Nostalgi

Jag köpte på mig lite skivor som jag saknat på cd ett tag. Edge of Sanitys “The spectral sorrows” och Queensrÿches “Warning”. Jag äger givetvis “The warning”, eftersom att det är en av bandets bästa skivor, det är alla skivor fram till ”Opperation: mindcrime”. ”Empire” är bra och har inga egentliga brister. Men det är en upprepning av ”Opperration: mindcrime”-skivan. Hur som helst är det är kul att återupptäcka gamla skivor. Edge of Sanityskivan var, då den kom, en av mina favoriter. Den hade ju en cover av Manowars ”Blood of my enimies”, och på den tiden tyckte jag inte att Manowar var så fruktansvärt genanta som jag senare började tycke. Låten är bra i alla fall. De kunde göra bra musik bland alla pinsamheter.

Edge skivan fick mig att minnas en tid då brevskrivande var centralt i mitt liv, då man skickade kassettband mellan varandra för att byta musik och var en del av en världsomspännande musikscen. Idag finns Internet och jag har inte den blekaste aning om ”undergroundens” utseende idag.

Det är lustigt hur tiden går. Jag har inte kontakt med någon av de människorna idag. Utom en. Låt oss kalla honom 32-åringen - eller sundsvallaren. Människor har börjat falla ifrån, bland annat min sambos bästa kompis, som var en av de karaktärer som de flesta kände till och uppskattade. Hon hade en rolig tidning och var en av få tjejer i scenen. Vila i frid, bruden!

Två små, till synes meningslösa, plastbitar. Så många minnen.

Bra band och dåliga val

Vissa grupper förstår inte sitt eget bästa. Ta bara Iron Maiden som exempel, de skulle ersätta Bruce då han hoppade av för att begå solokarriär. Iron Maiden är världens största heavy metalband. De skulle kunna ta vilken sångare som helst. De tog den sämsta som fanns att tillgå. Ingen skam skall falla på Blaze, han gjorde vad han kunde och det var inte han som valde in sig i bandet. Nå, det ordnade sig till slut. Och det finns de som hävdar att en del av sakerna de gjorde tillsammans inte bara är dåliga.

Iced Earth är ett annat exempel man kan orda om. De har bytt sångare tvåtusen gånger. Eller fyra (fem) i alla fall. Först hade de en sopa som faktiskt var i samma klass som Blaze. Sen tog de in en kille som var helt lysande. Han fick sjunga på mästerverket ”Night of the stormrider”, deras andra platta. Sen dog bandet i fem år innan comebackskivan ”Burnt offerings” tag dem tillbaka till ”massorna”. En ny sångare hade de också. Skivan var enligt mig ojämn men ganska bra. De fortsatte på inslaget spår, en rad ojämna skivor med denna, mr Barlow, på sång. Peaken kom på ”Something wicked this way comes” där den avslutande låttrilogin var det bästa de presterat sen andra skivan. Det var dock bara tre låtar, resten var i vanlig ordning ojämn.

Efter en massa halvmesyrer till skivor och datumet 11/9 2001, valde sångaren att sluta för att jobba med homeland security. Han kunde gott och väl ha stannat där, för han ersattes av en gammal favorit, Ripper Owen, ett tag i Judas Priest och innan det i bland annat Winters Bane, vars skiva ”Heart of a killer” är kanonbra - hans karriär ligger även som grund för filmen Rockstar - jag blev glad eftersom att sången varit Iced Eaerths akilleshäl under hela deras karriär, och bortser man från fadäsen, ”When the eagle crie” från ”The glorious burden” är det deras starkaste skiva någonsin.

Fadäsen är en vidrig, rasistisk, skitlåt om hur synd om USA det är. Stryk ska de ha.

De följer upp den skiva med att göra en forsättning på de tre låtar som ägde på ”Something…” Kalas med andra ord.

Om det inte var för en sak, Matt Barlow ville komma tillbaka till bandet. Han var uppenbarligen välkommen eftersom att Ripper (Tim) fick gå.

Fakta: Barlow KAN inte sjunga i samma tonläge som Owen, han har inte heller en röst som ens är i närheten, styrkemässigt, av Tim Owen. Så varför kickas han då? Som i fallet Maiden valde de med hjärtat, vilket är helt i sin ordning. Men rent musikaliskt är det en katastrof.

Nu ville det sig inte sämre än att Tim har fått ta över micken i Yngwielägret. Så jag är inte helt missnöjd. Hans nya skiva är på g och jag längtar som fan!

Iced Earth är ett mediokert band igen och mästerverket ”The glorious burden” kommer att förbli en parates tillsammans med ”Night of the stormrider”. Skivan ”Framing armageddon” är lite kladdig; konceptskivor blir oftast det om man skall lägga in allt mellanfjask som behövs. Ingen toppar Queensrÿche!

att skriva om historien

Hur många känner till att sjörövare var socialister som kämpade för bättre levnadsvillkor och utökade demokrati i sitt jobb?

Kan det vara en slump att de har svartmålats av regeringar (den engelska först och främst) och kristendomen?

Den röda tråden genom historien gör sig fortfarande påmind. Men nu skall vi frukta kommunismen över allt annat. De är massmördare, värre än Hitler. Kommunisterna alltså. Svartmålade. Vad var det de ville nu igen? Rättvist fördelade tillgångar (efter behov) och rösträtt åt arbetarna.

Enligt timbro är det ondskan själv. Vilka som är de onda har vi redan fastställt.

Konsten är att inte läsa DN, Expressen, SvD eller någon annan fruktansvärd lögnblaska. Ifrågasätt alltid den rikas agenda; mycket vill alltid ha mera.

Ondska igen.

Om man anser att en människa utan rättigheter skall krypa för de som har makt; om man tycker att det är rätt att en människa, beroende av andra, på grund av fruktansvärda omständligheter, inte skall ha samma rätt till rättvisa, vad styrs man av för idiotiska patos då?

Frågan jag ställer rör en restaurang i Gamla stan i Stockholm. Lilla Karachi. Där en papperslös flykting, från Pakistan har jag för mig, har tvingats jobba utan den ersättning han var berättigad. Skulle lagen ha följts, observera: LAGEN, hade de fått ge honom 80000 kr mer än de gjort.

Fackföreningen Syndikalisterna ställer upp för den som hamnat utanför byråkratin. De, restaurangen, har i den konflikt som uppkommit, erbjudit sig att betala 10000. Givetvis ett hån mot den stackare som tvingats arbeta under slavliknande förhållanden.

Den svenska högerpressen ställer sig, som förväntat, på slavägarens sida. Det är helt rätt att utnyttja människor i nöd och facket skall utplånas. Det är en illa dold andemening. De kallas inte bombhögern för intet.

Min fråga blir: VARFÖR försvarar man de som tar sig sådana friheter mot en människa? Hur kan man rättfärdiga denna totala ondska, detta vidriga beteende?

Ursäkta ungmoderater och ungcenterpartister som uttalar sig om att det är snorungar som försvarar den utsatte, ni anser att den starke har rätten att göra vad de vill mot den svaga. Det är fascismen. Det är ondska och dumheter. Det är så jävla korkat och äckligt att jag spyr.

Disneydemokrati

Demokrati och mångfald är kapitalismen första offer.

Man får ofta höra att kapitalismen betyder frihet i många frågor – som tillexempel att kunna välja vilka varor man vill köpa och vad man vill bli (det går hand i hand med möjligheten att tjäna pengar), jag synar den lögnen. För det är en lögn. Om den enda motsatsen är det totalitära Kina eller Nordkorea är ribban lagd på en patetisk nivå. Kina och Nordkorea är inte demokratier. Alla friska människor är emot totalitarismen. Det är bara ledarna i de länderna som är för det. Det begriper ett lik ta mig faan.

Men problemet med kapitalismen är svekfullt; där fingrar pekas mot ett förmodat grått och hemskt sovjet (som alltid är referenspunkten), tas inget eget ansvar och egenkritiken lyser med sin frånvaro. Friheterna i det kapitalistiska samhälle är företagarnas frihet att bete sig hur de vill, både mot anställda och miljön. Det är inte en slump att jobb försvinner till länder som ligger på en svensk 1800-tals nivå då det gäller rättigheter. Det är inte en slump att de handelsavtal som påtvingas tredjevärlden låter kapitalisterna och näringsidkarna att skita i miljön. Avtalen är mer värd än det land de vars grundlag våldtar. I vissa länder går det så långt att fackföreningsaktiviteter jämställs med terrorism.

Frihet för vem?

USA är fanbärarna av denna vidriga, rasistiska och mordiska politik.

Här stannar en del upp, varför bara skylla på USA. Jag kan inte rå för att det är de som styr utvecklingen. Lev med det! Kom över det! Inse fakta! Massmord är en biprodukt av den vedervärdiga politik vissa kallar konservativ borglighet.

Oljan i Irak. Oljan i Sydamerika. Den som tror att det är en slump att USA:s krig utkämpas i länder med olja är antingen korkad eller hjärntvättad.

Men mångfalden då?

Jo, där företag som Disney äger varuhus, gator och till och med en stad, tror någon att andra företag får konkurrera på de marknaderna? Givetvis inte.

Thrashmetalbandet Machine Head skulle spela i Anaheim och Orlando. Ägarna till arenorna var Disney. Bandets skiva The blackening handlar om krig och religion, det passar inte Disney som helt enkelt förbjöd bandet att spela där. Så mycket för mångfald. Så mycket för valfrihet. Så mycket för en diskussion och demokrati.

Wall mart är den ledande lågpriskedjan i staterna, de bestämmer vilka tidningar, filmer och annan konst som skall tas in i sortimentet. Om innehållet är provocerande tas de helt enkelt inte in. Provocerande innehåll kan vara vad som helst, det är inte definierbart, men handlar ofta om andra åsikter än de konservativa och kristna.

Är det demokratisk? Den makt de utövar är ofantlig eftersom att pengarna tidningen eller filmerna som de ”bannar” oftast är de pengar som får tidningen att gå runt eller kanske med vinst. Resultatet är en marknad där ingen vågar sticka ut. Grattis, medelmåttig kultur och en fördummad mänsklighet är resultatet.

Demokrati är viktigt, bekämpa Disney!

Amerikansk utrikespolitik, ondska och den svenska högern (del 1) Bolivia

Om man gillar amerikansk utrikespolitik är man ondskefull och en idiot. Jag ber om ursäkt om någon känner sig kränkt. Men det är tyvärr dagens sanning.

Idiot och ondskefull alltså… Varför då, kanske någon undrar. Jo varför stödjer man annars MOTSTÅNDARE till följande förslag: (I Bolivia) bekämpning av korruption och avskaffande av politikers privilegier.

*Byggandet av sjukhus (över 20 st byggda och utrustade). 3,2 miljoner läkarbesök sedan 06 och över 4000 liv räddade.

*Gratis sjukvård och en del i Venezuelas och Kubas Misión Milagro (uppdrag mirakel) där man räddat 215000 människors syn. Tillexempel.

*Bolivia är ett av världens fattigaste länder med mer än en miljon analfabeter (9 miljoner invånare samanlagt), sen 06 då Evo Morales fick makten, har 260000 människor fått lära sig att läsa. Ytterligare 297000 deltar i utbildningen nu. 75% av analfabeterna är kvinnor.

*Pensioner har införts för äldre människor som inte haft inkomst, och ökade minimilöner samt satsning på bostadsbyggande.

*Detta har till stor del finansierats av att Evo Morales tog tillbaka landets naturtillgångar från de företag som gjorde 90% vinster och inte gav nånting till landet. Nu får Bolivia 82% av vinsten och de företag som utvinner naturtillgångarna får 18%. Man bör känna till att dessa företag fortfarande verkar i landet eftersom att de tjänar pengar på det. De har inte tvingats från landet.

Allt detta motarbetas av USA med hjälp av USAID som har skänkt över 13 miljoner dollar till de fraktioner, oppositionen, i landet som hatar detta. De vill inte att indianerna skall ha samma rättigheter som de, och det är där skon klämmer.

Jo, ni som anser att detta är dåligt, se er själva i spegeln och inse att ni ÄR problemet. Så eftersom att en massa svenska politiska ungdomsförbund, alla till höger, motarbeter detta har jag bara en sak att säga: Luf, Cuf, Kdu, Muf, bland andra, dra åt helvete med era vansinniga, idiotiska åsikter om odemokratiska skeenden. Det ni stödjer är odemokratiskt. Att ge folket i ett land rättigheter är vad demokrati handlar om - inget mer, inget mindre.

Feminismen

Jag har ett problem med detta ämne; i början var det inte svårt, jag fick det förklarat att feminismen var samma sak som jämlikhet, och det är något som i alla fall jag tycker är eftersträvansvärt.

Nu för tiden är feminismen samma sak som rabiata dårar som anser att utrotningen av mankönet är det viktigaste som finns. Det är dock intressant att de som vet detta inte själv är feminister, utan oftast deras raka motsatser. Ibland bjuder de på uttalanden som ”jag är för jämlikhet men emot feminismen”. Det är sant att om feminismen verkligen betydde ovanstående vore det friskaste att genast ta avstånd från den. Men feminism betyder verkligen inte att man bör utrota halva mänskligheten.

Kanske sitter det ett gäng desillusionerade, förvirrade tjejer i en källare någonstans och tycker detta. De är dock i så fall en minoritet som aldrig kommer att växa sig stor. Av enkla anledningar. Det är inte värre än ungdomar av det andra könet eller samma kön, som anser att människor skall plikta för att de har en annan hudfärg eller religion. Snarare har de något vi borde ta vara på: engagemang. Vi får helt enkelt ta oss tiden att förklara för dessa förvirrade människor att det finns bättre vägar att ta än de fascistiska.

Feminismen handlar, enligt mig, om att ta sig ur tusenåriga traditioner som fängslar vårt sinne och våra handlingar. De som anser att de problem som drabbar män i samhället, oftast frågor om vårdnad eller barnfödslar, missar att se att problemet är samma sak som det kvinnoförtryck de anser sig ha rätt att ignorera; att mannen inte har rätt till barnet på samma sätt som kvinnan beror på att vi fortfarande anser att kvinnan är den som ska ta hand om barnet. Inte att mannen är förfördelad på grund av den kvinnliga frigörelsen. Förmågan att blunda för den stora bilden gör att det som är så bra med feminismen, jämlikhet, blir nått att kämpa emot eftersom att man kan visa brister på det. Vilket är lika dumt som att säga: rättvisa kommer aldrig att existera, därför är det ingen anledning att kämpa för det. Snacka om att lägga sig död ner och bara ge upp.

Samtidigt som vi lever i en värld (ett land) där mamman får gratis luncher på BB medan mannens lunch kostar, tjänar kvinnor mindre än män på grund av sitt kön. Och det har inte med arbetserfarenhet eller utbildning att göra. Det har med invanda traditioner att göra, och kulturer vi är för korkade för att ta oss ur; de som är motståndare till feminismen, oftast stående till höger på den politiska skalan (fråga mig inte varför, inte kan det väl vara en ideologisk viktig ståndpunkt att bekämpa jämlikhet?) pekar oftast på det faktum att feminister hatar män. Är det argumentet för dagen kan de lägga ner.

Det finns en annan paradox med feminismen som folk drygar sig med att poängtera. Den har mer poänger än ovannämnda problematik; nämligen den att ordet feminism är genusbestämt och därför inte kan betyda jämlikhet. Jag ser det logiska i det resonemanget, men eftersom att jag också inser att ordet feminismen faktiskt har genomgått en förvandling. Från att vara en kamp för tillexempel kvinnlig rösträtt och rätten att ha ett jobb överhuvudtaget, till en lite mer allomfattande jämlikhetskamp kan jag säga att ordet har utvecklats, det betyder något mer nu. Det är sant att det borde finnas ”maskulism”, om rätt skulle vara rätt, men det känns som paragrafrytteri. Jag anser att det är det stora problemet. Fokusera! Ni spelar dårarna rakt i händerna. Det är lite samma sak som att före detta kpml(r) och Rättvisepartiet inte kan gå samman till ett parti. De står i princip för samma saker men käbblar ändå mycket mellan varandra. Vilka vinner på det? Inte är det de som kämpar för rättvisa och solidaritet, det är den andra sidan som jublar åt dumheterna.

Härska genom att söndra, heter Israels politik i Gaza; där får de invånarna att kämpa mot varandra istället för att förenade försöka hindra vansinnet som inte är något annat än fascismen och massmord. Vilka vinner på det? Ser någon likheterna? Kalla det jämlikhetskamp, men står inte jiddra med de som för samma kamp under ett annat namn.