tisdag 24 april 2012

Det finns ingen idélöshet

Ingen har väl undgått att jag inte orkar skriva om politik för tillfället. Det är inte så att jag har slutat ha åsikter, eller att jag ändrat mig - jag är bara spyless på att upprepa mig - samt att jag har ett nytt tv-spel.

Det underlätta inte heller lusten att skriva då man i diskussion gång efter gång påpekar att det som är viktigt för mig är att vi har en fungerande demokrati, och min meningsmotståndare har bestämt sig för att det betyder att jag är emot demokrati.

Den som säger en sådan sak framför mitt ansikte ska inte vara helt säker på att ansiktet sitter kvar då jag är klar. Så jävla irriterad blir jag på den självvalda dumheten som verkar följa den borgerliga ideologin.

Nu är det en sak jag har retat mig på rätt länge som jag måste räta ut, igen.

Då jag läser i olika medier om sossarnas eller moderaternas idélöshet, undrar jag vad fan de menar. Är de så dumma att de tror att den borgerliga politiken är idélös, då är det illa. Den är inte det minsta idélös. Den går ut på att ta bort arbetarnas trygghet, försvaga facklig verksamhet och ge sig på de som är sjuka. Det är inte idélöshet. Det är borgerlig ideologi, rätt och slätt. Alla förslag, som kanske låter bra, är i längden en försvagning av de skyddsnät som hjälper de mindre bemedlade.

Sjuka ska inte ha en statlig försäkring, de ska ha en privat försäkring. Eller så ska deras familjer ta hand om dem. Det är en av de vidriga grundbultarna i högerns tänk. De kan låtsas att det är nåt annat, för givetvis vinner ingen några val på att säga att man vill sänka lönerna. Då tar de till nyspråket som de använt sig av - och bedragit hela den mental efterblivna medelklassen med. Att tala om ansvar, då man samtidigt skänker bort skattepengar till rikskapitalister, det är en lögn och ett förment sätt att använda sig av språket på. Att gå på den retoriken - efterblivet.




Det här är potatisar. Man kan göra hur mycket som helst med dem.



Sänk skatterna, sen säger vi att vi inte har råd... Alltså. Lägg ner dumheterna.

Det gäller även sossarna. Båda sidorna står fast på en ideologisk grund, även om sossarna just nu tar stora kliv mot högersidan av mittsträcket på den politiska kompassen. De VILL inte stäng ute folk. Men de vill också charma skattehatarna. Det blir lite snurrigt då. Det är dock deras problem. Då det gäller borgarna är det inget velande det handlar, det är den borgerliga socialdarwinismen - den rikes överlevnad ska betalas av de lågavlönade arbetarna.

Tjatar ni vidare om idélöshet är ni fan i mig bara korkade.

söndag 22 april 2012

Shade of Gray - Före detta Nocturnal Ritessångaren Zacke återvänder till scenen!

Jöjj, min vapendragare i Auberon, och bassist i Crowdburn, tipsade mig om det här. Jag har ingen information, mer än att på Facebook kan det finna nåt, och - så här låter det.

De två jag känner till är Nocturnal Rites gamle syntkille, Vollan, som spelar bas här, enligt videon. Och så klart sångaren Anders Zackrisson, som sjöng på bandets tre första skivor.

Vad avgör om en skiva är klassisk?

Jag hade en serie som jag skrev här för ett tag sen. Eller, det var nog mer än ett år sen. Då jag hade min betalda ledighet från företaget vars chef trodde att han fick rövknulla mig utan att fråga först.

Det gick som det gick - och samtidigt har jag inte alls orkat hålla det tempo som jag höll då. Det var över 40 inlägg i månaden. Nu skriver jag då jag orkar, och har tid. Då hade jag bara tid.

Jag försökte rekommendera bra skivor, men insåg någonstans att så många bra skivor har jag inte att rekommendera. Jag menar, jag hade redan skrivit om Metallica och Helloween, det är ganska svårt att komma på något som är mer mainstream i den genre jag härjar i.

Det slår mig som en murarhammare i ansiktet att jag ska skriva om skivor som retar folk men som har kvalitéer. Idag ska jag nämna den supermelidiösa speedmetalskivan Valley of the damned, av heavymetal konstelationen Dragonforce.




 Vad man än säger om heavy metalskivors omslag... de kommer aldrig att få pris för originalitet.



Dragonforce. Jag såg dem live en gång på sweden rock. Tydligen hade de repar in en ny trummis bara någon dag innan spelning. Det hördes. Det lät fördjävligt.

På skiva är de något enahanda; de skriver låtar som inte går att få ur skallen, hur man än försöker. Det är som sirap i hjärnbalken - men vet ni vad, med en öl och rätt sällskap så är det faktiskt riktigt roligt att sjunga med och fnissa åt musikernas galna upptåg. Killarna spelar som om tonerna gav dem lön för varje gång de blev använda. Bara inledande eposet, titelspåret, är så intensivt att jag nästan baxnar.

Det är bra. Det är just på gränsen till att vara för mycket. Men på den här skivan tycker jag att de landar på rätt sida av av vansinnets gräns. Därför inleder jag den här söndagen med att ge alla tipset - som om det behövs, alla har åsikter om det här bandet. Inga åsikter är snälla. Utom min.

Och svaret på frågan, vad gör en skiva klassisk, är givetvis om man gillar musiken. Svårare är det inte. Alla andra förklaringar måste kölhalas under Titanic.

Njut!

torsdag 19 april 2012

Vilse i pannkakstårtan

Jag har egentligen inte några åsikter om den där tårtan som folk har rasat över. Den ser ju helt vidrig ut, men konst ska väcka tanke. Det finns en gräns någonstans. Och jag tror att de flesta vet när de passerar den där gränsen. Det är inte svårt att inse då man kränker någon. Det är bara att tänka sig för. Tänker ni er för? Skulle ni vilja bli utsatta?

Jag skiter i vilket just nu.

Jag har fullt upp med mitt nya tv-spel. Det är mitt tredje av samma märke. Innan Sony fick bli officiella tillverkare av fredriks tv-spel körde jag givetvis på föregångaren AMIGA CD32. För er som inte vet vad det är, är det bara att beklaga. Men det visar också att det inte är kvalité som vinner, det är marknadsföring. Valfriheten begränsas av vilka som kan göra mest lögnaktig reklam och vem som har bäst kontakter.

En del säger att: så ska det vara. Jag säger att i en perfekt välrd, eller i en sund värld, är det mänsklighetens utveckling som är viktig. Inte en individuell ekonomisk fullträff. Men så är jag socialist också. Ni vet, en sådan som alltid arbetat för demokratins utveckling, kraftigt motarbetade av högern - som ändå försöker få det att verka som att de i själva verket låg bakom all form av demokrati.

Jag säger att någon är galen. Och vet ni vad, det är medvetet, för de vet att de ljuger.

Mitt bidrag till tårtgaten är följande:



Gott!!!


När jag var liten var min frys fylld av hjortron. Jag ansåg att jordgubbar var exotiskt. Jag var norrlänning. Jag ÄR norrlänning. Men jag saknar tillgången på hjortron rätt mycket nu alltså.

Vi kan konstatera att laghockeyn är slut för i år. Skellefteå vann inte, tack och lov. Med en bättre målvakt hade de vunnit.

Så Mats Lavander, är det inte dags att ta ditt ansvar som kapten för Björklöven och komma hem till Umeå nu när du har fått ditt guld. Björklöven måste upp två serier i systemet. Din hjälp skulle vara oumbärlig!

tisdag 17 april 2012

Jag såg ett monument

Så här ser det ut.





Han som blev ihjälslagen hette Axel von Fersen, och mordet går under benämning: Fersenska mordet. Läs om det här.

måndag 16 april 2012

Gift er aldrig




Seriöst. Under andra världskriget skrev de märkliga saker i tidningarna. Eller?

söndag 15 april 2012

Smygrasisten.

Det var en gång en kille från Norge. Han hette Anders. Han sa saker som att muslimer är det stora hotet, och att de, muslimerna - allihopa står för ondska. Ingen brydde sig egentligen. Han var en del av en rasistisk rörelse som ansträngt sig i årtionden för att städa upp sin fasad. Han var vem som helst. Ett tag i alla fall.

Men en rutten fasad är lika rutten även om den har ny färg på. Jag vet, jag jobbar med fasader. Jag är murare.








Den största anledningen till rasisternas framgångar - och det här är en känsla jag har, det är inte vetenskap - tror jag beror på att det har gått så länge sen rasister fick säga till om nåt, att vi har börjat glömma det. Det var över 60 år sen världskriget officiellt upphörde, med Hitlers död. Skulle du ha sagt att du var rasist i Europa för 20 år sedan hade till och med högerpolitiker backat och sagt till på skarpen. Ok, moderaterna gillade rasismen i Sydafrika, men förutom de. Makthungern vann till slut. Man valde att gå närmare och närmare de bruna krafterna - från att ha varit ett dåligt skämt, har rasismen gått till att bli en högst påtaglig del av samhällsdebatten; man ursäkter rasismen, man hittar på nya ord, eftersom att de gamla klingade så fult - och man accepterar det. Minnet är kort då man kan vinna makt.

Man kan säga mycket om rasismen, jag har sagt det - ofta med brinnande engagemang. Jag avskyr verkligen de som anser att man kan klampa ner folk som är av "fel" hudfärg, tro, kön, klass eller vad som helst som vi kunnat, eller inte kunnat välja själv. Men jag tror att det största problemet är att rasisterna ges tolkningsföreträde. Är det några som inte ska ha tolkningsföreträde så är det givetvis de som vill demonisera människor på grund av ursprung. Vi har kommit längre i vår utveckling, vill jag tänka. Vi vet att de problem som rasisterna försöker beskylla deras hatoffer för har med klass att göra, inget annat.

En sak som man dock omgående ska sluta med är att blanda in ett ekonomiskt perspektiv i debatten, att invandringen skulle kosta si eller så mycket. Humanism kan inte prissättas. Då man sätter en prislapp på människan värde har man gjort sig själv värdelös. Så enkelt är det. Vi har råd att bry oss. De som trixar med siffror för att få det att verka som att vi inte klarar av att hjälpa människor, är antingen någon slags socialdarwinist som menar att vi ska sköta oss själva och skita i andra. Eller så är det de bittra, empatilösa människor som påstår att de inte är rasister, samtidigt som de angriper människor som har annan hudfärg eller är född i ett land de inte kan uttala namnet på, på löpande band.

För seriöst, vad säger det om människor om det som engagerar dem starkast är att förvägra "papperslösa" vård och omsorg?

Ali Esbati, en vänsterpartist som var på den ön som killen jag nämnde i början av texten använde som sin privata skjutbana med levande måltavlor, har skrivit en mycket bra och tänkvärd text i dagens aftonblad. Se det här som den emotionella kommentaren till den texten. Jag tänker inte visa vilka siffror som inte stämmer, det är redundant. Det som spelar roll är att vi ska se till att samhället finns för alla, inte bara de med rätt färg, etnicitet, kön, klass eller vad fan som helst.

Jag har aldrig mött en sd-are privat som klarat av att försvara sina åsikter, utan att det slutat med att ren och skär jävla nazistsympatier framkommit.








Så vad säger det om sd/rasisterna?