Tv-spel (ps3) Dead Space 3 - och varför alla som inte gillar spelet är dumma i huvudet

Ni som har läst här någon gång tidigare vet hur det funkar: jag rasar. Mot allt och alla. Oftast mot politik. Ibland mot fenomen inom kulturen. Som då journalister sög Ghost-kuk och "höll dem om ryggen" angående deras identiteter. Och NEJ jag har inget emot Repugnent, oups, jag menar Ghost, vilket somliga fick för sig, det handlar om trovärdighet för en döende bransch. Vilka band får dylik behandling?

Nåja. Det är petitesser om man tittar på den stora bilden. Det är bra mycket värre att vi har en regering som anser att de gör ett bra jobb då människor behandlas som boskap på nödslakt, ansvar ni vet... För att sedan sprätta 97 miljarder på att förstöra miljön. ANSVAR GODDAMNIT!

Spelvärlden har jag aldrig brytt mig om att delta i - jag nöjer mig med att sitta framför tv-n och gigga loss lite på valfritt spel. Ofta Final Fantasy, eller Fallout 3 numera (tvåan kan vara ett av de mest episka spel som någonsin gjorts). Jag har dock ofta funderat på de som recenserar spel. Musik vet jag att de flesta inte får betalt för att skriva om - se bara på fantastiska sajten Werock, en ideell sida som skriver om allt nytt inom metalgenren. Ett måste för de som vill läsa mer ingående recensioner än de halvmesyrer som publiceras i våra två stora tidningar.

Om man ska recensera ett spel så måste man lägga ner minst ett dygn för att få en klar bild av vad det är för nåt spel, och hur alla specialtricks fungerar - jag minns att jag hade kommit igenom halva Final Fantasy 7 innan jag fattade hur spelets magigrunkor materian fungerade. Så hur gör de? Jag vet inte. Jag bryr mig inte.

Det har dock förändrats. För andra gången i mitt liv har jag nämligen köpt ett splitternytt spel. Dead Space 3. Det andra var NHL 13. EA for the win!

Om man vill förstå lite om Dead Space franchisen finns det rätt mycket att grotta ner sig i; man kan läsa fysiska böcker om herr Michael Altman (unitologernas, spelets religions grundare), man kan se filmerna Downfall och Aftermath. Och man kan givetvis spela spelen. Det kanske jag inte ens behöver nämna, men jag gör det ändå.

Del 1 i serien är ett obehagligt, fantastiskt äventyr som påminner rätt så jävla mycket om Doom 3, men med lite känsla från Sillent Hill-serien. Du har aldrig mycket ammunition eller "medicin". De introducerade en affär där du kan köpa "nodes" som man uppgraderar sina vapen och sin ingenjördräckt med. Lite epa faktiskt, men det är på låtsas, så... Jag tror jag hade föredragit det som Resident Evil gjorde då spelen släpptes till Gamecube med mycket snyggare grafik. Man kunde välja att spela spelet med den egenskapen att om man lade nåt i en låda var man tvungen att gå tillbaka till just den lådan för att hämta det man behövde. Mycket roligare och svårare!

Del 2 utspelade sig inte på ett rymdskepp utan på en av Saturnus månar, Titan, där hjälten Isaac Clarke var inlåst på ett dårhus (se Aftermath för fördjupning). Skräcken var fortfarande närvarande, men istället för att upprepa ettan som Resident Evil gjorde fram till Veronica, och som Tomb Raider gjorde tills... Ja. Var det Angel of Darkness? Dead Space 2 tar inte bara handlingen vidare - för handlingen är verkligen relevant för spelet - den gör spelet lite krångligare. Vilket är bra!

Del 3 lider inte av stagnation. Istället för att göra som de flesta idioter som recenserat spelet önskat - upprepa de två tidigare spelen - har de faktiskt återuppfunnit sig själva. Och det är trovärdigt! Jag ska förklara.

Hjälten Isaac Clarke har blivit ett vrak efter att ha upplevt de två spelen, vilket jag förstår, med tanke på vad han tvingas uppleva. Han har gått under jorden, och håller sig gömd för alla på månen. Earth gov, de som experimenterade med Clarke i del två har förlorat greppet om sina rymdkolonier då unitologerna har startat gerillakrig mot dem. Här kommer vi in i spelet. Clarke blir upplockad av Earth govs sista pluton, för att leta reda på Ellie, tjejen som han samarbetar med i, i del två av spelet. Hon har fortsatt sitt sökande efter svaret på gåtan om de märkliga utomjordliga "markörerna" som skapar de nekromorpher som dödar allt levande de ser.

Där börjar alltså spelet. Efter lite pangande på månen flyr Isaac och hans nya polare hals över huvud, till utkanten av galaxen, där man senast hörde av Ellie. Där finner man en del flotta vrak flytandes i rymden, vrak som visar sig vara från en gammal fiende till earth gov, nämligen Soveregin colonys.

Det nya med spelet är sättet man bygger vapen på. I de tidigare delarna hittade man ritningar. Här kan man hitta ritningar, men man kan bygga själv också. Nåt som man lär sig efter ett tag in i spelet och som gör spelet mer värt sina pengar. Det är dock lite krångligt. Så ge inte upp!

Sen har de tagit bort affärerna. Tack och lov. Nu har de bänkar, och du får samla material till det du behöver. Vilket känns mer realistiskt, om man nu kan kalla ett spela där monster sprider sin död och kan leva i rymden och på den isplanet man är på väg till. Efter ett tag får man tag på ett par små robotar som samlar ihop materialet åt dig - men du måste hitta de platser där material över huvudtaget finns.

Också det är en sak som gör spelet lite roligare. Du ska ju fortfarande uppgradera din "rig" och dina vapen.

Gillar man det ändå inte så finns det en "Classic mode" där du kan välja att spela med de vapen som finns i del 1 och 2.

Det enda minus jag kan komma på är att jag saknar kompisar med ps3a. Jag kan alltså inte spela igenom alla banor, för det här är ett spel som tarvar co-opuppdrag på sina ställen. Om man vill göra allt alltså. Spelet går givetvis att spela igenom på "single player mode" utan problem.

Spelet är alltså helt klart en fullgod uppföljare till sina skrämmande syskon. Det är mycket nytt, tack och lov, och det är det folk - recensenter - klagar på. Jag, ja, ni gissade rätt, jag klagar på dem. De är idioter. Måtte de få syfilis.

Dead Space 3 är ett fantastisk tidsfördriv. Och handlingen är som vilken sci-fi-saga som helst. Man bara måste älska det. Nu ska jag ragga kompisar så jag får ut ännu mer av spelet.