå att de inte har en politik, det är fan i magstarkaste laget. Men de kör hårt på den lögnen. Arkelsten gör bort sig i all media hon deltar i, men det är inte så konstigt då man måste försvara vansinnet.
Redan nu är man förvirrad. Det är bara träd överallt... Var tog skogen vägen?
Men jag lovar, jag skall dra fram varenda jävla lögn och syna dem.
Som att borgarna skulle vara för individen... Tjena. Jag synar den lögnen på alla fronter. Sen när skulle rättvis utbildning vara dåligt för individen? Vad är det för jävla fascism, att påstå att det är dåligt med rättvisa, för att EN person tjänar på att TUSEN slås ut? Sug på den, borgarsvin.
Det var givetvis ett geni som skrev det där.
-Ja. Jag var tvungen att tänka efter ett par sekunder, smaka på vad hon hade sagt. Men det var den bästa beskrivning jag själv inte skulle ha kommit på.
Den politiska debatten idag är så jävla förvirrande och korkad att man nästan begår spontant självmord, bara för att slippa höra hur dumt det är.
Det var min sambo som sa ovanstående. Det var efter en lång harang om hur jävla irriterande det är att man fastnat i långa diskussioner där man utpekas som tillexempel rasist: äcklet Fredrik Malm, kass libertian, förvrider verkligheten på ett fruktansvärt obegåvat sätt då han påstår man man är rasist om man vill att de Polacker som arbetar i landet ska ha samma rättigheter som alla andra arbetare - svenskar.
Smaka på den. Du anser att Polacker utnyttjas av svenska och utländska företagare. Helt plötsligt är du rasist. Bara en borgare skulle komma med ett sådant argument. Av en anledning: deras ideologi har inte några humanistiska svar på något, de måste hitta på och beskylla, för att verka bra.
Det är givetvis en lögn. Det är vänstern som är antirasister. Det är ju för helvete vi som anser att Polackerna, eller vilket folk som helst, inte skall bli vår tids statare.
Vad är då skogen? Jo, det är vänsterpolitik, ideologi. Den som står för rättvisa och jämlikhet. Den ideologi som försvarar allas rättigheter, den ideologi som ser fördelarna med en jämnare fördelning.
Träden är sakfrågorna. Det är där vi förvirrar oss. Vi vet att vi har rätt, för det kan inte vara rätt att utnyttja människor, eller? Vi ryter mot orättvisorna, och vi vet exakt var problemet sitter. Men, borgarna har haft lång tid att slipa sina argument på. Någonstans insåg de att man kan säga vad som helst, om vad som helst. Tillexempel att vänstern är rasistisk då man arbetar FÖR ökad rättvisa.
Man häpnas. Men de vinner på det. Ett tag. Man kan inte ljuga hur länge som helst, om man inte har en megafon att sprida lögnen med. Media? Vi vet ju var bonnierkartellen står, politiskt. SvD är moderaternas partiorgan.
Det mest surealistiska är dock kriget som pågår i Afghanistan. Där står i alla fall vänsterpartiet som starka motståndare mot kriget. Vad blir de kallade av Göran jesus Hägglund? Oansvariga.
Det slutar inte där. Reinfeldt vågar inte debattera med sossarnas nya ledare Juholt. Då måste han ha en anledning - hokus pokus: sossarna har ingen politik.
Va? Jag trodde att det var ett skämt, men sen hör jag Arkelsten, den pinsammaste kvinna jag sett på tv sen Maud Olofsson - jag hör henne (Arkelsten) upprepa dumheterna, och inser att de gjor det igen: de har våldtagit verkligheten.
Skulle sossarna inte ha någon politik? Oj. När tappade de den? Jag kan tycka att sossarna för en dålig, högerinriktad politik. Man att påstå att de inte har en politik, det är fan i magstarkaste laget. Men de kör hårt på den lögnen. Arkelsten gör bort sig i all media hon deltar i, men det är inte så konstigt då man måste försvara vansinnet.
Redan nu är man förvirrad. Det är bara träd överallt... Var tog skogen vägen?
Men jag lovar, jag skall dra fram varenda jävla lögn och syna dem.
Som att borgarna skulle vara för individen... Tjena. Jag synar den lögnen på alla fronter. Sen när skulle rättvis utbildning vara dåligt för individen? Vad är det för jävla fascism, att påstå att det är dåligt med rättvisa, för att EN person tjänar på att TUSEN slås ut? Sug på den, borgarsvin.
Den enskilde individen blir fast i ett system som hon inte får ifrågasätta; hon blir fast i ett system där det fria ordet ägs av samma näringsliv som skall vara den som oberoende synande och granskande ifrågasätter samhället; en demokrati som har vunnits genom kamp och med mod och solidaritet, blir allt mer ett skådespel regisserad av samma näringsliv som styr individens andra odemokratiska instans, arbetet.
Det var givetvis ett geni som skrev det där.
lördag 21 maj 2011
Del tre. En spin off. En cover. Mer text här än i inlägget?
Min romans med hon från Shahara Hotnights
Ja.
Så här var det: Auberon spelade, på vår (på den tiden) blivande gitarrists (Jöjj) inrådan i metropolen Ånäset, utanför Sikeå och Robertsfors.
Ånäsets... kännetecken?
Vi spelade i en gammal... folkets huslokal, tror jag. Det var en mycket vacker lokal, förmodligen helt utan någon som helst form av design eller form för att tilltala människor. Det var en riktigt socialistisk lokal. Det finns inget vackrare än solidaritet och samarbete, det behöver ingen snickarglädje, det byggs på mänsklighet, av mänsklighet. Något som döljs i alla skrytbyggen där avdrag är viktigare än kärlek. Egoism kan dra åt helvete.
På väggen i det där huset fanns en stor banderoll med ett grattis åt en lokal idrottsklubb som firade 25 eller något liknande. Vi sjöng till föreningens ära och ålder - efteråt visade det sig att det var några år sen som det där firande hade ägt rum. Det kan liksom inte bli mer landsbyggd. Jag älskar det!
Efter spelningen hade jag, som alla andra demoband, en massa demokasetter till salu. Det var den kasetten (Insane) som gav oss kontraktet med Black Mark - jag minns inte om jag sålde några exemplar av den. Förmodligen hade de som var där - högstadieelever har jag för mig att det såg ut som, jag kom senare på att alla i byarna ser lika dan ut, det kan kosta att stå ut för mycket i små samhällen - förmodligen hade de inga pengar, vad vet jag?
Omslaget. Insane, inte så bra bild dock. Då hette vi Oberon, inte Auberon.
Jag packade ihop kasetterna då vi skulle vända hem. Alla utom en, som jag av någon anledning glömde bort.
Men nu har jag missat en viktig sak, som inte har med saken att göra. Andra band på den där spelningen var Shield, ett emo-hardcorband från Umeå, samt Amsvartner, där jöjj spelade då, det är väl de som är Dead End nu, skulle jag tro. Hur som helst körde Amsvartner en Kisscover (Detroit...) som alla gick upp på scenen och skrålade med i. Jag misstänker att Ånäset aldrig haft mer ös, än just där och just då.
Tillbaka till verkligheten...
Flörten. Den bestog i att den demokasett som jag inte hade packat ner skulle hamna någonstans. Inte i mina fickor, de var fulla. Till saken hörde att det stog fyra små flickor och kollade på oss, i logen, så då jag insåg att de kanske tyckte att det var kul med musik, eller nåt, gav jag helt enkelt kasetten till hon som stod närmast.
Det var det.
Trodde ni ja.
Jag flyttade ihop med en tjej, vilket var korkat, för jag var på samma mentala nivå som en död bäver. Vi flanerade hand i hand i Umeå då ett av de offer som såg spelningen kommer fram och utbrister: du är kär i (basisten i bandet), eftersom att du gav henne ditt telefonnummer. Det hade jag givetvis inte gjort. Men på demokasetter skrev man alltid upp adressena, för att fans och bolag skulle veta till vem de skulle skriva. Elementärt.
Min dåvarande dam bara teg. Jag fattade ingenting. Men i Robertsfors gick snacket - romans mellan dårarna i Auberon och bassisten i Sahara Hotnights. Det bästa med små hålor är att alla vet allt om alla. Det är skitdåligt om man vill ha hemligheter.
Jag tror inte att basisten i bandet var det minsta intresserad av en tjock hårdrockare. Men jag tror att det var kul att skvallra om. Jag blev mest konfunderad. Det tog några sekunder innan jag fattade vad jag ställt till med. Exet var smartare än att ställa till en scen - men hon skulle kunna ha gjort det, med rätta, med tanke på vad som sades framför henne.
De, Sahara, blev asstora. Auberon är en fotnot i metalhistorien - trots att vi gjorde 2000-talets bästa skiva i och med Crossworld.
Så, nu är det jag som skryter med denna anekdot. Jag HAR haft en flört med basisten i bandet. Japp. Tro inget annat!
Så här var det: Auberon spelade, på vår (på den tiden) blivande gitarrists (Jöjj) inrådan i metropolen Ånäset, utanför Sikeå och Robertsfors.
Ånäsets... kännetecken?Vi spelade i en gammal... folkets huslokal, tror jag. Det var en mycket vacker lokal, förmodligen helt utan någon som helst form av design eller form för att tilltala människor. Det var en riktigt socialistisk lokal. Det finns inget vackrare än solidaritet och samarbete, det behöver ingen snickarglädje, det byggs på mänsklighet, av mänsklighet. Något som döljs i alla skrytbyggen där avdrag är viktigare än kärlek. Egoism kan dra åt helvete.
På väggen i det där huset fanns en stor banderoll med ett grattis åt en lokal idrottsklubb som firade 25 eller något liknande. Vi sjöng till föreningens ära och ålder - efteråt visade det sig att det var några år sen som det där firande hade ägt rum. Det kan liksom inte bli mer landsbyggd. Jag älskar det!
Efter spelningen hade jag, som alla andra demoband, en massa demokasetter till salu. Det var den kasetten (Insane) som gav oss kontraktet med Black Mark - jag minns inte om jag sålde några exemplar av den. Förmodligen hade de som var där - högstadieelever har jag för mig att det såg ut som, jag kom senare på att alla i byarna ser lika dan ut, det kan kosta att stå ut för mycket i små samhällen - förmodligen hade de inga pengar, vad vet jag?
Omslaget. Insane, inte så bra bild dock. Då hette vi Oberon, inte Auberon.Jag packade ihop kasetterna då vi skulle vända hem. Alla utom en, som jag av någon anledning glömde bort.
Men nu har jag missat en viktig sak, som inte har med saken att göra. Andra band på den där spelningen var Shield, ett emo-hardcorband från Umeå, samt Amsvartner, där jöjj spelade då, det är väl de som är Dead End nu, skulle jag tro. Hur som helst körde Amsvartner en Kisscover (Detroit...) som alla gick upp på scenen och skrålade med i. Jag misstänker att Ånäset aldrig haft mer ös, än just där och just då.
Tillbaka till verkligheten...
Flörten. Den bestog i att den demokasett som jag inte hade packat ner skulle hamna någonstans. Inte i mina fickor, de var fulla. Till saken hörde att det stog fyra små flickor och kollade på oss, i logen, så då jag insåg att de kanske tyckte att det var kul med musik, eller nåt, gav jag helt enkelt kasetten till hon som stod närmast.
Det var det.
Trodde ni ja.
Jag flyttade ihop med en tjej, vilket var korkat, för jag var på samma mentala nivå som en död bäver. Vi flanerade hand i hand i Umeå då ett av de offer som såg spelningen kommer fram och utbrister: du är kär i (basisten i bandet), eftersom att du gav henne ditt telefonnummer. Det hade jag givetvis inte gjort. Men på demokasetter skrev man alltid upp adressena, för att fans och bolag skulle veta till vem de skulle skriva. Elementärt.
Min dåvarande dam bara teg. Jag fattade ingenting. Men i Robertsfors gick snacket - romans mellan dårarna i Auberon och bassisten i Sahara Hotnights. Det bästa med små hålor är att alla vet allt om alla. Det är skitdåligt om man vill ha hemligheter.
Jag tror inte att basisten i bandet var det minsta intresserad av en tjock hårdrockare. Men jag tror att det var kul att skvallra om. Jag blev mest konfunderad. Det tog några sekunder innan jag fattade vad jag ställt till med. Exet var smartare än att ställa till en scen - men hon skulle kunna ha gjort det, med rätta, med tanke på vad som sades framför henne.
De, Sahara, blev asstora. Auberon är en fotnot i metalhistorien - trots att vi gjorde 2000-talets bästa skiva i och med Crossworld.
Så, nu är det jag som skryter med denna anekdot. Jag HAR haft en flört med basisten i bandet. Japp. Tro inget annat!
Lördag. Vad hade den här veckan i sin framstjärt då?
Ingenting nytt. Borgare fortsätter med sin vansinniga retorik som går ut på att alla reformer är oansvariga och ej ekonomiskt försvarbara. Att deras egna reformer kastar pengar på fundamentala kapitalister som vill suga kvalitén ur vård och skola behöver man inte ta med i det resonemanget. Idioti FTW!
Jaha. Sen då? Inget kul på musikfronten. Jag har fått reda på vem som ska fylla upp klaviaturspelandet i Opeth. Det är dock hemligt, och då jag blir ombedd om att hålla käften, då hålls den. Tipps till Ghost...
Visste ni att jag har retat upp, inte bara en massa tankesmedjors mentalt retarderade under och överpräster? Jag retar även upp musiker, med att inte slicka dem i röven. Jag är mållös. Som vanligt. Men jag gillar det. Det innebär att det finns hopp även där. De som slickar röv kommer med tiden att upptäcka hur gott bajs egentligen är. Jag gillar det då rakt inte.
Jag är övertygad om att det är borgare som anmärker på min hårda och brutala attityd. Jag förstår att man fruktar mina åsikter, de kan rämna berg. Eller? Låt mig plantera ett tankefrö hos er, för att citera Bill Hicks: ta livet av er.
Ja. Jag ser fram emot nya Opeth. Jag ser fram emot att i lugn och ro lyssna på senaste In Flames, Hammerfall, Morbid Angel... Det har inte kommit många skivor i år som jag känt mig manad att lyssna på. Men just dessa skivor är jag nyfiken på.
Över och ut.
Jaha. Sen då? Inget kul på musikfronten. Jag har fått reda på vem som ska fylla upp klaviaturspelandet i Opeth. Det är dock hemligt, och då jag blir ombedd om att hålla käften, då hålls den. Tipps till Ghost...
Visste ni att jag har retat upp, inte bara en massa tankesmedjors mentalt retarderade under och överpräster? Jag retar även upp musiker, med att inte slicka dem i röven. Jag är mållös. Som vanligt. Men jag gillar det. Det innebär att det finns hopp även där. De som slickar röv kommer med tiden att upptäcka hur gott bajs egentligen är. Jag gillar det då rakt inte.
Jag är övertygad om att det är borgare som anmärker på min hårda och brutala attityd. Jag förstår att man fruktar mina åsikter, de kan rämna berg. Eller? Låt mig plantera ett tankefrö hos er, för att citera Bill Hicks: ta livet av er.
Ja. Jag ser fram emot nya Opeth. Jag ser fram emot att i lugn och ro lyssna på senaste In Flames, Hammerfall, Morbid Angel... Det har inte kommit många skivor i år som jag känt mig manad att lyssna på. Men just dessa skivor är jag nyfiken på.
Över och ut.
torsdag 19 maj 2011
Vilka kommer ihåg Vildsvin?
Vildsvin.
Bandet alltså, inte djuret.
De hade en märklig karriär. Mitt möte med bandets musik skedde då de spelade som förband till Status Quo i Umeå för tusentals år sedan. De spelade en form av musik som befann sig i gränslandet mellan Dia Psalma, samt hårdrock. Jag hittade en singel av bandet en gång, en singel som kom före deras första skiva, Grisfesten. Jag tror den hette: Cykla till månen. Eller någon liknande. Tyvärr fanns den låten inte på nätet. Mitt bidrag till Vildsvins popularitet får alltså bli halvballaden Saga utan lyckligt slut, deras största hit.
Ja. Det är bra skit.
Bandet alltså, inte djuret.
De hade en märklig karriär. Mitt möte med bandets musik skedde då de spelade som förband till Status Quo i Umeå för tusentals år sedan. De spelade en form av musik som befann sig i gränslandet mellan Dia Psalma, samt hårdrock. Jag hittade en singel av bandet en gång, en singel som kom före deras första skiva, Grisfesten. Jag tror den hette: Cykla till månen. Eller någon liknande. Tyvärr fanns den låten inte på nätet. Mitt bidrag till Vildsvins popularitet får alltså bli halvballaden Saga utan lyckligt slut, deras största hit.
Ja. Det är bra skit.
onsdag 18 maj 2011
Del 2: Tales of mystery and imagination
Det europeiska omslagetDå Nocturnal Rites släppte sin andra skiva hade bandet genomgått ett par förändringar. Bland annat så hade bandet lyssnat på mitt tipps - kolla in vår (Auberon) nya gitarrist - och sedermera bara lagt beslag på killen. Episkt! Men Nils Norberg gjorde sig jävligt bra i bandet.
Skivan inleds bra, men det är inte före tredje låten, den Deep Purpleinfluerade test of time, som det märks att något hänt. "Volymen" spelade fortfarande med i bandet lite i skymundan, men var ännu inte officiellt med i bandet. Trummorna var väl det svagaste kortet, men forne Naglfar samt Bewitchedtrummisen Ulf Andersson gjorde ett habilt jobb.
Låt efter låt så är skivan Tales of mystery and imagination - en titel som skrek Bling Guardian enda till månen - en bättre skiva än föregångaren. Skivan är tillräckligt stark för att inneha ett par av bandets bättre låtar.
Bland annat Yngwiestölden Pentagram. Underbar låt! Underbar influens!
Men en sak som bandet inte hade lyckats med var att frambringa ett anständigt omslag. I helvete heller. Och det japanska omslaget ska vi inte ens snacka om - det europeriska omslaget duger, i krig. Men det är också allt.
Seriöst... Alltså, seriöstHur som haver fanns favoritlåtarna även här: Test of time, Warrior's return, en låt som Jonny ska sjunga för optimal upplevelse! Dock skall ingen skugga falla på Anders, sångaren på den här skivan. Sen debuten hade turnéer samt fler inspelningar gett killen mer styrka i rösten.
Hur som haver är skivan en mycket värdig uppföljare. Många av de skavanker som debuten innehöll, var här ett minne blott. Ljudet var fortfarande diskutabelt, men ändå ljusår bättre än på debuten. Här var mina krav större, men jag måste säga att bandet inte gjorde mig besviken. Inte det minsta.
En av sakerna som gjorde det så enkelt att gilla bandet var att de hade samma influenser som mig; Yngwie, Helloween, Iron Maiden - heavy metal för fan - och så vidare. Det var liksom inte fråga om någon kulturkrock, det var bara ren kärlek till bra heavy metal. På den tiden då heavy metal inte kallades Power metal. Den epiteten måste dö. NU!
En klassiker, om det någonsin fanns någon.
Musiknyheter
Det verkar som att Machine head är på g med en ny skiva lagom till September. Kim bloggar om det.
Hatriot, med Steve Suza på sång, har en demo på g - även det skrevs det om på Kimbloggen. Ni vet, han som sjöng med Exodus då de enligt mig var som bäst.
Ladda ner det. Hatriot vill det. Jag vill det. Alla vill det!
Hatriot, med Steve Suza på sång, har en demo på g - även det skrevs det om på Kimbloggen. Ni vet, han som sjöng med Exodus då de enligt mig var som bäst.
Ladda ner det. Hatriot vill det. Jag vill det. Alla vill det!
Den man älskar
Häller man syra i ansiktet på, om hon tackar nej till att gifta sig? Eller?
Snacka om dålig förlorare. Gå från kärlek, till syra på ett ord.
En låt på det:
Snacka om dålig förlorare. Gå från kärlek, till syra på ett ord.
En låt på det:
tisdag 17 maj 2011
Del 1: In a time of blood and fire
Skivan med ett av världens fulaste skivomslag. Ett av dem i alla fall.
Omslaget som god, satan och resten av mänskligheten MÅSTE glömma. Eller älska. Jag är inte helt säker på vilket.
Jag kommer så jävla väl ihåg då jag fick höra att en "riktig" sångare landats, och att det minsann påminde om Europe. För er som inte förstår, för er som tror att det finns sarkasm eller hån i den meningen: dö. Nu. Ni förtjänar inte att leva. Alls. Europe är hur bra som helst. Wings of tomorrow är 10 av 10.
Hur som helst. Jag fick en kasett med låten sword of steel (bara en vers plus refräng) samt den version av Lay of ennui som senare hamnade på deras samlingspecialare Lost in time. Jag och två polare var på väg till Luleå för att titta på At the gates - jag skulle även möta upp lite brevvänner, som man gjorde på "den tiden" - vi satt på en buss, och freestylen (för er som inte vet vad en freestyle är - google...) gick fram och tillbaka mellan oss. Vi. Fick. Inte. Nog.
Sångaren som hade rekryterats kom från lokala Gotham City, ett gäng som gick världen ganska obemärkt förbi, men som gjorde en bra skiva i The uknown, om man med bra menar charmigt och svängigt, men kanske inte helt hundra framfört. Gott så. Killen hade en speciell röst, nasal så det förslår, men den funkar som fan.
Studion för skivinspelningen blev lokala dunkers, en demostudio som fungerade som halvadekvat ersättning för en bra studio. Auberon använde oss av den studion till båda våra demokasetter.
Musiken då? Det här var alltså året innan Hammerfall (1995) slog igenom stort med Glory to the brave, det var samma år som Land of the free släpptes. Världen var på väg mot något bättre, musikaliskt, men den var inte där. Därav skivbolagsvalet Megarock Records. Det var Therionledaren som styrde upp kontraktet. Hade de önskat släppa skivan två år senare hade de kunnat vraka bland kontrakt, det är jag helt övertygad om.
Heavy metal var fortfarande ihopklumpat med Mötley Crüe och kvinnoförnedring, tack vare Nirvana och korkade journalister. Så en skiva som nickar kärleksfullt åt Iron Maiden och Helloween mottas givetvis inte med den respekt den förtjänar. Den hånas. Med kärleksfulla klapp på skallen, som om det vore Benny Hill som hånade.
Tänk då en skiva som inleds med en Helloween minnande hymn vid namn Sword of steel? Det kunde inte vara bättre, inte med de förutsättningar som fanns. De efterföljande låtarna har en sak gemensamt, och det är att de har väldigt melodiösa gitarrspel, en sak som jag skulle vilja påstå återstog från deras tid som death metalband - de uppfann Göteborgssoundet, utan att någon ens märkte det, före göteborgarna själva. Lokalpatriot?
Tillsammans med den Europeaktiga sången, samt de tralliga låtarna, gick skivan rakt in i mitt hjärta. Där är den än idag. Även om Nocturnal Rites blev bättre redan på andra släppet - mer om det senare - så var det här en jävligt stabil debutskiva i en tid av metaliskt mörker.
Glory, victory, forever, hail - typ.
Någon gång kommer jag att få kred för min insatts till texten Dragonisle - men jag betvivlar att det kommer att ske utan hot. Hade jag inte lovat mig själv att inte göra smilies i mina poster, då hade jag gjort en nu.
np: Nocturnal Rites - Lay of ennui
Omslaget som god, satan och resten av mänskligheten MÅSTE glömma. Eller älska. Jag är inte helt säker på vilket.Jag kommer så jävla väl ihåg då jag fick höra att en "riktig" sångare landats, och att det minsann påminde om Europe. För er som inte förstår, för er som tror att det finns sarkasm eller hån i den meningen: dö. Nu. Ni förtjänar inte att leva. Alls. Europe är hur bra som helst. Wings of tomorrow är 10 av 10.
Hur som helst. Jag fick en kasett med låten sword of steel (bara en vers plus refräng) samt den version av Lay of ennui som senare hamnade på deras samlingspecialare Lost in time. Jag och två polare var på väg till Luleå för att titta på At the gates - jag skulle även möta upp lite brevvänner, som man gjorde på "den tiden" - vi satt på en buss, och freestylen (för er som inte vet vad en freestyle är - google...) gick fram och tillbaka mellan oss. Vi. Fick. Inte. Nog.
Sångaren som hade rekryterats kom från lokala Gotham City, ett gäng som gick världen ganska obemärkt förbi, men som gjorde en bra skiva i The uknown, om man med bra menar charmigt och svängigt, men kanske inte helt hundra framfört. Gott så. Killen hade en speciell röst, nasal så det förslår, men den funkar som fan.
Studion för skivinspelningen blev lokala dunkers, en demostudio som fungerade som halvadekvat ersättning för en bra studio. Auberon använde oss av den studion till båda våra demokasetter.
Musiken då? Det här var alltså året innan Hammerfall (1995) slog igenom stort med Glory to the brave, det var samma år som Land of the free släpptes. Världen var på väg mot något bättre, musikaliskt, men den var inte där. Därav skivbolagsvalet Megarock Records. Det var Therionledaren som styrde upp kontraktet. Hade de önskat släppa skivan två år senare hade de kunnat vraka bland kontrakt, det är jag helt övertygad om.
Heavy metal var fortfarande ihopklumpat med Mötley Crüe och kvinnoförnedring, tack vare Nirvana och korkade journalister. Så en skiva som nickar kärleksfullt åt Iron Maiden och Helloween mottas givetvis inte med den respekt den förtjänar. Den hånas. Med kärleksfulla klapp på skallen, som om det vore Benny Hill som hånade.
Tänk då en skiva som inleds med en Helloween minnande hymn vid namn Sword of steel? Det kunde inte vara bättre, inte med de förutsättningar som fanns. De efterföljande låtarna har en sak gemensamt, och det är att de har väldigt melodiösa gitarrspel, en sak som jag skulle vilja påstå återstog från deras tid som death metalband - de uppfann Göteborgssoundet, utan att någon ens märkte det, före göteborgarna själva. Lokalpatriot?
Tillsammans med den Europeaktiga sången, samt de tralliga låtarna, gick skivan rakt in i mitt hjärta. Där är den än idag. Även om Nocturnal Rites blev bättre redan på andra släppet - mer om det senare - så var det här en jävligt stabil debutskiva i en tid av metaliskt mörker.
Glory, victory, forever, hail - typ.
Någon gång kommer jag att få kred för min insatts till texten Dragonisle - men jag betvivlar att det kommer att ske utan hot. Hade jag inte lovat mig själv att inte göra smilies i mina poster, då hade jag gjort en nu.
np: Nocturnal Rites - Lay of ennui
måndag 16 maj 2011
Dio
Det var ett år sen Dio dog nu. Inte på dagen. Jag har aldrig koll på dylikt, men jag minns att jag fan blev lite ledsen då jag fick budet. Jag blir sällan ledsen, jag är realist, killen hade cancer - det var oundvikligt, men det var ändå en tragedi, för då han var som bäst, då var han ta mig fan bland de absolut bästa! Jag hade en period, då jag som nybliven skivnörd, köpte all hårdrock jag hittade på vinyl, som hade coola omslag - det fick gärna vara billigt även.
Dio var en av de artisterna jag inhandlade. Jag var väl 12 år. Jag hittade en maxi, Don't talk to strangers; jag hittade två Lp-skivor: Holy diver samt Dream evil; jag hittade en 7-tummare, en vinylsingel med den för mig okända låten (alltså, allt var ju okänt för mig på den tiden, jag var begåvad med föräldrar som INTE brydde sig om musik, mina upptäckter gjordes på egen hand) I should have been a dreamer.
Det var nog den första låten av Dio som jag visste var Dio, som jag lyssnade på. Ingen kommer väl att förvånas över att jag var såld på en gång? Alla gillar Dio. Eller?
Jag har i efterhand förstått att de mest kreddiga Dioskivorna är de två första. Jag tycker att det är åt helvete. Fram tills skivan Lock up the wolves var Dio ett av världens bästa band.
Två låtar som inte är Holy diver eller Rainbow in the dark, som jag älskar är:
Och:
Om ni undrar så ja, jag tycker att Dream evil är en av likets bästa skivor.
Dio är död, länge leva Dio!
Metalyze skrev poetiskt om killen.
Dio var en av de artisterna jag inhandlade. Jag var väl 12 år. Jag hittade en maxi, Don't talk to strangers; jag hittade två Lp-skivor: Holy diver samt Dream evil; jag hittade en 7-tummare, en vinylsingel med den för mig okända låten (alltså, allt var ju okänt för mig på den tiden, jag var begåvad med föräldrar som INTE brydde sig om musik, mina upptäckter gjordes på egen hand) I should have been a dreamer.
Det var nog den första låten av Dio som jag visste var Dio, som jag lyssnade på. Ingen kommer väl att förvånas över att jag var såld på en gång? Alla gillar Dio. Eller?
Jag har i efterhand förstått att de mest kreddiga Dioskivorna är de två första. Jag tycker att det är åt helvete. Fram tills skivan Lock up the wolves var Dio ett av världens bästa band.
Två låtar som inte är Holy diver eller Rainbow in the dark, som jag älskar är:
Och:
Om ni undrar så ja, jag tycker att Dream evil är en av likets bästa skivor.
Dio är död, länge leva Dio!
Metalyze skrev poetiskt om killen.
Man sätter sig ner för lite lugn och ro, och vad läser man?
Filmen som är inspirerad av den pinsamt urusla reklamen med killarna från Nifelheim, bröderna hårdrock, ska påbörjas, enligt Toppraffel. Jag är skeptisk. Jävligt skeptisk.
aja, jag klickar mig vidare. Det är svårt att inte hamna rakt på förnedrande texter om någon hockeymatch som tydligen gått av stapeln. Jag har ingen aning om vad som åsyftas. Jag vet att vi hade en juniorlag spelandes igår - men inget land kan väl vara nöjda över att ha besegrat ett gäng juniorer. Eller?
Hur som helst. 8 - 2.
Milla ska vara med i Resident Evil 5. Bra så! Jag undrar bara hur de ska få ihop storyn, den ska ju utspela sig FÖRE ettan...
Någon annan än jag som väntar på vad herr Jämte ska skriva angående det här?
np: Auberon - på dotterns begäran.
aja, jag klickar mig vidare. Det är svårt att inte hamna rakt på förnedrande texter om någon hockeymatch som tydligen gått av stapeln. Jag har ingen aning om vad som åsyftas. Jag vet att vi hade en juniorlag spelandes igår - men inget land kan väl vara nöjda över att ha besegrat ett gäng juniorer. Eller?
Hur som helst. 8 - 2.
Milla ska vara med i Resident Evil 5. Bra så! Jag undrar bara hur de ska få ihop storyn, den ska ju utspela sig FÖRE ettan...
Någon annan än jag som väntar på vad herr Jämte ska skriva angående det här?
np: Auberon - på dotterns begäran.
Valannalys delux
Nu då sveriges sämsta parti Moderaterna - motståndare till allmän rösträtt, och rätt till betald semester bland annat - har lurat till sig arbetarröster ligger det i sakens natur att de förlorar på lågt valdeltagande.
De rika och välbärgade försvarar alltid sina tillgångar med vapen och våld - eller juridiskt, det beror lite på vilket land man är i - men packet, vi dödliga som producerar, rycker ofta på axlarna åt skiten vi är oförmögna att åtgärda. Därför är vår sida ofta överrepresenterad då det kommer till soffliggare. De giriga försvarar vartenda öre - för vem tjänar på en skattesänkning på 13 öre? Den som tjänar 20 000 eller den som tjänar 50 000 i månaden? Räkna på den. Sug på den. Hosta sen upp den. 100 kronor mer till mig i månaden. 100 kronor mer i sl-avgift... Det kostar att sänka skatter, men är det ger.
Nu är de som röstar på alliansdårarna samma personer som rycker på axlarna. Vips har vi en ny förlorare på lågt valdeltagande. Alltid något. Sd backade 13 000 röster, men tack vare att valdeltagandet var så lågt gick de ändå upp en %, lite drygt. Kan ingen bara ta tag i valfri sd-are och skrika in lite vett i deras urblåsta kranium?
Hur som haver: åt helvete med högern. De skulle förgöra världen - om någon hävdade att det var deras rättighet - hindra inte utvecklingen, eller nåt...
Lägg ner hockey-vm. Mina finska kollegor blir olidliga.
De rika och välbärgade försvarar alltid sina tillgångar med vapen och våld - eller juridiskt, det beror lite på vilket land man är i - men packet, vi dödliga som producerar, rycker ofta på axlarna åt skiten vi är oförmögna att åtgärda. Därför är vår sida ofta överrepresenterad då det kommer till soffliggare. De giriga försvarar vartenda öre - för vem tjänar på en skattesänkning på 13 öre? Den som tjänar 20 000 eller den som tjänar 50 000 i månaden? Räkna på den. Sug på den. Hosta sen upp den. 100 kronor mer till mig i månaden. 100 kronor mer i sl-avgift... Det kostar att sänka skatter, men är det ger.
Nu är de som röstar på alliansdårarna samma personer som rycker på axlarna. Vips har vi en ny förlorare på lågt valdeltagande. Alltid något. Sd backade 13 000 röster, men tack vare att valdeltagandet var så lågt gick de ändå upp en %, lite drygt. Kan ingen bara ta tag i valfri sd-are och skrika in lite vett i deras urblåsta kranium?
Hur som haver: åt helvete med högern. De skulle förgöra världen - om någon hävdade att det var deras rättighet - hindra inte utvecklingen, eller nåt...
Lägg ner hockey-vm. Mina finska kollegor blir olidliga.
söndag 15 maj 2011
Retorik. demokratiseringen av valborg...
Jag vet inte hur ni funkar, men jag ifrågasätter allt jag tycker och tänker, ideligen. Inte för att jag vill, utan för att jag måste. Jag inser att mina åsikter inte är sanningen, men varje gång jag ger upp och river "pusslet", för att bygga ihop det igen, kommer samma slutsatser som jag tidigare dragit: man ska vara snäll och solidaritet med medmänniskor är av godo. Jag förstår inte hur man INTE kan komma till den slutsatsen.
Jag tänker på det då jag läser argument hämtade från den bruna sd-retoriken. Där tar man verkligheten, sopar bort 90 % av all fakta - eftersom att den är i vägen för deras verklighetsuppfattning - och argumenterar om de återstående 10 %, som förvrids för att passa i retoriken. Allt våld som begås av muslimer är för att de inte kan integreras i samhället, allt våld som begås av svenskar är naturligt. Typ. En förenkling, men tyvärr en förenkling som ändå visar exakt hur äckligt obegåvade de är. 100 % vansinne.
**
I Upplands Väsby går alliansen i taket. Miljömupparna i MP samlade underskrifter på valborgsmässoafton mot den idiotiska idén att förstöra hålans (Upplands Väsby) trevliga natur, till förmån för överklassen (Väsby sjöstad heter dumheterna). Ni vet, nära vatten ska inte underklassen bo, där skall de som drar in de store skatteintäkterna härja fritt. Helst ska de, överklassen, dock inte betala skatt.
En karta
Hur som haver anser Väsbys starke man, Jan Holmberg, som för övrigt är den snubbe som humorserien Starke man baserades på - han anser att det var fruktansvärt att arbeta för demokratin och "politiserade" valborg. Politiserade? Sen när skulle det vara dåligt att arbeta för demokrati?
Samma Janne arbetar så starkt för demokratin att han höll inne information som kom innan valet och visade att Väsbys skolor var bland landets sämsta... Den informationen fick komma fram efter valet. Allt i demokratins namn. Eller?
Janne: håll käften. Jävla sopa. Men vi vet vad misantroperna säger: det är sossarnas fel.
Jag tänker på det då jag läser argument hämtade från den bruna sd-retoriken. Där tar man verkligheten, sopar bort 90 % av all fakta - eftersom att den är i vägen för deras verklighetsuppfattning - och argumenterar om de återstående 10 %, som förvrids för att passa i retoriken. Allt våld som begås av muslimer är för att de inte kan integreras i samhället, allt våld som begås av svenskar är naturligt. Typ. En förenkling, men tyvärr en förenkling som ändå visar exakt hur äckligt obegåvade de är. 100 % vansinne.
**
I Upplands Väsby går alliansen i taket. Miljömupparna i MP samlade underskrifter på valborgsmässoafton mot den idiotiska idén att förstöra hålans (Upplands Väsby) trevliga natur, till förmån för överklassen (Väsby sjöstad heter dumheterna). Ni vet, nära vatten ska inte underklassen bo, där skall de som drar in de store skatteintäkterna härja fritt. Helst ska de, överklassen, dock inte betala skatt.
En kartaHur som haver anser Väsbys starke man, Jan Holmberg, som för övrigt är den snubbe som humorserien Starke man baserades på - han anser att det var fruktansvärt att arbeta för demokratin och "politiserade" valborg. Politiserade? Sen när skulle det vara dåligt att arbeta för demokrati?
Samma Janne arbetar så starkt för demokratin att han höll inne information som kom innan valet och visade att Väsbys skolor var bland landets sämsta... Den informationen fick komma fram efter valet. Allt i demokratins namn. Eller?
Janne: håll käften. Jävla sopa. Men vi vet vad misantroperna säger: det är sossarnas fel.
"Om övernaturlig skräck i litteraturen".
lördag 14 maj 2011
Två nya HPLovecraftböcker på g.
Jag upprepar mig ständigt. Ibland för att det verkar som att ingen hör vad jag säger. Men allt som oftast för att jag har något jag vill att fler personer ska ta del av - för att dela min glädje, typ.
Jag skrev nyss om Marmeladkungen, bloggen där jag hittar den mest matnyttiga informationen om litteratur, och då pratar vi om det som gemene man anser vara avantgarde. Skräck. Science fiction. Det bästa som finns alltså.
Om man bortser från en underhållande och tänkvärd text om alkohol och författarskap, så har han även varit min största källa till nyheter om den svenska Lovecraftutgivningen.
Först är det det ypperliga H-ström från mitt gamla Umeå som ger ut en bok som saknats i den svenska, mörka litteraturen. Lovecrafts text om skräck - en text som endast har en brist, han utelämnar sig själv, givetvis måste jag tillstå. Jag vet inte exakt när boken kommer, men den är på g. Det finns en hemlig översättning av den här texten. Av mig. Den får ni aldrig läsa.
H-ströms bok. Om Skräck i litteraturen.
Bakhåll är det andra förlaget som ger ut en Lovecraftbok i år. Det är ett par till, som ni ser i länken till Marmeladkungens blogg, om ni varit tuffa nog att kika. Den här verkar dock närmast förestående. Den ska innehålla ett par av mina absoluta favoritnoveller, från författarens mer fantasyaktiga sida. Bland annat den långa novellen "Sökande efter det drömda Kadath".
Ja. Köp eller bli olyckliga.
Om ni kan läsa, då ser ni vad det står. Sarnaths undergång
Jag skrev nyss om Marmeladkungen, bloggen där jag hittar den mest matnyttiga informationen om litteratur, och då pratar vi om det som gemene man anser vara avantgarde. Skräck. Science fiction. Det bästa som finns alltså.
Om man bortser från en underhållande och tänkvärd text om alkohol och författarskap, så har han även varit min största källa till nyheter om den svenska Lovecraftutgivningen.
Först är det det ypperliga H-ström från mitt gamla Umeå som ger ut en bok som saknats i den svenska, mörka litteraturen. Lovecrafts text om skräck - en text som endast har en brist, han utelämnar sig själv, givetvis måste jag tillstå. Jag vet inte exakt när boken kommer, men den är på g. Det finns en hemlig översättning av den här texten. Av mig. Den får ni aldrig läsa.
H-ströms bok. Om Skräck i litteraturen.Bakhåll är det andra förlaget som ger ut en Lovecraftbok i år. Det är ett par till, som ni ser i länken till Marmeladkungens blogg, om ni varit tuffa nog att kika. Den här verkar dock närmast förestående. Den ska innehålla ett par av mina absoluta favoritnoveller, från författarens mer fantasyaktiga sida. Bland annat den långa novellen "Sökande efter det drömda Kadath".
Ja. Köp eller bli olyckliga.
Om ni kan läsa, då ser ni vad det står. Sarnaths undergångSom jag tidigare berättat kommer även Vertigo att ge ut allt som Sam J Lundwall släppte på fakta och fantasi (jag tror inte att Deltatexterna ingår, men jag tar inte cyanid på det). Här finns vertigomannens blogg. Skräcknoveller ska den heta. Den kommer att blir dyr och prisvärd.
Även ett för mig okänt förlag, hastur, ska tydligen ge ut en bok av världens bästa författare.
Jag tror att herr Lovecraft behöver en egen etikett.
Kärlek.
Även ett för mig okänt förlag, hastur, ska tydligen ge ut en bok av världens bästa författare.
Jag tror att herr Lovecraft behöver en egen etikett.
Kärlek.
Gamma Ray - Empress
Gamma Ray, med Kai Hansen i spettsen, har rockat hårt sen tidigaste 90-tal. De har släppt hur många skivor som helst, och då är det givetvis inte så konstigt att inte allt håller Land of the free-klass.
Jag skulle dock vilja påstå att den här låten, från Land of the free 2 lätt skulle kvala in sig på vilken greatesthits av bandet som helst. Den är där uppe bland de bästa de gjort.
Ska Bandit spela sån här musik?
Jag är lite utled på musik som inte svänger. Det får vara vilken genre som helst, men svänger det inte kan skiten dö. DÖ!
Så, vad gör den här orockiga låten på kanalen som spelar exakt vad de själva vill? Just det, det som de själva vill spela är två Metallicaballader om dagen - minst - och tre Guns and Rosesditon. Om man lyssnar på kanalen från 7 till 16 är det nästan pinsamt hur enformigt deras musikval är.
Med det här?
Är det bara jag som här att de gjort en mix av Bryan Adams och Broder Daniel? Broder Daniel alltså... Luke Skywalker...
Hör ni inte likheterna är ni borgare.
Men den här låten finns i en bra version.
Min favorit-Anna. Jag känner inga Annor numera. Men jag gillar den här Annan. Hon är lite som en svår Laleh. Jag kan inte förklara det där, det är bara en känsla jag har.
Observera att Annas version går i dur, Hellströmingens gamla band skrev den i moll. Watch Clean!
Så, vad gör den här orockiga låten på kanalen som spelar exakt vad de själva vill? Just det, det som de själva vill spela är två Metallicaballader om dagen - minst - och tre Guns and Rosesditon. Om man lyssnar på kanalen från 7 till 16 är det nästan pinsamt hur enformigt deras musikval är.
Med det här?
Är det bara jag som här att de gjort en mix av Bryan Adams och Broder Daniel? Broder Daniel alltså... Luke Skywalker...
Hör ni inte likheterna är ni borgare.
Men den här låten finns i en bra version.
Min favorit-Anna. Jag känner inga Annor numera. Men jag gillar den här Annan. Hon är lite som en svår Laleh. Jag kan inte förklara det där, det är bara en känsla jag har.
Observera att Annas version går i dur, Hellströmingens gamla band skrev den i moll. Watch Clean!
fredag 13 maj 2011
Nevermore. Vad kommer att hända?
Ja. Jag har diskuterat roliga saker idag.
Musik. Nevermore. Kommer bandet att överleva de två avhopp de drabbats av nu senast? Alltså, det jag har hört om Jeff är att han är knepig, på gränsen till störd. Jag vet inte om det är sant, jag känner honom inte. Men, rent tekniskt är det inte alls svårt att ersätta honom. Det är väl snarare hans speciella låtskrivaregenskaper, kanske, som kommer att saknas.
Rent musikaliskt anser jag att bandet var som bäst på förra skivan, the Godless endeavor, och Enemies of reality.
Men sångaren i bandet, han som ser ut som en nedknarkad... Han som ser så jävla nedknarkad ut. Han har ju startat om sitt gamla band Sanctuary. Kommer han att satsa på det bandet nu?
Tiden får utvisa.
Musik. Nevermore. Kommer bandet att överleva de två avhopp de drabbats av nu senast? Alltså, det jag har hört om Jeff är att han är knepig, på gränsen till störd. Jag vet inte om det är sant, jag känner honom inte. Men, rent tekniskt är det inte alls svårt att ersätta honom. Det är väl snarare hans speciella låtskrivaregenskaper, kanske, som kommer att saknas.
Rent musikaliskt anser jag att bandet var som bäst på förra skivan, the Godless endeavor, och Enemies of reality.
Men sångaren i bandet, han som ser ut som en nedknarkad... Han som ser så jävla nedknarkad ut. Han har ju startat om sitt gamla band Sanctuary. Kommer han att satsa på det bandet nu?
Tiden får utvisa.
torsdag 12 maj 2011
Dagen får inledas mörkt, av mörka själar. njut!
Av någon anledning blev den här skivan väldigt utskälld. Vansinne. Den är skitbra! Ni har fel, igen.
onsdag 11 maj 2011
90-talet. Merciless. Close up
Samtidigt som tre kronor spelar fummelhockey sitter jag och tänker på en klassisk skiva. Jag läste nämligen i senaste Close-up, och där fanns en intervju med Samael. Ett skitband om någon undrar vad jag tycker om dem, jag undrar ibland, inte om jag har fel, utan vad som hade hänt om jag inte hört Merciless efter ovannämnda band. Jag har funderat seriöst på det. Jag gillar verkligen inte bandet (Samael), men tänk om...
Omslaget
Merciless alltså. Jag halvdiggade dem på Awakening, och the treasures within, men jag var aldrig helsåld. Då de släppte skivan Unbound blev jag dock jävligt såld - första låten, tillika titelspåret, är en höjdare.
Skivan kom i en tid då svenska No fashion rec var något att räkna med; den kom i en tid då Dan Swanö var ett het producentnamn - och det här är hans bästa jobb från den tiden. Jag ska fördjupa mig i det senare. Skivan kom i en tid då det skulle vara death metal eller black metal, men folk gillade ändå Merciless, generellt sett. De, ursäkta, byggde broar. Det känns som att all bra musik har den egenskapen, de kan förena folk mellan de trånga smakerna som vi allt som oftast har - både heavy metalfans och punkare diggar skiten, typ. Ni förstår vad jag menar. Jag tror att Testaments The gathering var lite av en sådan skiva.
Metallicas svarta skiva var det. Jag gillade den förvisso inte, men jag ville ha en fortsättning på Master of puppets.
Hur som haver. Idag hatar jag att min cd-samling är otillgänglig för tillfället. Jag hade verkligen velat lyssna på Unbound.
På tal om Close up. Vad fan var meningen med intervjun/artikeln med Morbid Angel? Jag trodde jag skulle få läsa någon kul av bandet, men får istället nöja mig med en utförlig "skivrecension". Bajs är det enda jag kan säga. Och de har fortfarande inte tagid bort den där jävla irriterande intervjun som är lagd på sniskan.
np: hockey.
OmslagetMerciless alltså. Jag halvdiggade dem på Awakening, och the treasures within, men jag var aldrig helsåld. Då de släppte skivan Unbound blev jag dock jävligt såld - första låten, tillika titelspåret, är en höjdare.
Skivan kom i en tid då svenska No fashion rec var något att räkna med; den kom i en tid då Dan Swanö var ett het producentnamn - och det här är hans bästa jobb från den tiden. Jag ska fördjupa mig i det senare. Skivan kom i en tid då det skulle vara death metal eller black metal, men folk gillade ändå Merciless, generellt sett. De, ursäkta, byggde broar. Det känns som att all bra musik har den egenskapen, de kan förena folk mellan de trånga smakerna som vi allt som oftast har - både heavy metalfans och punkare diggar skiten, typ. Ni förstår vad jag menar. Jag tror att Testaments The gathering var lite av en sådan skiva.
Metallicas svarta skiva var det. Jag gillade den förvisso inte, men jag ville ha en fortsättning på Master of puppets.
Hur som haver. Idag hatar jag att min cd-samling är otillgänglig för tillfället. Jag hade verkligen velat lyssna på Unbound.
På tal om Close up. Vad fan var meningen med intervjun/artikeln med Morbid Angel? Jag trodde jag skulle få läsa någon kul av bandet, men får istället nöja mig med en utförlig "skivrecension". Bajs är det enda jag kan säga. Och de har fortfarande inte tagid bort den där jävla irriterande intervjun som är lagd på sniskan.
np: hockey.
tisdag 10 maj 2011
Jag vet inte hur det kommer sig, men vansinnet sprider sig...
Jag tittar på nyheterna. Jag är överraskad.
Det var lite av en debatt mellan högern och vänstern. Två politiker, en dum och en mindre dum, hade en dialog. Den dumme, givetvis en högertomte, helt utan hjärna, fortsätter på idiotiretoriken alliansen redan förälskat sig djupt i: förvirring. Om de rödgröna har ett förslag som rasistjävlarna stöder, då är det först och främst det (samarbetet med rasistjävlarna alltså) man siktar in sig på - helt utan tanke på att de själva samarbetat med rasistjävlarna i mer än 90% av de beslut som tagits.
Det argumentet i sig har en lite borgerlig snurr; de kräver att oppositionen ska ta ansvar.
Ansvar. Smaka på ordet. Tänk sedan: sjukförsäkringen. Ansvar indeed.
På allianssvenska: om man tänker lite på det, innebär att ansvaret är att rösta med regeringen, inte mot den. Vad ska med en opposition med, med sådana resonemang? Vad ska vi med demokrati till? Vi kan be den skallige jönsen som kallar sig statsminister, att bestämma vad vi ska tycka. Enligt han själv alltså.
Idag pratades det om fas 3. Ingen kan påstå att det verkar fungera. Rapport efter rapport visar på odugligheten i åtgärden. Så, alliansen väljer att fokusera på... sossarna (utöver rasistvinklingen alltså). Det är deras fel, för att de förvandlade sig till läkare och förtidspensionerade människor på löpande band. Nå. Alla som kan tänka inser vilket skitsnack det är. Men alliansen är ihärdig. De upprepar sig så mycket att en del går på skitsnacket. För, det är inget annat än skitsnack. Dimridå är ett annat ord.
Sen när skulle det vara en bra lösning på ett problem att peka på andras gamla synder? Jag tänker inte på mördare, utan svenska politiker. Vi har inte haft någon massmördare här, det högern försöker göra gällande, att vänstern är samma sak som Stalin, är en del av deras retorik. Men, nej. Sådan retorik är oseriös. Den är korkad.
Ingen är förvånad. Ansvar, eller?
Moderaterna har i modern tid varit emot varenda demokratisk landvinning. Sveriges kommunister har varit för arbetsrätt. De har varit för 8 timmars arbetsdag. Jävlar vad onda de är... Det är att ta ansvar. Att hjälpa sina medmänniskor. Jag vet, vi kallar dem massmördare.
Vad var det nu jag skulle komma fram till? Högern skulle aldrig kunna ta ansvar. Fas 3 är alltså sossarnas fel...
Vansinnet står höger i kurs. Uppenbarligen.
Det var lite av en debatt mellan högern och vänstern. Två politiker, en dum och en mindre dum, hade en dialog. Den dumme, givetvis en högertomte, helt utan hjärna, fortsätter på idiotiretoriken alliansen redan förälskat sig djupt i: förvirring. Om de rödgröna har ett förslag som rasistjävlarna stöder, då är det först och främst det (samarbetet med rasistjävlarna alltså) man siktar in sig på - helt utan tanke på att de själva samarbetat med rasistjävlarna i mer än 90% av de beslut som tagits.
Det argumentet i sig har en lite borgerlig snurr; de kräver att oppositionen ska ta ansvar.
Ansvar. Smaka på ordet. Tänk sedan: sjukförsäkringen. Ansvar indeed.
På allianssvenska: om man tänker lite på det, innebär att ansvaret är att rösta med regeringen, inte mot den. Vad ska med en opposition med, med sådana resonemang? Vad ska vi med demokrati till? Vi kan be den skallige jönsen som kallar sig statsminister, att bestämma vad vi ska tycka. Enligt han själv alltså.
Idag pratades det om fas 3. Ingen kan påstå att det verkar fungera. Rapport efter rapport visar på odugligheten i åtgärden. Så, alliansen väljer att fokusera på... sossarna (utöver rasistvinklingen alltså). Det är deras fel, för att de förvandlade sig till läkare och förtidspensionerade människor på löpande band. Nå. Alla som kan tänka inser vilket skitsnack det är. Men alliansen är ihärdig. De upprepar sig så mycket att en del går på skitsnacket. För, det är inget annat än skitsnack. Dimridå är ett annat ord.
Sen när skulle det vara en bra lösning på ett problem att peka på andras gamla synder? Jag tänker inte på mördare, utan svenska politiker. Vi har inte haft någon massmördare här, det högern försöker göra gällande, att vänstern är samma sak som Stalin, är en del av deras retorik. Men, nej. Sådan retorik är oseriös. Den är korkad.
Ingen är förvånad. Ansvar, eller?
Moderaterna har i modern tid varit emot varenda demokratisk landvinning. Sveriges kommunister har varit för arbetsrätt. De har varit för 8 timmars arbetsdag. Jävlar vad onda de är... Det är att ta ansvar. Att hjälpa sina medmänniskor. Jag vet, vi kallar dem massmördare.
Vad var det nu jag skulle komma fram till? Högern skulle aldrig kunna ta ansvar. Fas 3 är alltså sossarnas fel...
Vansinnet står höger i kurs. Uppenbarligen.
Svenska klassiker. Inga hjältar här. Crash.
Marmeladkungen, den blogg på nätet där jag hittar all information om vilka HPLovecraftböcker som skall ges ut på svenska, har som jag påpekat tidigare, alltid en massa böcker till salu. Både på olika säljsajter, samt på sin blogg.
Jag köper då jag hittar något kul, eftersom att priserna alltid är modesta, och böckerna alltid är intressanta.
Nu senast hittade jag två böcker av svensk science fictions store välgörare. Sam J Lundwall har inte bara skrivit fantastiska böcker, han har även arbetat hårt för att etablera ovannämnda Lovecraft i svensk kultur, skrivit böcker om science fiction, skrivit böcker om skräck och skrivit böcker om vampyrer. Och om ni nu trodde att det var allt, då har ni ingen aning om vem herr Lundwall är.
Jag hittade alltså två böcker, som jag redan läst, hos Marmeldkungen Fredrik (vackert namn). Den första här under var den första boken jag läste av författaren. Det är inte en science fictionbok, utan en berättelse om ett konvent i USA för författare. En gång i tiden visste jag vilka författarna var, för det är baserat på verkliga människor - Lundwall berättade det för mig, medan jag nervöst glodde på böcker och författaren, för vad som känns som en evighet sedan.
Jag vill minnas att jag gillade boken. Jag gillade melankolin.
Crash Sam J Lundwall
Boken, inga hjältar här, är science fiction. Den har blivit nominerad till... var det Hugo eller något annat stort science fictionpris. Boken är en härligt lättläst liten sak. Och vet ni vad, texten på baksidan säger faktiskt allt. Iväg till biblioteket med er.
Inga hjältar här, Sam J Lundwall
Summering: en värld där allt du tänker på händer, utan att du tänker på det.
Jag ska snart återuppta bekantskapen med dessa härligheter. Tills dess har jag andra böcker att läsa. Utgivna av Sam J Lundwall.
Ja, ni förstår ju...
Jag köper då jag hittar något kul, eftersom att priserna alltid är modesta, och böckerna alltid är intressanta.
Nu senast hittade jag två böcker av svensk science fictions store välgörare. Sam J Lundwall har inte bara skrivit fantastiska böcker, han har även arbetat hårt för att etablera ovannämnda Lovecraft i svensk kultur, skrivit böcker om science fiction, skrivit böcker om skräck och skrivit böcker om vampyrer. Och om ni nu trodde att det var allt, då har ni ingen aning om vem herr Lundwall är.
Jag hittade alltså två böcker, som jag redan läst, hos Marmeldkungen Fredrik (vackert namn). Den första här under var den första boken jag läste av författaren. Det är inte en science fictionbok, utan en berättelse om ett konvent i USA för författare. En gång i tiden visste jag vilka författarna var, för det är baserat på verkliga människor - Lundwall berättade det för mig, medan jag nervöst glodde på böcker och författaren, för vad som känns som en evighet sedan.
Jag vill minnas att jag gillade boken. Jag gillade melankolin.
Crash Sam J LundwallBoken, inga hjältar här, är science fiction. Den har blivit nominerad till... var det Hugo eller något annat stort science fictionpris. Boken är en härligt lättläst liten sak. Och vet ni vad, texten på baksidan säger faktiskt allt. Iväg till biblioteket med er.
Inga hjältar här, Sam J LundwallSummering: en värld där allt du tänker på händer, utan att du tänker på det.
Jag ska snart återuppta bekantskapen med dessa härligheter. Tills dess har jag andra böcker att läsa. Utgivna av Sam J Lundwall.
Ja, ni förstår ju...
måndag 9 maj 2011
Globalt vansinne. Global evisceration. Brie...
En dag som denna kan man ju inte klaga. Jag fick stå på solsidan. Jag fick en hörna att putsa vacker och mogen. Eller nåt. Kamratskapen på jobbet är underbar. Finnarna hatar mig, och jag hatar finnarna - i alla fall då det är hockey. Kärlek!
Efter att ha beskådat nya Cannibal Coprse dvdn, global evisceration, har jag kommit fram till två saker. 1, trummisen är inte helt tight. 2 Curry, känd från undergroundscenen i stan. Spelade med Scurvy då det begav sig - han var med! Killen hade DÅ sett bandet live 43 gånger.
Curry äter inte briéost nåmer... Jag tar åt mig den äran. Så går det då man hälsar på då vi repar. moaha typ
Jag har sett Gamma Ray tre gånger. Helloween lika många. Accept... dito. Freak kitchen har jag sett sex gången, men att se ett band 43 gånger. Det är fan mäktigt. Eller galet. Galet mäktigt.
Nu ska jag spela musik igen. Guuud så kul!
Efter att ha beskådat nya Cannibal Coprse dvdn, global evisceration, har jag kommit fram till två saker. 1, trummisen är inte helt tight. 2 Curry, känd från undergroundscenen i stan. Spelade med Scurvy då det begav sig - han var med! Killen hade DÅ sett bandet live 43 gånger.
Curry äter inte briéost nåmer... Jag tar åt mig den äran. Så går det då man hälsar på då vi repar. moaha typ
Jag har sett Gamma Ray tre gånger. Helloween lika många. Accept... dito. Freak kitchen har jag sett sex gången, men att se ett band 43 gånger. Det är fan mäktigt. Eller galet. Galet mäktigt.
Nu ska jag spela musik igen. Guuud så kul!
söndag 8 maj 2011
Ridå
Det är mycket just nu. Känner ni inte det? Att det är mycket just nu, att det var mycket igår och att det blir, ta mig fan, ännu mer imorgon.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det...
Men jag har märkt en sak, borgarna har lärt sig att utnyttja det. Ni vet, de blir anklagade för att försämra för sjuka och drabbade? De hänvisar till valfri utredning gjord av valfri tankesmedja - använder den utredningen, som givetvis skapats för att visa den blå världen (lögn, förbannad lögn och statistik), för att visa att deras försämringar av landet skulle vara bra. Det är givetvis inte bra.
Ett ganska nytt exempel är då moderaterna "gav med sig" i debatten om partibidrag. Arkelsten, ni vet, oljelobbyisten, babblade om hur dåliga sossarna är för att de får pengar från LO, pengar som redovisas öppet. Hon visade siffror som omöjligt kan stämma - ni kan göra matten själva, om ni vill. Eller klicka här.
Reinfeldt gjorde ett liknande uttalande. Han sa att det var minsann synd om alla moderater som var med i LO och betalade, ofrivilligt, pengar till SOSSARNA (ni vet, partiet som står till vänster om Stalin enligt valfri timbronolla).
Att alla som har ett jobb med en arbetsgivare, en arbetsgivare som stödjer svensk näringsliv, det skiter vi i. Att moderaterna VÄGRAR ta fram siffrorna om hur mycket pengar de fått av näringslivet, det är inte viktigt, eftersom att det moderaterna ogillar är LO.
Imorgon är debatten glömd. Då talas det om barnfattigdom, något som både borgare och sd-dårarna förnekar - de sistnämnda påstår helt barockt att det är aftonbladet som hittat på det... De flesta kommer ihåg att någon kritiserade LO. Ett frö är sått. Upprepa sedan detta nya mantra i media tillräckligt många gånger, och folk börjar till slut tro det. Man kan ju inte ljuga om sånt...
Det finns miljarder exempel på borgerligt vansinne. Jag har dragit ganska många på den här bloggen sen jag började skriva på den. Men det är ändå inte ens en promille av vad dårarna ställt till med.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det...
Men jag har märkt en sak, borgarna har lärt sig att utnyttja det. Ni vet, de blir anklagade för att försämra för sjuka och drabbade? De hänvisar till valfri utredning gjord av valfri tankesmedja - använder den utredningen, som givetvis skapats för att visa den blå världen (lögn, förbannad lögn och statistik), för att visa att deras försämringar av landet skulle vara bra. Det är givetvis inte bra.
Ett ganska nytt exempel är då moderaterna "gav med sig" i debatten om partibidrag. Arkelsten, ni vet, oljelobbyisten, babblade om hur dåliga sossarna är för att de får pengar från LO, pengar som redovisas öppet. Hon visade siffror som omöjligt kan stämma - ni kan göra matten själva, om ni vill. Eller klicka här.
Reinfeldt gjorde ett liknande uttalande. Han sa att det var minsann synd om alla moderater som var med i LO och betalade, ofrivilligt, pengar till SOSSARNA (ni vet, partiet som står till vänster om Stalin enligt valfri timbronolla).
Att alla som har ett jobb med en arbetsgivare, en arbetsgivare som stödjer svensk näringsliv, det skiter vi i. Att moderaterna VÄGRAR ta fram siffrorna om hur mycket pengar de fått av näringslivet, det är inte viktigt, eftersom att det moderaterna ogillar är LO.
Imorgon är debatten glömd. Då talas det om barnfattigdom, något som både borgare och sd-dårarna förnekar - de sistnämnda påstår helt barockt att det är aftonbladet som hittat på det... De flesta kommer ihåg att någon kritiserade LO. Ett frö är sått. Upprepa sedan detta nya mantra i media tillräckligt många gånger, och folk börjar till slut tro det. Man kan ju inte ljuga om sånt...
Det finns miljarder exempel på borgerligt vansinne. Jag har dragit ganska många på den här bloggen sen jag började skriva på den. Men det är ändå inte ens en promille av vad dårarna ställt till med.
De här snubbarna, en latino och en svensk, är de tvillingar?
Jag lär mig fortfarande den nya datorn.
Då bjuder jag även på en: satan, är det samma person, de är ju lika som bääääääääär:
Kirk Acevedo?
Mattias Weinhandl?
Ja, jag har ingen aning om vem som är vem.
Ab.
Då bjuder jag även på en: satan, är det samma person, de är ju lika som bääääääääär:
Kirk Acevedo?
Mattias Weinhandl?Ja, jag har ingen aning om vem som är vem.
Ab.
lördag 7 maj 2011
Den bästa scenen i en tv-serie. Någonsin.
Dialogen!
Observera att man inte får se det här på ett anglosaxist språk (texten alltså). Vi kan inte hantera ordet fuck. Men våld...
Något nytt
Lördag. Frågor på den?
Just det.
Jag skriver, för första gången någonsin, ett blogginlägg från en benisnmack. Eller... en mack. Mac. Från en macintosh.
Det enda problem med det är att jag inte har en aning om hur nåt fungerar. Jag kan alltså inte kopiera text. Eller, jo det kan jag, men ändå... Men jag kan inte stjäla bilder från andra bloggar. Jag vet inte hur man sparar ner saker. Jag vet ta mig fan ingenting. Men det ger sig med tiden.
Jag hade velat hylla Marmeladkungen, eftersom att han skickade iväg min beställning så att jag fick mina böcker på födelsedagen. Och vilka böcker sen...
Jag hade velat påpeka, angående ubåtshysterin, att vi har en minister som ägnade hela 80-talet åt att rasa mot sossarna på grund av ubåter, som visade sig vara uttrar. Obil(t)dad jävel det där. Fast det kunde jag ju påpeka.
... och för er, som likt mig, väntar på vad Jämte ska skriva som svar på söndagens gråtkrönika av messias (jag alltså). Det framgår ju i kommentarfältet att han ska kommentare. Det vore ju skitkul! Men, jag känner mig våldtagen. Ska jag vara tvungen att sitta och vänta? Det är inte underligt att folk tar till droger.
Jöjj, den gamle dåren, han ska till Örebro och titta på Gamma Ray. Det hade jag velat hänga med på. Jag ska göra en intervju med honom angående fas3. Sen skall jag kontemplera över våldet mot de som inte har det lika bra som kungen. Allt våld alltså.
Så. Det var första gången för mig. Hur var det för dig?
En video på den repliken:
Just det.
Jag skriver, för första gången någonsin, ett blogginlägg från en benisnmack. Eller... en mack. Mac. Från en macintosh.
Det enda problem med det är att jag inte har en aning om hur nåt fungerar. Jag kan alltså inte kopiera text. Eller, jo det kan jag, men ändå... Men jag kan inte stjäla bilder från andra bloggar. Jag vet inte hur man sparar ner saker. Jag vet ta mig fan ingenting. Men det ger sig med tiden.
Jag hade velat hylla Marmeladkungen, eftersom att han skickade iväg min beställning så att jag fick mina böcker på födelsedagen. Och vilka böcker sen...
Jag hade velat påpeka, angående ubåtshysterin, att vi har en minister som ägnade hela 80-talet åt att rasa mot sossarna på grund av ubåter, som visade sig vara uttrar. Obil(t)dad jävel det där. Fast det kunde jag ju påpeka.
... och för er, som likt mig, väntar på vad Jämte ska skriva som svar på söndagens gråtkrönika av messias (jag alltså). Det framgår ju i kommentarfältet att han ska kommentare. Det vore ju skitkul! Men, jag känner mig våldtagen. Ska jag vara tvungen att sitta och vänta? Det är inte underligt att folk tar till droger.
Jöjj, den gamle dåren, han ska till Örebro och titta på Gamma Ray. Det hade jag velat hänga med på. Jag ska göra en intervju med honom angående fas3. Sen skall jag kontemplera över våldet mot de som inte har det lika bra som kungen. Allt våld alltså.
Så. Det var första gången för mig. Hur var det för dig?
En video på den repliken:
fredag 6 maj 2011
Man lär sig. Kanske.
Konsten att fylla år är att man inte ska vara en fåntratt. En gång per år har man helt enkelt möjligheten att tillägna en dag helt till sig själv. Man kan ju inte vara en egoist och bete sig så året runt, hur skulle det funka? Ingen skulle stå ut.
Men en dag på år. Det funkar. God mat. En bra bok, eller något annat kul. Och så bara njut.
Alla som hatar att fylla år: amatörer.
Ändå skönt att dela den dagen med Mackan Marx. Värt!
Men en dag på år. Det funkar. God mat. En bra bok, eller något annat kul. Och så bara njut.
Alla som hatar att fylla år: amatörer.
Ändå skönt att dela den dagen med Mackan Marx. Värt!
onsdag 4 maj 2011
Gräs i automat
Snart i en selectaautomat nära dig.Ändå det roligaste jag läst idag. Nu gäller det bara för de sugna att skaffa James Bondutrustning så att de kan förfalska fingeravtryck.
Cannbaisföretag på börsen.
Usama är död.
Borgarna kallar vänstern för rasister.
Jag är inte säker på att jag är vaken.
Heil messias! Och ett recept på en bra söndag(s morgon).
Två giganter: Messias och CthulhuDagen innan messias födelsedag. Jag ser framför mig hur ni köper det dyrast ni hittar, och ger det till mig, tillsammans med eran vackraste kvinna. Ok?
Ändå en skön dag. Jobbet var som vanligt hårt. Jag känner mig som ett vrak. Precis som sig bör, efter att han lyft, kladdat, hamrat och staplat sten.
Jag ska ge er receptet på den perfekta söndagsmorgonen: Först en promenad med dottern till det lokala kondiset. Lite källarfranska, samt sirapsbröd med russin. Mörkt.
Köp lite härliga tulpaner som man kan glädja subban med.
Te till karln. Kaffe till… subban. Man ska ha gurka, tomat (de där små smakar mest och bäst) och kanske paprika. Sen måste man ha marmelad. Just nu är det körsbär, bobs klassiska frukostmarmelad, som måste ha ost till. En smakrik ost, lagrad och lite gammal. Mmmm Jordgubbsmarmelad måste man ha. Löskokt ägg. Ett måste.
Sen äter ni.
Musik till det kan vara Laleh, Cornelis eller, som i helgen, Hammerfall. De som klagar på Hammerfall har peniskomplex. De är inte världens bästa band, de har aldrig varit det, men de har inte gjort sig förtjänt av den småsinthet som de svenska tumsugarna gjort gällandes.
Och kom inte och säg att jag inte gör erat liv bättre.
tisdag 3 maj 2011
Usama. Speed metal. Liberalt vansinne.
Killen kommer att bli mellanösterns Che. Grattis USA. Först ger ni killen pengar och vapen, sen då han visar sig vara kapabel till egna handlingar, då hamnar han på eran topplista av eftersökta dudes.
Först? Revidering: först skapar ni, med hjälp av fascistisk utrikespolitik, grunden för gränslöst hat – sen tycker ni synd om er själva då det bränner till i den egna framstjärten.
Jag ska sluta säga ni om USA. En vanligt hjärndöd liberal (Johan Norberg, Fredrik Malm tillexempel) skulle lätt bemöta detta resonemang på det enda sätt de kan: USA-hatare. *Benny Hillklappar på huvudet* De måste, de har nämligen inget försvar, dessutom saknar de argument, de är ju trotts allt hjärndöda.
Typiskt liberalt resonemang. Ingen skugga skall dock falla på Arne, han är det bästa vi har i serieväg. Så det så.**
Musik.
Gårdens cover, framförd av bandet Rage against the machine, resulterade givetvis i att någon kallade dem för Rage.
Rage är ett helt annat band.
Bevis:
Nu ska jag försöka att få ryggvärken att gå över.
måndag 2 maj 2011
Usama. Tre kronor. En cover. Kommunistmetal.
Alltså, alla som känner mig har hört mig prata om politik. Oftast har jag varit ganska dryg då jag gjort det, eftersom att jag vet mer än de jag pratar med. Jag tänker inte be om ursäkt för att folk är obegåvade – det får ni fan ta på er.
Och kan ni inte ta ett skämt, ja, då är det bara att lägga ner livet. Omgående. Självmord FTW!
Det jag skulle komma till var i vilket fall som helst att jag har sagt att Usama bin Laden varit död ganska länge vid det här laget. Jag blev således ganska förvånad då jag hörde att de dräpt fundamentalisten nyligt. Det passar inte in i verkligheten.
Sen får jag höra att ”han har skjutits, och sedan dumpats i havet”.
Alltså… Ridå era duma jävlar. Jag tar för givet att ingen tror på det. Tydligen kablades en bild som var ett montage ut, som ”bevis” för hans frånfälle. Great. Nu är jag ännu mer säker på att han dog senast under 2002.
Wolfgang om Usama.
**
Världens hårdaste sångare! En av dem...
Musik.
En av världens bästa band är helt klart Rage aginst the machine. De gjorde några skivor som svängde så mycket att man nästan spontandansade sig igenom skivorna. Sångaren Zack de la Rocha är förmodligen den enda sångaren i världen som kan komma undan med att upprepa en mening i över en minut – och ändå få det att låta progressivt, så att säga.
Tack Charlotte!
De gjorde en coverskiva som jag inte äger, vilket är en skandal, för den innehåller världens tyngsta cover. En cover av marijuanabandet Cypress Hill. Från deras debut, också den skivan är hur bra som helst.
Nu tar vi det lugnt, för snart spontanstudsar vi!
**
Sport.
Nu ska vi se hur det går för tre kronor mot Österrike, detta rasistland. Åt helvete med sd-are. Ni förstör världen och är så obegåvade att jag önskar er ett utbrott av aids i ansiktet.
Så fick jag det sagt. Det var ändå kul att Norge vann. Det måste ha varit som då sverige slog Sovjet på 80-talet. Sport kan vara jävligt dramatiskt, på ett underhållande sätt. Det är ändå bara en lek.
Och kan ni inte ta ett skämt, ja, då är det bara att lägga ner livet. Omgående. Självmord FTW!
Det jag skulle komma till var i vilket fall som helst att jag har sagt att Usama bin Laden varit död ganska länge vid det här laget. Jag blev således ganska förvånad då jag hörde att de dräpt fundamentalisten nyligt. Det passar inte in i verkligheten.
Sen får jag höra att ”han har skjutits, och sedan dumpats i havet”.
Alltså… Ridå era duma jävlar. Jag tar för givet att ingen tror på det. Tydligen kablades en bild som var ett montage ut, som ”bevis” för hans frånfälle. Great. Nu är jag ännu mer säker på att han dog senast under 2002.
Wolfgang om Usama.
**
Världens hårdaste sångare! En av dem...Musik.
En av världens bästa band är helt klart Rage aginst the machine. De gjorde några skivor som svängde så mycket att man nästan spontandansade sig igenom skivorna. Sångaren Zack de la Rocha är förmodligen den enda sångaren i världen som kan komma undan med att upprepa en mening i över en minut – och ändå få det att låta progressivt, så att säga.
Tack Charlotte!
De gjorde en coverskiva som jag inte äger, vilket är en skandal, för den innehåller världens tyngsta cover. En cover av marijuanabandet Cypress Hill. Från deras debut, också den skivan är hur bra som helst.
Nu tar vi det lugnt, för snart spontanstudsar vi!
**
Sport.
Nu ska vi se hur det går för tre kronor mot Österrike, detta rasistland. Åt helvete med sd-are. Ni förstör världen och är så obegåvade att jag önskar er ett utbrott av aids i ansiktet.
Så fick jag det sagt. Det var ändå kul att Norge vann. Det måste ha varit som då sverige slog Sovjet på 80-talet. Sport kan vara jävligt dramatiskt, på ett underhållande sätt. Det är ändå bara en lek.
söndag 1 maj 2011
Hårdrock. Sexism. Rasism.
Jag gillar inte att bli förminskad. Jag tror nog jag kan säga att jag verkligen ogillar det. Då mitt band Auberon släppte våran debutskiva, hade jag ingen koll på hur man skulle bli intervjuad av lokaltidningarna i Umeå. Jag mejlade helt enkelt deras nöjesredaktioner och berättade att vi släppt en skiva. En av tidningarna svarade omgående. VF, den socialistiska tidningen. Där blev vi intervjuade av en tjej som endast förde ett samtal med oss närvarande, som hon styrde lite lätt. Det var en helt ok intervju, och vi framstod exakt så fåniga som vi faktiskt var. Bara påståendet att Joey var snyggast i Europe säger egentligen allt.
Den andra tidningen, VK, ville också skriva om oss. Där blev alltså jag och trummisen kallad till Umeås veganhäng, kulturmagasinet kan det ha hetat, för en frågestund.
Jag är ungefär samma person som jag var då, 1998. Jag har givetvis utvecklats och tagit till mig en jävla massa sen dess, och mina tankar är mer konkreta nu, eftersom att jag har haft lång tid på mig att tänka efter. Huruvida dåvarande trummisen Morgan Lie (numera i Hate Ammo samt Naglfar) har utvecklats kan jag inte svara på. Det var ett år sen jag pratade med killen, och då pratade vi om helt andra saker än detta tillfälle.
Problemet var alltså journalisten. Jan Jämte. Sångare i Cult of Luna och Khoma, tror jag.
Den aktuella skivan
Mer specifikt: killen hade en plan med intervjun. Om det var för att sätta dit oss eller om det var för att visa att hårdrockare inte var förtjänta av det dåliga rykte som alltid omgivit genren låter jag inte vara osagt. Någon sådan agenda har jag aldrig stött på. Någonsin. Jag har däremot läst en rad uttalanden i intervjuer med hans egna band där hårdrockare gärna dissas fett.
Intervjun var alltså inte frågor om våran debutskiva The tale of black. Vi fick några ämnen att uttala oss om. Vad tycker ni om homosexuella, var en av frågorna.
Ja. Jag svarade att jag inte bryr mig det minsta om vad folk gör i sitt sovrum. Morgan sa att det var äckligt. Jag kan förvisso köpa den plumpa kommentaren, men då får man se det praktiskt: jag är inte intresserad av sex med en kille. Jag skulle bli jävulskt besvärad av det, på samma sätt som jag skulle bli äcklad av att ha sex med en tjej som inte får mig att gå igång. Jag väljer att knulla de som tilltalar mig, om de går igång på mig alltså. Men vad andra gör skiter jag som sagt fullständigt i. Vad Jämte skrev har jag ingen aning om, men jag förmodar att Morgans kommentar var smaskigare än min.
Sen kom nästa fråga. Vad tycker ni om invandrare? Jag har inga som helst problem med invandrare. Många av mina absolut bästa vänner är invandrare, och de kommer från hela jävla världen. Morgan sa något i stil med svaret på ovanstående fråga. Killen var 18 eller 19 år. Han brydde sig inte ett dugg om sådana frågor. Jag gjorde det, jag gav en utläggning om hur samhället bryter mot lagen då de skapar områden där underklass och invandrare måste trängas ihop, och att det var grogrunden för fördomar. Jag utvecklade mitt resonemang, för att jag besvärades av Morgans svar. Flera av mina syskon har Chilenskt ursprung. Rasister är bland det äckligaste jag vet.
Jag minns att herr Jämte tittade på mig och undrade hur det kom sig att vi hade så olika åsikter i ämnet. Tja, vi spelar musik ihop, vi umgås – men vi pratar inte om politik, vi pratar om filmer och musik och spel. Morgan var en politisk analfabet (då alltså, inte nu). Inget ont i det. Han var inte intresserad av ämnet, och vem kan klandra honom? Jag var dock alltid en motpol då diskussionerna närmade sig dessa ämnen. Jag har alltid satt ner foten vid vansinnet. Trots det antog folk att mitt långa hår gjorde mig till en rasist. Jag vet inte hur den slutsatsen drogs, men det var inte med hjälp tankeverksamhet.
Varenda fråga rörde ämnen som var ”heta”.
Morgan står längst fram. Jag står till höger om honom. De andra på bilden är från vänster: Okänd, Jonathan, Morgan, Jag, och upphovsmannen bakom skithjärnan: Christer!
Jag svarade så gott jag kunde. Då intervjun var klar undrade jag om han inte ville veta något om skivan eller våra andra medlemmar. Eller varför inte fråga något om vårat lyriska tema? Nej. Jan, han hade valt att göra en specialare, och tack vare det fick ingen veta att skivan var släppt. VK vägrade ta med texten. Varför? Sexistiskt och rasistiskt innehåll. Ok. Men det var ju en intervju, eller? Gör man inte intervjuer för att få reda på vad folk tycker? Med tanke på att våra svar vägde upp varandra kan det ju inte ha varit helt förkastligt? Eller?
Jag frågade Jan om jag kunde få se den färdiga texten. Visst, inga problem, var svaret. Än idag har jag inte sett röken av det.
Är hårdrock sexistiskt? Ja. Vissa delar av scenen är absolut det. Manowars extralåt på skivan Kings of metal, är en skam för mänskligheten.
Är hårdrocken rasistisk? Ja. Vissa, inskränkta delar är det. Men de flesta av dessa black metalband har faktiskt mognat mentalt nu, och rasismen är inte alls ett vanligt förekommande problem i den hårdare skolan. Det finns alltid undantag. Men, Auberon har aldrig varit det. Den första låten, den som visade vad bandet skulle bli, hette Xenophobia, och handlade om… rasism. Auberon hade medlemmar från band som Final Exit och en av ”gästbassisterna” i Refused (Andres Johansson). Johan ”döden ”Dhalrot spelade trummor i bandet innan Morgan kom och tog över. Det hade liksom inte funkat om vi varit ett band med bruna åsikter.
Nu heter trummisen i bandet Ibrahim. Han härstammar på fädernets sida från Libanon.
Ibbe
Jan Jämte, jag vill fan läsa vad du skrev. Sen skulle jag vilja veta hur du tänkte.
Den andra tidningen, VK, ville också skriva om oss. Där blev alltså jag och trummisen kallad till Umeås veganhäng, kulturmagasinet kan det ha hetat, för en frågestund.
Jag är ungefär samma person som jag var då, 1998. Jag har givetvis utvecklats och tagit till mig en jävla massa sen dess, och mina tankar är mer konkreta nu, eftersom att jag har haft lång tid på mig att tänka efter. Huruvida dåvarande trummisen Morgan Lie (numera i Hate Ammo samt Naglfar) har utvecklats kan jag inte svara på. Det var ett år sen jag pratade med killen, och då pratade vi om helt andra saker än detta tillfälle.
Problemet var alltså journalisten. Jan Jämte. Sångare i Cult of Luna och Khoma, tror jag.
Den aktuella skivanMer specifikt: killen hade en plan med intervjun. Om det var för att sätta dit oss eller om det var för att visa att hårdrockare inte var förtjänta av det dåliga rykte som alltid omgivit genren låter jag inte vara osagt. Någon sådan agenda har jag aldrig stött på. Någonsin. Jag har däremot läst en rad uttalanden i intervjuer med hans egna band där hårdrockare gärna dissas fett.
Intervjun var alltså inte frågor om våran debutskiva The tale of black. Vi fick några ämnen att uttala oss om. Vad tycker ni om homosexuella, var en av frågorna.
Ja. Jag svarade att jag inte bryr mig det minsta om vad folk gör i sitt sovrum. Morgan sa att det var äckligt. Jag kan förvisso köpa den plumpa kommentaren, men då får man se det praktiskt: jag är inte intresserad av sex med en kille. Jag skulle bli jävulskt besvärad av det, på samma sätt som jag skulle bli äcklad av att ha sex med en tjej som inte får mig att gå igång. Jag väljer att knulla de som tilltalar mig, om de går igång på mig alltså. Men vad andra gör skiter jag som sagt fullständigt i. Vad Jämte skrev har jag ingen aning om, men jag förmodar att Morgans kommentar var smaskigare än min.
Sen kom nästa fråga. Vad tycker ni om invandrare? Jag har inga som helst problem med invandrare. Många av mina absolut bästa vänner är invandrare, och de kommer från hela jävla världen. Morgan sa något i stil med svaret på ovanstående fråga. Killen var 18 eller 19 år. Han brydde sig inte ett dugg om sådana frågor. Jag gjorde det, jag gav en utläggning om hur samhället bryter mot lagen då de skapar områden där underklass och invandrare måste trängas ihop, och att det var grogrunden för fördomar. Jag utvecklade mitt resonemang, för att jag besvärades av Morgans svar. Flera av mina syskon har Chilenskt ursprung. Rasister är bland det äckligaste jag vet.
Jag minns att herr Jämte tittade på mig och undrade hur det kom sig att vi hade så olika åsikter i ämnet. Tja, vi spelar musik ihop, vi umgås – men vi pratar inte om politik, vi pratar om filmer och musik och spel. Morgan var en politisk analfabet (då alltså, inte nu). Inget ont i det. Han var inte intresserad av ämnet, och vem kan klandra honom? Jag var dock alltid en motpol då diskussionerna närmade sig dessa ämnen. Jag har alltid satt ner foten vid vansinnet. Trots det antog folk att mitt långa hår gjorde mig till en rasist. Jag vet inte hur den slutsatsen drogs, men det var inte med hjälp tankeverksamhet.
Varenda fråga rörde ämnen som var ”heta”.
Morgan står längst fram. Jag står till höger om honom. De andra på bilden är från vänster: Okänd, Jonathan, Morgan, Jag, och upphovsmannen bakom skithjärnan: Christer! Jag svarade så gott jag kunde. Då intervjun var klar undrade jag om han inte ville veta något om skivan eller våra andra medlemmar. Eller varför inte fråga något om vårat lyriska tema? Nej. Jan, han hade valt att göra en specialare, och tack vare det fick ingen veta att skivan var släppt. VK vägrade ta med texten. Varför? Sexistiskt och rasistiskt innehåll. Ok. Men det var ju en intervju, eller? Gör man inte intervjuer för att få reda på vad folk tycker? Med tanke på att våra svar vägde upp varandra kan det ju inte ha varit helt förkastligt? Eller?
Jag frågade Jan om jag kunde få se den färdiga texten. Visst, inga problem, var svaret. Än idag har jag inte sett röken av det.
Är hårdrock sexistiskt? Ja. Vissa delar av scenen är absolut det. Manowars extralåt på skivan Kings of metal, är en skam för mänskligheten.
Är hårdrocken rasistisk? Ja. Vissa, inskränkta delar är det. Men de flesta av dessa black metalband har faktiskt mognat mentalt nu, och rasismen är inte alls ett vanligt förekommande problem i den hårdare skolan. Det finns alltid undantag. Men, Auberon har aldrig varit det. Den första låten, den som visade vad bandet skulle bli, hette Xenophobia, och handlade om… rasism. Auberon hade medlemmar från band som Final Exit och en av ”gästbassisterna” i Refused (Andres Johansson). Johan ”döden ”Dhalrot spelade trummor i bandet innan Morgan kom och tog över. Det hade liksom inte funkat om vi varit ett band med bruna åsikter.
Nu heter trummisen i bandet Ibrahim. Han härstammar på fädernets sida från Libanon.
IbbeJan Jämte, jag vill fan läsa vad du skrev. Sen skulle jag vilja veta hur du tänkte.
May day
Den första maj! Vilken dag, vilken härlig dag! Solidaritet och sammanhållning. Kärlek och uppror.
På det personliga planet sitter jag mest och funderar över den overkliga verkligheten. Samtidigt som Borg slår sig för bröstet och tar åt sig ära av något han inte gjort, så sitter svensk media (Bonnierkartellen), pårökt och nöjd, med ett flin över ansiktet och bara skiter i vad de borde skriva om. En lögn till, vad är väl det? Alldeles, alldeles underbart?
De borgerliga partierna försöker kidnappa den här dagen. Den har ett så starkt värde att de blir gröna i ansiktet av att tänka på det. Idioter som Fredrik Federley grinar illa åt den rättvisa som arbetarrörelsen gett oss. Johan Norberg försöker ge sig på staten för att komma åt betald semester. Den är framförhandlad av facket, men det blundar den lille spjuvern för – vad är väl en lögn till bland hans alla otaliga dumheter?
Kampen i mellanöstern och nordafrika går vidare. Borgare försöker skylla på vänstern, lustigt nog. Vänstern har hamnat i en rävsax, där de glömmer att det inte är USA det är fel på, det är nyliberal politik – alltså amerikansk politik – som det är fel på. Jag tycker att FN är det minst dåliga alternativet. Låt oss stå bakom dem! Men låt oss inte blunda för våld, någonstans, någonsin.
Är det inte bra att demokrati föds ut detta uppror? Om nu bara de religiösa dårarna kunde hålla sig långt borta. Alla religiösa dårar. Kristna, muslimer, judar, hinduer… Alla dårar. Bort. Försvinn. Ni förstör världen, med god hjälp av högern.
Fredagskungen skriver vackert och tänkvärt.
I senaste Sweden Rock fortsätter texten om Gary Moore, på samma förtjänstfulla sätt som senast. På nätet (sweden rocks hemsida) skriver John Norum en känslosam text om sin relation med densamme, och motsäger lite det som skrevs i förra numret. Ni får undersöka själv om ni inte vet vad jag pratar om.
Vilken härlig dag!
På det personliga planet sitter jag mest och funderar över den overkliga verkligheten. Samtidigt som Borg slår sig för bröstet och tar åt sig ära av något han inte gjort, så sitter svensk media (Bonnierkartellen), pårökt och nöjd, med ett flin över ansiktet och bara skiter i vad de borde skriva om. En lögn till, vad är väl det? Alldeles, alldeles underbart?
De borgerliga partierna försöker kidnappa den här dagen. Den har ett så starkt värde att de blir gröna i ansiktet av att tänka på det. Idioter som Fredrik Federley grinar illa åt den rättvisa som arbetarrörelsen gett oss. Johan Norberg försöker ge sig på staten för att komma åt betald semester. Den är framförhandlad av facket, men det blundar den lille spjuvern för – vad är väl en lögn till bland hans alla otaliga dumheter?
Kampen i mellanöstern och nordafrika går vidare. Borgare försöker skylla på vänstern, lustigt nog. Vänstern har hamnat i en rävsax, där de glömmer att det inte är USA det är fel på, det är nyliberal politik – alltså amerikansk politik – som det är fel på. Jag tycker att FN är det minst dåliga alternativet. Låt oss stå bakom dem! Men låt oss inte blunda för våld, någonstans, någonsin.
Är det inte bra att demokrati föds ut detta uppror? Om nu bara de religiösa dårarna kunde hålla sig långt borta. Alla religiösa dårar. Kristna, muslimer, judar, hinduer… Alla dårar. Bort. Försvinn. Ni förstör världen, med god hjälp av högern.
Fredagskungen skriver vackert och tänkvärt.
I senaste Sweden Rock fortsätter texten om Gary Moore, på samma förtjänstfulla sätt som senast. På nätet (sweden rocks hemsida) skriver John Norum en känslosam text om sin relation med densamme, och motsäger lite det som skrevs i förra numret. Ni får undersöka själv om ni inte vet vad jag pratar om.
Vilken härlig dag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
