James Herbert
Jag återkommer ofta till de som skriver om litteratur, eftersom att jag verkligen älskar den skiten.
Jag gjorde en beställning från Marmeladkungen, och de beställningen var, med facit i handen, genialt. Det var bara bra skit!
Nu senast läste jag igenom brittiske skräckförfattaren James HerbertKryptan.
Jag har läst en bok av Herbert tidigare, jag hittade inte den svenska titeln, men jag vet att just den berättelsen jag tänker på blivit film, med bland andra Kate Beckinsale i en tidig roll. Filmen heter Haunted, men det är inte filmen THE haunting med Liam Neeson. Bara så ni vet.
Hur som helst. Den ovannämnda boken var helt ok. En klassisk skräckberättelse med de klassiska engelska inslagen; ni vet, stora gårdar, damen med slemmigt vatten; allt som man kan begära av en gotisk spökhistoria. Vilket var exakt vad det var exakt vad det var frågan om den gången.
Nu är det mer hårdhudad skräck. Jag tänker Clive Barker, men James Herbert har inte samma närhet eller framförallt råhet som herr Barker besitter. Jag tänker också på S King, men James Herbert är inte en lika bra sagoberättare som King. Dock har han tillräckligt av de båda för att det ska vara värt att läsa boken.
Boken handlar om en suspekt kille som man allt eftersom får veta mer och mer om, han är inte helt hundra - denne kille är paranoid pga märkliga "gåvor". Killen verkar synsk. På något sätt. Ett företag som hindrar och handhar kidnappningar, är kontaktade och deras superagent Halloran, är den som har hand om fallet.
Halloran är även han en märklig snubbe. Han har ett förflutet med våld och död, vilket ska ge honom en mystisk karaktär, antar jag. Jag spårar James Herbert still tillbaka till storheter som Sheridan Le Fanu, men med lite av dennes känsla för det vackra och stillsamma försvunnen.
Vi får lite myter om Sumererna, vilket är kul. Boken är spännande. Det är inte en tegelsten, den är lättläst och gemytlig.
Vill man läsa riktigt originell och skruvad skräck från storbrittanien är både William Hope Hodgson och Arthur Machen bättre alternativ än James Herbert. Har man läst allt redan, alla ovannämnda samt Dean R Koontz och ändå vill ha mer, ja då kan man ge Herbert James en chans. Jag ska ge honom ett par chanser till. Det är ändå underhållande! Så jag säger som vanligt: Läs!
(hej. Jag har alltså skrivit Herbert James, vilket är galet, killen heter James Herbert. Jag är från och med nu officiellt utnämnd till sämst. Jag är sist, och så vidare. James Herbert alltså.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar